När Sofia Torvalds inte klarade av att be började hon formulera böner på ett nytt sätt.

Hördu Något Någonting, gör något nu

BÖN.

När man inte klarar av att be kan man testa att be på ett nytt sätt.

3.9.2021 kl. 15:18

Jag hade problem med min bön. Den ville inte. Den blev sämre, och till sist hade den tynat bort till en enda liten bön som jag sände upp ungefär en gång per dag, och som lät så här: Jesus, hjälp.
Det är en bra bön att ha när man känner sig överväldigad av livet eller av sig själv.

Men jag saknade mina riktiga, långa böner, sådana som jag brukade ha förr i tiden, på den tiden då jag tyckte det var lättare att be. Sedan kom jag att läsa en bok av den amerikanska (kristna) författaren Anne Lamott. Jag läste den här bönen: ”Kära Något Någonting, jag vet inte vad jag håller på med. Jag ser inte vart jag är på väg. Jag blir mer och mer vilsen, mer och mer rädd, mer och mer trängd. Hjälp.”
Jag fattade plötsligt: man kan närma sig Gud på hur konstiga sätt som helst. Så jag började snickra ihop nya böner.

Kära Något som jag föreställer mig som kvällssol på en ödslig strand. Jag blir rädd över onödigheter och jag orkar inte. Jag vet inte varför jag är så rädd. Kan du snälla gräva bort det som ett ogräs. Tacksam i förväg.

Människor kan bli lite störda på en om man säger saker till dem på ett skuldbeläggande sätt. Med Gud, tänker jag, kan man ösa på med sitt mest dysfunktionella jag. Gud kan ta det.

Kära du som inte svarar mig så värst ofta. Jag är ändå tacksam över hemskt mycket. Just nu klarar jag av tacksamhet, just nu. Tack för det, men jag skulle ändå vara tacksam för svar.

Jag började skriva sura böner till Gud.

Hördu Något Någonting. Nu tycker jag faktiskt det får räcka. Hur tänker du egentligen att människor ska klara av alla svåra saker som de får över sig? Ser du inte att de håller på att ge upp? Jag har vänner som håller på att ge upp och ibland ger jag upp själv. Fattar du inte att vi är så ynkliga att vi inte kan bättre än så här? Du måste sänka hindren. Seriöst! Amen.

Hej du som sitter någonstans ovanför det här mörkret. På riktigt känns det illa nu. Jag tror inte att du kan göra något men jag berättar nu det ändå. Vi hörs.

Jag började skriva pyttesmå, glada böner till Gud:

Hej du alla kläders skapare. Jag tycker jättemycket om den grå tröjan som jag hittade på loppis. Tack att du förde den in i mitt liv som nånsorts täcke som gör mig lite varmare och gladare. Kram på det.

Hej du bakom den stängda dörren. Jag känner att jag suttit här i en hel evighet och klappat på dörren. Jag säger bara: änkan och domaren, men lägg till att den där domaren aldrig vaknar. Idag kändes träet lite varmt under mina klappande händer. Jag är glad för det och på riktigt vill jag inte skuldbelägga dig nu.

Bön är sist och slutligen inget mer än ett ärligt samtal. Det är brev från en nojig, dysfunktionell typ till en kärlek som kan ta vad som helst. Av någon orsak fattar man att breven blir lästa och att den andra inte ghostat en från sitt liv.
Ju fler böner jag formulerar, desto mer bergfast blir jag i min övertygelse att Gud finns och inte är arg och sur utan tvärtemot glad varje gång jag hör av mig.
Det behöver inte låta heligt. Det behöver inte vara på nåt särskilt sätt. Det får vara hur gnälligt och anklagande som helst.
Huvudsaken är att man säger någonting.

Hallå du! Jag har absolut inget att säga, men eftersom du vet allt så vet du hur det känns i mitt bröst just nu. Ville bara berätta att du kan känna efter nu, jag skulle vilja att du visste. Kram.

Min bön förstörs ofta av skam och motvilja. Jag känner att jag borde klara av att leva bättre, men jag kan inte. Jag tänker att om jag inte pratar med Gud så märker han kanske inte.
Men kanske det inte är Gud som tycker att jag borde klara av livet bättre. Kanske det är jag.

Hej Du som jag inte får grepp om. Jag tänker att du knappast har tid att hela tiden sucka över hur jobbig jag är. Jag antar att du kanske aldrig suckar över hur jobbig jag är. Jag tror att du kanske vet att jag faktiskt gör mitt bästa. Kanske du bär mig på nån strand fast jag inte överhuvudtaget fattar att det är dina fotspår. Jag har inget emot att du bär mig. Jag skulle tycka det var skoj om du bar mig så mycket att jag upptäckte det. Men jag vill förstås inte vara till besvär. Amen.

Det viktigaste är inte vad man säger. Utan att man säger.

Hej Du. Hej Gud. Hej Något Någonting. Hej Du som likt en vaktmästare vaktar vid dörren jag vill igenom. Hej Armar. Hej Fotspår. Hej Du som sitter och lyssnar på mig med ett block i handen likt en terapeut. Hej Du som gråter över att jag har det svårt. Hej Du med ett hjärta som kramas samman för min skull. Hej Du. Ska vi kramas?

Sofia Torvalds


Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45

NY I USA. Heidi Storbacka med familj blev erbjudna, via den firma hennes man jobbar på, att flytta till USA under en begränsad period. – Jag älskar äventyr, så vi tackade ja direkt. Jag började söka jobb redan förra året – att bli hemmafru var inte aktuellt. 1.4.2025 kl. 13:28

SKAPELSETRO. Kreationismen såg ut att ebba ut i slutet av 1900-talet. Men i delar av Borgå stift tar man fortfarande strid för att evolutionsteorin vetenskapligt en dag kommer att få vika för Bibelns berättelse om hur jorden och mänskligt liv kommit till. 1.4.2025 kl. 10:00

METODISTKYRKAN. Den tidigare metodistbiskopen Hans Växby är död. Han tjänstgjorde för den i Europa lilla frikyrkan i de nordiska länderna och efter Sovjetunionens fall i Ryssland. 31.3.2025 kl. 11:48

sjukdom. Isak Snellman och Johanna Sundqvist-Snellman är i 20-årsåldern, men har redan tvingats hanterat nästan tio år av sjukdom tillsammans. De har blivit vana vid att ställa om och leta lösningar – men oron, tröttheten och dialysen har de alltid med sig. 26.3.2025 kl. 14:22

Lokalt. Tacos och lovsång står naturligtvis på programmet när Replot församling bjuder till Tacom och lovom-söndagar i församlingshemmet. 25.3.2025 kl. 16:48

hopp. – Hopp är inget som kommer till oss som en skänk från ovan, säger Heidi Juslin-Sandin. Tvärtom menar hon. 24.3.2025 kl. 18:48

psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45

NY I USA. Heidi Storbacka med familj blev erbjudna, via den firma hennes man jobbar på, att flytta till USA under en begränsad period. – Jag älskar äventyr, så vi tackade ja direkt. Jag började söka jobb redan förra året – att bli hemmafru var inte aktuellt. 1.4.2025 kl. 13:28

SKAPELSETRO. Kreationismen såg ut att ebba ut i slutet av 1900-talet. Men i delar av Borgå stift tar man fortfarande strid för att evolutionsteorin vetenskapligt en dag kommer att få vika för Bibelns berättelse om hur jorden och mänskligt liv kommit till. 1.4.2025 kl. 10:00

METODISTKYRKAN. Den tidigare metodistbiskopen Hans Växby är död. Han tjänstgjorde för den i Europa lilla frikyrkan i de nordiska länderna och efter Sovjetunionens fall i Ryssland. 31.3.2025 kl. 11:48

sjukdom. Isak Snellman och Johanna Sundqvist-Snellman är i 20-årsåldern, men har redan tvingats hanterat nästan tio år av sjukdom tillsammans. De har blivit vana vid att ställa om och leta lösningar – men oron, tröttheten och dialysen har de alltid med sig. 26.3.2025 kl. 14:22