Moa Widjeskog uppskattar den amerikanska vänligheten.
– Det är roligare att få ett leende än att någon tittar ner i marken.
Moa Widjeskog uppskattar den amerikanska vänligheten. – Det är roligare att få ett leende än att någon tittar ner i marken.

Moa Widjeskog: Presidentvalet i USA och stormningen av Kapitolium passerade i tystnad här

studier.

Moa Widjeskog studerar på ett kristet college i Kentucky. Hon har mött värme och vänlighet, men också attityder som är helt främmande för henne.

2.9.2021 kl. 09:19

Moa Widjeskog är uppvuxen i Terjärv och har spelat fotboll sedan hon var sex år. Efter studentexamen ville hon satsa på både studier och fotboll och började därför fundera på att dra iväg utomlands med hjälp av något lämpligt stipendium. Lösningen blev fyra års studier vid University of the Cumberlands i Kentucky.

– Jag planerade nästan i smyg i början. Mina föräldrar var lite chockade först, men sedan glada för min skull.

I augusti ifjol kom hon till det kristna colleget i Williamsburg i Kentucky. Hon har nyss återvänt till campus efter ett långt sommarlov i Finland. Hon sitter i korridoren under videointervjun, vinkar och hälsar på dem som går förbi bakom henne. Hon delar rum med två andra.

– Stämningen här är väldigt familjär, vi går ut och in till varandra. Samtidigt kan jag också sakna att få vara för mig själv.

Kentucky är en del av det så kallade Mellanvästern.

– Om du har sett någon amerikansk film från de här trakterna så kan jag säga att det är precis så! Vindlande vägar som leder upp mot bergen, små vita träkyrkor, gårdar med skrot och hundar som skäller och trailer parks.

Och alla kör bil. Leder för lättrafik är inget man satsat på.

– Jag skulle absolut inte välja att cykla någonstans. Folk kör ganska vilt och glömmer att blinka av. Och om jag ska till Walmart och handla så måste jag korsa en fyrfilig väg.

I östra Kentucky, där Williamsburg ligger, är många ekonomiskt utsatta och det förekommer missbruk av olika slag, berättar Moa Widjeskog.

– När jag handlar ser jag lite allt möjligt. Jag märker att folk inte har det så hävt.

Men vänligheten gör henne på gott humör.

– Folk är öppna och vänliga. Även om det kanske är spelad artighet ibland så uppskattar jag ändå att de kan ge komplimanger till och prata med okända människor och hålla upp dörren fastän man är tjugo meter bort. Det är roligare att få ett leende än att någon tittar ner i marken.

Förutom familjen saknar hon hälsosam mat och förvånas över att det inte serveras bättre råvaror när 900 av 2 000 studerande satsar på idrott.

– Det är friterat som gäller. Jag försöker välja hälsosammare i matsalen, som ris och sallad. Men en del i mitt lag kan äta till exempel chips som lunch. Jag tror att idrottsprestationerna skulle gå märkbart uppåt om man satsade på maten.


Det som ingen pratar om

Historia har skrivits medan Moa Widjeskog studerat i Kentucky. När resten av världen debatterade om Joe Biden eller Donald Trump skulle bli USA:s nästa president rådde tystnad på colleget i Williamsburg.

– Man är väldigt pro Trump i Kentucky, alla röstar i princip på honom här. Men det var mycket tyst om valet på campus. Ingen vågade tala om det, det var så konstig stämning! Olika åsikter fanns säkert under ytan, och många studerande från andra ställen kanske var Bidenanhängare, men man vågade inte ta upp det ifall det skulle leda till knivigt läge.

Tog inte lärarna upp valet alls?

– Inte alls. Det enda som förekom var när en lärare lade till ”Kom ihåg att rösta!” i slutet av ett mejl.

När Trumpanhängare stormade parlamentsbyggnaden Kapitolium slogs Moa Widjeskog och många av hennes europeiska medstuderande av förfäran.

– Jag var så upprörd och rädd, och det var i princip det enda jag och mina kompisar från Europa pratade om.

Men de amerikanska studerandena teg.

– Och skolledningen sa inte ett ord om stormningen.

Det blev en märklig tystnadens kultur som ingen förmådde utmana.

– Vi är goda vänner och ingen ville rucka på den vedstapeln.

Har du känt dig besviken över den tystnad som rådde?

– Ja, jag har haft nog av det här och tänkt: Ska jag vara i det här gänget i fyra år? Det är jobbigt ibland att inte få någon annan input. Men samtidigt måste man acceptera att det är så här nu, att människor är som de är.

Ensam på hotellrummet

Coronapandemin har satt många käppar i hjulet under Moa Widjeskogs studier. Förra hösten hamnade en del av hennes fotbollslag i karantän.

– Jag satt fjorton dagar ensam i ett hotellrum. Då saknade jag familjen och Finland som allra mest. Det var hemskt! Från hotellrummet kunde jag dessutom se fotbollsplanen där en del av laget fick fortsätta att träna. Då kom det en del tårar.

Vad brukar du tänka när du blir så ledsen?

– Att det finns en plan för mig. Trots att man i stunden känner sig orolig så kommer det att gå över.

– Jag fick mycket stöd hemifrån. Och sådana jag inte känner sa: Vi ber för dig!

Moa Widjeskog har troende föräldrar och släktingar. Hon har själv en barnatro. Mötet med den amerikanska religiositeten i collegevärlden var något nytt.

– Det kändes ovant först, att tron syntes överallt. När många klädde upp sig i klänning och högklackat för söndagsmässan tänkte jag: Oj, det här har jag inte sett förr.

Universitetet har ett eget kapell, gudstjänster, lovsångskvällar och bibelgrupper för dem som vill.

– Inför varje träning och match ställer vi oss i en ring och någon ber en kort bön. Det skulle aldrig hända i Finland.

Värderingarna är ibland mer konservativa än vad Moa Widjeskog är van vid.

– Men det känns ändå bra att vara här, och skolan tar väldigt bra hand om sina studerande.

Hon ska vara klar med sina studier 2024. Sedan skulle hon gärna fortsätta med fotbollen ett tag till och ta en magistersexamen, kanske någonstans i Europa.

– Jag är inte beredd att flytta till Terjärv och bygga hus. Jag vill se mer av världen! När jag varit här känns Europa plötsligt litet och närapå som hemma.

Ulrika Hansson


Sirpa Tolppanen betonar vikten av inkludering i arbetet med att bygga gemenskap från grunden.

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34
Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56
32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

Kolumn. Jag stiger ut genom den lilla dörröppningen på båten, sätter min fot på bryggan. Den gungar i de skvalpande vågorna, träet knarrar. Vidare, upp mot ön. Solen gassar, den säregna doften av träd blandat med grus möter mig. 29.5.2024 kl. 20:25
Då man ännu för tio år sedan öppet kunde arrangera kristna samlingar och samla tusentals åhörare, har tonen mot de kristna nu skärpts i Indien.

Analys. I Indien har det hinduistiska religionsprogrammet ghar whapsi lett att förtrycket av landets över 100 miljoner kristna ökar, skriver Torsten Sandell i en analys. Han hade en unik möjlighet i februari att besöka den underjordiska kyrkan i Uttar Pradesh. 27.5.2024 kl. 10:51
Yvonne Terlinden välsignas av Bo-Göran Åstrand, Katri Grönroos, Anders Lindström, Annika Pråhl, Pentti Raunio och Iris Eriksson.

kyrkoherdeinstallation. När Yvonne Terlinden installerades till sin tjänst i Karis idag var den sol ute och sol inne. "Vi gratulerar församlingen till en vis och ödmjuk kyrkoherde", sa en gäst. 26.5.2024 kl. 16:31
Kollekter till Ryssland faller under EU-sanktionerna

INGERMANLANDS KYRKA. Kollekter till Ingermanlands kyrka i Ryssland är förbjudna, anser den finländska åklagarmyndigheten. Kyrkan har omkring 100 vänförsamlingar i Finland. 17.5.2024 kl. 19:00