Kerstin Storvall är Nykarlebybo sedan 1994, men växte upp i Kronoby. –  Jag var väldigt aktiv i församlingen där. Kyrkans Ungdom var mitt andliga hem.

Kerstin Storvall har fått många bevis på Guds ledning under åren

CREDU.

Hon vill att hela personalen ska arbeta tillsammans med att sikta mot stjärnorna för att de ska landa i trätopparna. Kerstin Storvall är rektor för Kredu och Step-utbildningen i Nykarleby.

14.9.2021 kl. 18:53

När vi träffar Kerstin Storvall i Nykarleby håller hon på att sätta sig in i två organisationer, Kredu och Step-utbildningen, som hon delar sin tid mellan. Step-utbildningen, som tidigare hette Seurakuntaopisto, bytte namn samma dag hon började sitt nya jobb, den 1 september.

– Jag är en hantverkare. Jag har jobbat både i hög- och lågstadiet. Senast som lektor inom slöjdpedagogik i Larsmo och tidigare i Nykarleby, säger hon.

Hon fick tips om en rektorsutbildning av sin dåvarande rektor medan hon jobbade i Larsmo.

– Vid det laget var jag kanske lite uttråkad, jag sökte lite nya utmaningar och ville utveckla mig själv inom lärarskrået. Under utbildningen fick jag upp ögonen för skolutveckling och ledarskap och tyckte att det var väldigt intressant.

Folkhögskolorna har gått en kräftgång under många år. Ser du något hot idag?

– Naturligtvis. Man får se om sitt hus hela tiden. Men jag tycker inte att man kan låta hoten överskugga möjligheterna. Skolan måste hela tiden leva med i sin tid och följa med behoven i samhället. De möjligheterna finns här i Nykarleby.

Vad har du för visioner?

– Jag vill att hela personalen ska arbeta tillsammans med att sikta mot stjärnorna för att vi ska landa i trätopparna. Jag ser mig som en lagspelare. Visionen är att Kredu och Step-utbildningen här på Himmelsbacken i Nykarleby ska vara livskraftiga med en bredd av studerande i olika åldrar med olika etnisk och religiös bakgrund.

Just nu bygger verksamheten för folkhögskolan främst på språkundervisning för invandrare och kursverksamhet medan Step-utbildningen utbildar för pedagogisk verksamhet inom olika områden.

– Jag har en vision av att vi ska bredda vårt utbud och jag ser möjligheter med den förlängda läroplikten. En sådan linje var redan på gång men på grund av coronan kom inte tillräckligt många sökande.

Kerstin Storvall är Nykarlebybo sedan 1994, men växte upp i Kronoby.

– Jag var väldigt aktiv i församlingen där. Kyrkans Ungdom var mitt andliga hem.

Då är skolans kristna grund naturlig för dig?

– Ja, det känns som att jag kommer tillbaka dit jag började, till KU och till de kristna grundvärderingar som i och för sig har funnits med hela livet. Det känns tryggt.

Hon har fått många bevis på Guds ledning under åren.

– Jag har sett hur Gud burit mig genom svårigheterna. Jag är inte ensam, trots att det kan kännas så. Att jag sitter här i dag är också ett bevis.

För ett år sedan var hon i en liten livskris.

– Jag funderade på riktningen mitt liv ska ta när barnen blir stora. Vem är jag i den processen? Jag skrev ner mina tankar och en bön och glömde det sedan. När jag förberedde morgonbönen på skolan min första arbetsdag såg jag det jag skrivit. Det var Guds ledning och bönesvar svart på vitt.

Text och foto: Johan Sandberg


Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00