Under rättsprocessen har Johan Candelin känt sig som de förföljda kristna föreningen hjälper – oskyldigt anklagad.

"Det har varit en lärdom att uppleva hur det är att vara åtalad utan orsak – det är vardag för många kristna i världen"

MARTYRKYRKANS VÄNNER.

Martyrkyrkans vänner har återupptagit sin verksamhet efter att myndigheterna återbördat pengarna som varit i kvarstad till föreningens konto. Föreningen har redan sänt ut pengar till projekt man understött tidigare.

14.9.2021 kl. 19:20

– Det har varit en lärdom för oss att uppleva hur det är att vara åtalad utan orsak. Det är vardag för många kristna i världen. Nu fick vi själva uppleva vad det betyder att lida, säger föreningens ordförande Johan Candelin.

Den friande domen och att åklagaren inte valt att överklaga den känns bra för honom. Nu finns det inte längre några juridiska hinder för föreningen att fortsätta arbetet.

– Det har varit en stor glädje att vi i styrelsen hållit ihop, stöttat varandra och visat stor solidaritet med varandra under processen.

Föreningens tillgångar var belagda i kvarstad under två och ett halvt år medan polisutredningen och rättsprocessen pågick.

– Det har varit en fruktansvärt tung tid. Det har varit svårt att varje vecka få begäran om hjälp och att tvingas säga att tyvärr kan vi inte hjälpa. En del vänner och församlingar har hjälpt direkt och det är vi glada över men det har inte på långt när täckt det vi skulle ha kunnat göra. Personligen har processen också tagit väldigt mycket både på mitt rykte och på min hälsa.

Vetskapen om att många människor bett för honom och uttryckt sin sympati har gett honom kraft.

– Det är också många som sagt att de kommer att fortsätta stöda föreningen. Jag hoppas att alla 4 000 människor som regelbundet stött oss fortsätter med det.

Johan Candelin ser både tingsrättens och hovrättens domar som väldigt välformulerade.

– Domen i hovrätten var så klar att det inte lämnade några frågetecken. Det var också därför åklagaren inte överklagade. Domstolarna tog vårt parti och konstaterade att vi inte brutit mot lagen utan är fullständigt oskyldiga till alla anklagelser.

Kan man mäta värdet av uppehållet i föreningens verksamhet på något sätt?

Under ett normalt år har vi fått in ungefär en dryg halv miljon euro. På två och ett halvt år hade vi då fått in 1 – 1,3 miljoner euro. Det har vi förlorat trots att vi inte gjort något fel. I sista hand är det de lidande kristna som förlorade pengarna. De fick inte den hjälp de borde ha fått och som vi skulle ha gett dem.

Nu har föreningen återupptagit hjälpen och stödet till de projekt man understött tidigare.

– Vi har kunnat hjälpa flyktingar från Pakistan i Kambodja, karenflyktingar och den lutherska kyrkan i Burma. I Pakistan hjälper vi en skola och några församlingar. I Indonesien hjälper vi pastorer som planterar församlingar och så hjälper vi nordafrikanska flyktingar på olika håll i världen.

En av de första uppgifterna för styrelsen är nu att dra upp föreningens riktlinjer för verksamheten de kommande åren.

Text och arkivfoto: Johan Sandberg


Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00