En skogsbrand lämnar ett öde landskap efter sig, men är ändå en del av skogens levnadscykel, konstaterar Linus Stråhlman.

"Sot och aska dämpar alla ljud"

BORGÅ.

– Efter en brand är skogen kusligt tyst, inget hörs förutom någon gren som knäcks. Linus Stråhlman var med i släckningsarbetet vid skogsbranden i Kalajoki.

2.9.2021 kl. 12:05

Till vardags jobbar Linus Stråhlman som notarie vid domkapitlet i Borgå stift. På sin fritid gör han något helt annat, han är nämligen gruppchef i Tolkis frivilliga brandkår. I slutet av juli fylldes nyhetsflödet av inslag om en skogsbrand i Kalajoki, den största skogsbranden i Finland på femtio år. Räddningsverk och frivilliga brandkårer från hela landet deltog i släckningsarbetet.

– Det hade lugnat sig lite när vi anlände. Min grupp vaktade ett område som var cirka en halv kilometer gånger en kilometer stort. Det var en sektor där det inte brann längre. Men branden far neråt i marken, till en halv meters djup eller mer, där den pyr långsamt. Vi patrullerade och såg till att inga härdar flammade upp.

Räddningspersonalen knuffade också till trädstammar för att se om de stod stadigt eller om rotverket brunnit upp.

– Efter en brand är skogen kusligt tyst. Du ser inga löv och inget hörs, förutom någon gren som knäcks. Sot och aska dämpar alla ljud. Det luktar surt och bränt. Allt går i monotona grå och bruna toner. Och så täcks allt av en tjock svart sörja, som fastnar under skorna och på handskarna. Det är torv som brunnit och blandats med sot och vatten.

Bara några timmar efter branden kan man höra fågelkvitter igen. FOTO: PRIVAT

För människor kan en skogsbrand vara katastrofal ekonomiskt sett, men för skogen är den en del av levnadscykeln.

– Bara några timmar efter branden kan man höra fågelkvitter igen, och myror kommer upp till ytan och börjar jobba på.

Linus Stråhlman tycker att att all logistik fungerade väldigt bra i Kalajoki, allt från inkvartering av räddningsmanskapet till vattentillförsel. Cirka hundra personer jobbade samtidigt på det 227 hektar stora området som brann. Merparten av den skog som brann är församlingens egendom.

– Vi hade savolaxare på ena sidan om oss och folk från Birkaland på andra.

– Tankbilar körde skytteltrafik mellan tankställen och branden. Där vi patrullerade hade en slang på 110 millimeter i dia­meter, som ger släckningsvatten, lagts ut kring hela området. Det är krävande att dra ut en stor och otymplig slang kilometervis i skogen.

Krävs det mod för att delta i räddningsarbete?

– Både ja och nej. Vi har vårt gäng och övar en gång i veckan året runt, har kurser och utbildade chefer. När larmet går är adrenalinkicken så stor att man går in i ett tunneltänk, det flyter på. Efteråt kanske man stannar upp och tänker vad man varit med om. Alla upplever rädsla i något skede.

Har din tro betydelse i räddningsarbetet?

– Jag har gått igenom vad jag tror på, är så att säga på det klara med mitt inre och mitt tankeliv när jag möter svåra saker. Jag har en tillit till något större, också i en speciellt svår situation där människors liv kanske blir förstörda. Bönen kan vara ett bollplank och ett sätt att processa det hela på.

Ulrika Hansson


Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00