Moa Widjeskog uppskattar den amerikanska vänligheten.
– Det är roligare att få ett leende än att någon tittar ner i marken.
Moa Widjeskog uppskattar den amerikanska vänligheten. – Det är roligare att få ett leende än att någon tittar ner i marken.

Moa Widjeskog: Presidentvalet i USA och stormningen av Kapitolium passerade i tystnad här

studier.

Moa Widjeskog studerar på ett kristet college i Kentucky. Hon har mött värme och vänlighet, men också attityder som är helt främmande för henne.

2.9.2021 kl. 09:19

Moa Widjeskog är uppvuxen i Terjärv och har spelat fotboll sedan hon var sex år. Efter studentexamen ville hon satsa på både studier och fotboll och började därför fundera på att dra iväg utomlands med hjälp av något lämpligt stipendium. Lösningen blev fyra års studier vid University of the Cumberlands i Kentucky.

– Jag planerade nästan i smyg i början. Mina föräldrar var lite chockade först, men sedan glada för min skull.

I augusti ifjol kom hon till det kristna colleget i Williamsburg i Kentucky. Hon har nyss återvänt till campus efter ett långt sommarlov i Finland. Hon sitter i korridoren under videointervjun, vinkar och hälsar på dem som går förbi bakom henne. Hon delar rum med två andra.

– Stämningen här är väldigt familjär, vi går ut och in till varandra. Samtidigt kan jag också sakna att få vara för mig själv.

Kentucky är en del av det så kallade Mellanvästern.

– Om du har sett någon amerikansk film från de här trakterna så kan jag säga att det är precis så! Vindlande vägar som leder upp mot bergen, små vita träkyrkor, gårdar med skrot och hundar som skäller och trailer parks.

Och alla kör bil. Leder för lättrafik är inget man satsat på.

– Jag skulle absolut inte välja att cykla någonstans. Folk kör ganska vilt och glömmer att blinka av. Och om jag ska till Walmart och handla så måste jag korsa en fyrfilig väg.

I östra Kentucky, där Williamsburg ligger, är många ekonomiskt utsatta och det förekommer missbruk av olika slag, berättar Moa Widjeskog.

– När jag handlar ser jag lite allt möjligt. Jag märker att folk inte har det så hävt.

Men vänligheten gör henne på gott humör.

– Folk är öppna och vänliga. Även om det kanske är spelad artighet ibland så uppskattar jag ändå att de kan ge komplimanger till och prata med okända människor och hålla upp dörren fastän man är tjugo meter bort. Det är roligare att få ett leende än att någon tittar ner i marken.

Förutom familjen saknar hon hälsosam mat och förvånas över att det inte serveras bättre råvaror när 900 av 2 000 studerande satsar på idrott.

– Det är friterat som gäller. Jag försöker välja hälsosammare i matsalen, som ris och sallad. Men en del i mitt lag kan äta till exempel chips som lunch. Jag tror att idrottsprestationerna skulle gå märkbart uppåt om man satsade på maten.


Det som ingen pratar om

Historia har skrivits medan Moa Widjeskog studerat i Kentucky. När resten av världen debatterade om Joe Biden eller Donald Trump skulle bli USA:s nästa president rådde tystnad på colleget i Williamsburg.

– Man är väldigt pro Trump i Kentucky, alla röstar i princip på honom här. Men det var mycket tyst om valet på campus. Ingen vågade tala om det, det var så konstig stämning! Olika åsikter fanns säkert under ytan, och många studerande från andra ställen kanske var Bidenanhängare, men man vågade inte ta upp det ifall det skulle leda till knivigt läge.

Tog inte lärarna upp valet alls?

– Inte alls. Det enda som förekom var när en lärare lade till ”Kom ihåg att rösta!” i slutet av ett mejl.

När Trumpanhängare stormade parlamentsbyggnaden Kapitolium slogs Moa Widjeskog och många av hennes europeiska medstuderande av förfäran.

– Jag var så upprörd och rädd, och det var i princip det enda jag och mina kompisar från Europa pratade om.

Men de amerikanska studerandena teg.

– Och skolledningen sa inte ett ord om stormningen.

Det blev en märklig tystnadens kultur som ingen förmådde utmana.

– Vi är goda vänner och ingen ville rucka på den vedstapeln.

Har du känt dig besviken över den tystnad som rådde?

– Ja, jag har haft nog av det här och tänkt: Ska jag vara i det här gänget i fyra år? Det är jobbigt ibland att inte få någon annan input. Men samtidigt måste man acceptera att det är så här nu, att människor är som de är.

Ensam på hotellrummet

Coronapandemin har satt många käppar i hjulet under Moa Widjeskogs studier. Förra hösten hamnade en del av hennes fotbollslag i karantän.

– Jag satt fjorton dagar ensam i ett hotellrum. Då saknade jag familjen och Finland som allra mest. Det var hemskt! Från hotellrummet kunde jag dessutom se fotbollsplanen där en del av laget fick fortsätta att träna. Då kom det en del tårar.

Vad brukar du tänka när du blir så ledsen?

– Att det finns en plan för mig. Trots att man i stunden känner sig orolig så kommer det att gå över.

– Jag fick mycket stöd hemifrån. Och sådana jag inte känner sa: Vi ber för dig!

Moa Widjeskog har troende föräldrar och släktingar. Hon har själv en barnatro. Mötet med den amerikanska religiositeten i collegevärlden var något nytt.

– Det kändes ovant först, att tron syntes överallt. När många klädde upp sig i klänning och högklackat för söndagsmässan tänkte jag: Oj, det här har jag inte sett förr.

Universitetet har ett eget kapell, gudstjänster, lovsångskvällar och bibelgrupper för dem som vill.

– Inför varje träning och match ställer vi oss i en ring och någon ber en kort bön. Det skulle aldrig hända i Finland.

Värderingarna är ibland mer konservativa än vad Moa Widjeskog är van vid.

– Men det känns ändå bra att vara här, och skolan tar väldigt bra hand om sina studerande.

Hon ska vara klar med sina studier 2024. Sedan skulle hon gärna fortsätta med fotbollen ett tag till och ta en magistersexamen, kanske någonstans i Europa.

– Jag är inte beredd att flytta till Terjärv och bygga hus. Jag vill se mer av världen! När jag varit här känns Europa plötsligt litet och närapå som hemma.

Ulrika Hansson


Vad lär man sig av Lotta på Bråkmakargatan? Att det ibland är blod på födelsedagen och att man behöver ha en tant Berg.

barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15
Teemu Laajasalo är biskop i Helsingfors. Bilden är från hans biskopsvigning.

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00
På världens näst största flyktingbosättning i Uganda bygger Kyrkans Utlandshjälp skolor och vidareutbildar lärare. Skola och undervisning betraktas som livräddande i krissituationer.

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00
Emma Audas disputerar idag med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn.

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51
Att lyssna på samma låt som någon annan kan skapa en känsla av gemenskap – likaså att dela en konsertupplevelse med främlingar.

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01
Röstberättigade i valet den 11 februari är prästerna samt församlingarnas förtroendevalda.

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33
Sedan Bo-Göran Åstrand installerades som biskop i Borgå stift i september har han hunnit resa runt i olika delar av stiftet. Söndagen den 26 januari kommer han att besöka Matteus församling.

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36
Magnus och Anna Dahlbacka under utgivningsfesten Maralal i december.

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53
Kronoby kyrka var välfylld när den nybildade församlingen höll sin första mässa på söndagen.

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28
Att Johan Myrskog började skriva lovsånger handlar delvis om hur hans egen tro och Gudsrelation utvecklats.

lovsång. När musiker från Petrus församling i Helsingfors släpper ett nytt album är målet inte att skapa hitsinglar – utan att göra lovsångsmusik som känns relevant i Finland år 2020. 30.12.2019 kl. 16:14
Nu när papperstidningen utkommer bara varannan vecka vill redaktionen satsa lite mer på webbsidan.

layout. Kyrkpressens webbsida har genomgått en liten ansiktslyftning. 27.12.2019 kl. 10:02
Personintervjuer och nyheter toppar listan på de mest lästa artiklarna år 2019.

Kyrkpressen.fi. Vi har rankat dom mest lästa webbartiklarna – i toppen ligger människoöden, bråk och biskopsval. 27.12.2019 kl. 09:08

julevangeliet. Vi har alla hört Reidar Wasenius, till exempel när vi åkt tåg eller ringt någon som talar ett annat samtal. Hör honom läsa julevangeliet! 19.12.2019 kl. 19:40
Hanna Lagerström kallar sig språknomad.

julevangeliet. Dialekten är Hanna Lagerströms hjärtespråk, det språk hon använder när hon rappar – och nu också när hon läser julevangeliet. 19.12.2019 kl. 12:00

Biskop Seppo Häkkinen talade vid en bönestund vid den brunna kyrkan.

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00
Dagens människor behöver mer
psykisk och andlig hjälp, anser Cecilia Forsén.

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13
– Min jul är en ärkejul. Allt ska vara klart långt före jul­afton. Arbete är bannlyst, säger historikern Dick Harrison.

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00