Alla som vill – inte bara ålänningar – är välkomna med i bönegruppen på Facebook.

När många ber tillsammans kan en liten insats göra stor skillnad

BÖN.

Cita Nylund tog initiativ till att starta en bönetråd på Facebook. Varje vecka samlas gruppmedlemmarna på sitt håll och ger av sin bönetid åt andra. – Det är ganska stort fast det är litet.

1.9.2021 kl. 12:45

Facebook-gruppen Sinnesro på Åland startades i tiden av aktiva lekmän i Mariehamns församling. För drygt ett år sedan föddes en virtuell bönegrupp inom ramen för sinnesrogruppen.

– Redan före pandemin talade jag och Angela Sjöberg, som är en av sinnesrogruppens administratörer, om att det finns ett uppdämt behov att få utlopp för sin andlighet. Vi jobbade båda med yrkesverksamma människor och märkte hur svårt det var att få rum för andlighet i sin vardag, berättar Cita Nylund, som lanserade idén med den virtuella bönegruppen.

Behovet av ett andligt sammanhang blev extra tydligt när pandemin svepte över landet.

– De vanliga verksamhetsformerna försvann. Den vanliga gemenskapen vid gudstjänster och andakter och i körer fanns inte längre.

Cita Nylund har en bekant på Island som för många år sedan bjöd in henne till en bönegrupp på Messenger. Ett tiotal personer turades om med att skriva förböner, och sedan läste alla upp dem för sig själva men ändå tillsammans.

– Jag tyckte det var en god idé och ville testa den på Åland.

Den första bönetråden lades ut den 24 juni ifjol. Varje onsdag lägger antingen Cita Nylund eller någon annan av administratörerna ut veckans bönetråd. I den får sinnesrogruppens medlemmar be om förböner för sig själva eller andra, men man får också sända ett privat meddelande till någon av administratörerna, som sedan formulerar förbönen så att ingen blir igenkänd.

– Varje torsdag vid sextiden lägger den som startat tråden ut en förbön. Man kan läsa den just då eller i efterhand. När man läst bönen får man gärna kommentera ett ”amen” eller dylikt för att visa att ingen är ensam om att be, att vi är många.

Det hela är kravlöst och inte så märkvärdigt, men bönetråden har blivit viktig för många.

– Människor har kontaktat oss och berättat hur viktigt det varit för dem att bli omfattade av bönen. Att det finns någon som sitter hemma hos sig och tänker på dem. Det är en liten insats som gör en stor skillnad.

Det är kanske extra viktigt i ett samhälle där det känns att många har bråttom.

– Det är fint att få ta av någons tid. Någon ger av sin tid för att be för någon okänd. Det finns människor som av omtanke och välvilja sätter sig ner och ber för andra.

Först, när tråden startade, undrade Cita Nylund om uppgiften var hennes. Skulle hon leda en bönegrupp?

– Sedan tänkte jag att kanske det är just det här som jag kan bidra med.

– Man blir förvånad över hur lite som krävs för att känna gemenskap. Det här gör vi tillsammans! Det är ganska stort fast det är litet.

Vill du vara med i gruppen Sinnesro på Åland och delta i bönetråden? Du är välkommen! Gruppen är öppen för alla, inte bara för dem som bor på Åland. Leta fram ”Sinnesro på Åland” på Facebook och gå med.

Sofia Torvalds


Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00