Två av byggnaderna på Mataskär är skyddade.

Lägerholmen Mataskär har sålts: ”Det är en stor sorg, men vi kunde inte fortsätta”

FÖRSÄLJNING.

Lägerholmen Mataskär i Esbo, med alla sina byggnader, har sålts till en privatperson för ett sjusiffrigt belopp.

8.9.2021 kl. 10:15

– Tyvärr hade byggnaderna förfallit så mycket att det skulle ha inneburit en alltför stor kostnad att göra om allt till en fungerande lägergård, säger Kjell Nyberg, som är ordförande för Mataskärstiftelsen.

Stiftelsen hade ingen annan egendom är själva holmen – och en hel del skulder, påpekar Nyberg. Inomhusluften i inkvarteringsbyggnaderna var dålig, och på två år har det inte ordnats några läger där. Stiftelsen har lagt ner mycket pengar på att planera och undersöka byggnaderna, och det visade sig att en renovering hade kostat 3,5 miljoner euro. Sådana pengar har stiftelsen inte.

– Esbo svenska församling och Grankulla svenska församling, som använt Mataskär för sina läger, har inte heller sådana summor. Det fanns inget annat alternativ än att sälja, säger Nyberg.

Mataskär har i femtio år fungerat som lägerholme för församlingarna i Esbo och Grankulla.

– Att vi nu tvingades sälja holmen är ett hårt slag för Esbobor och Grankullabor – i synnerhet för den gamla stammens Esbobor. Det fanns en tid då privatpersoner i Esbo understödde det här projektet rejält. Alla som jag pratat med har förståelse för att det gick så här, men många har starka känslor förknippade med Mataskär. Det finns familjer som haft konfirmander här i tre generationer.

På måndag kommer kapellet på Mataskär att avsakraliseras.

– Lördagen den 18 september blir en dag då alla som har band till Mataskär får komma dit och säga farväl.

Och hur går det med Mataskär nu? Två av byggnaderna är skyddade. Exakt vad som kommer att ske på Mataskär i framtiden vet Nyberg inte, men köparen kommer i någon form att idka turistverksamhet på ön.

Vad ska stiftelsen göra med pengarna?

– Vi hoppas hitta en verksamhetsform som ligger möjligast nära stiftelsens syfte också i framtiden. Diskussionen pågår fortfarande, men vi kanske kan erbjuda ett litet guldkorn i konfirmandarbetet i Esbo och i Grankulla. Understödet kan kanske främst riktas till utbildning och ungdomsverksamhet, kanske också diakoni och lägerverksamhet, säger Nyberg.

För Ulrik Sandell, som är kyrkoherde i Grankulla, känns beslutet vemodigt. Det är trettio år sedan han för första gången var på konfirmandläger på Mataskär.

– Som medlem i Mataskärstiftelsens styrelse har jag ändå varit med om att fatta säljbeslutet. Därför vet jag att det är ett välavvägt beslut. I Predikarens bok står det att allting har sin tid, det gäller också församlingarnas historia med Mataskär. Över 50 år på Mataskär har varit värdefulla. Främst är jag tacksam över alla de årtionden vi kunnat ordna läger och annan verksamhet på ett så väldigt vackert ställe som Mataskär.

Vilka personliga minnen har du från Mataskär?

– Då Mataskärs kapell invigdes 1993 var det feststämning och glädje över ett eget kapell. Det som känns svårast är att kapellet nu ska tas ur gudstjänstbruk och avsakraliseras.

Andra fina minnen från både konfirmandläger och hjälpledarutbildningsveckoslut är de personliga samtalen.

– Det finns gott om tid då man är på läger tillsammans. Vi får ta vara på den gemensamma tiden, både då det gäller människor och platser, säger Sandell.

Kira Ertman, kyrkoherde i Esbo svenska församling, säger att Mataskär varit beläget på en bra och behändig plats med tanke på församlingen. Därför känns det sorgligt och vemodigt att holmen måste säljas.

– Holmen är väldigt vacker, naturen kommer nära inpå fastän man är i en storstad.

Speciellt sorgligt känns det att avstå från kapellet.

– Det har varit en viktig plats för många familjer som har firat sina familjefester där. Också julottan på Mataskär har alltid varit en upplevelse; att i den kyliga tidiga julmorgonen få samlas för att fira Kristi födelsedag.

Samtidigt känner hon en stor förståelse för beslutet.

– Stiftelsens styrelse har försökt hitta en lösning i många, många år. Ibland kommer det en situation där man måste konstatera att nu finns det ingen annan lösning. Allt har sin tid, precis som min kollega Ulrik konstaterar.

Vilka personliga minnen har du från Mataskär?

– De bästa minnena är nog från de konfirmandläger som jag har fått uppleva på holmen. Samtal med ungdomar, roliga kvällsprogram, solnedgångar vid grillklipporna. Jag minns speciellt ett läger där vi vuxna ledare nattsimmade efter tystnaden på lägerområdet, det blev en fin känsla av gemenskap i ledarstaben då, säger hon.

När Kira Ertmans son var tre år planterade han ett äppelträd på gården på Mataskär.

– Trädet började nog inte växa, men jag minns hur ivrigt det där lilla barnet var inför sin uppgift och hur han frågade ännu nästa sommar att månne hans träd på Mataskär växer.

(Artikeln kompletterades 8.9 kl 13.30 med ett uttalande från kyrkoherde Kira Ertman.)

Sofia Torvalds


Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00