Mötena i domkapitelssalen brukar blir långa, säger biskopen. Det beror på att han vill ge alla tid att tänka färdigt.

Biskop Bo-Göran Åstrand: ”Starta diskussionen om herdeval i god tid”

kyrkoherdeval.

Den livliga debatten inför herdevalet i Pedersöre har väckt frågor. Vad måste en kyrkoherde vara bra på? Att lyssna, säger biskop Bo-Göran Åstrand.

31.8.2021 kl. 09:12

Vägen till att bli kyrkoherde börjar egentligen med vägen till att bli präst.

– När man är ny präst behöver man inte kunna allt. Vem skulle då kunna bli präst? Det viktiga är attityden. Till den hör att förstå att församlingsmedlemmarna tillhör olika segment, men de är alla är fullvärdiga medlemmar, säger biskop Bo-Göran Åstrand.

Under kyrkoherdevalet i Pedersöre reagerade han på att vissa undrade varför personer som inte var aktiva i församlingens verksamhet ville rösta i valet.

– Det resonemanget kan jag inte med. Den här organisationen går sönder om man ska dela in folk i grupper på det sättet, i ett a-lag och ett b-lag. De som kommer för att rösta i kyrkoherdeval tror på sin församling till och med så mycket att de varje månad betalar en del av sin lön för att församlingen ska kunna tjäna dem och andra.

Starta valdiskussionen i tid

Sedan år 2014 har församlingsråden haft möjlighet att anhålla om att ordna indirekt kyrkoherdeval, så att det är församlingsrådet som intervjuar och väljer herde. Alternativet föddes för att det fanns en oro för att en väldigt liten grupp skulle kunna vaska fram och välja en egen kandidat, framför allt i storstadsförsamlingar med lågt valdeltagande.

– I ett direktval accentueras andra frågor än i ett indirekt val. I Pedersöre blev det till exempel tydligt att det handlade om ett linjeval. Det var ett val mellan två goda kandidater och två teologiska linjer.

I Pedersöre ledde valet till rusning till valurnorna och en livlig debatt i lokalpressen. Men det betyder inte att samma intresse per automatik skulle uppstå till exempel i en storstadsförsamling. Ibland, tänker biskopen, är intresset för valet så litet bland medlemmarna att det klokaste är att herden väljs av ett församlingsråd som får intervjua kandidaterna och begrunda deras meriter.

– Det som jag tror vi lärde oss av valet i Pedersöre är att när en kyrkoherde går i pension måste man starta valdiskussionen i god tid. Det måste finnas rum och tid för en diskussion där också medlemmarna har en chans att ge sina synpunkter angående valsättet.

Det tar tid att lyssna på alla

Biskopen påpekar att kandidaterna blir prövade på olika sätt beroende på valsättet. Ett församlingsråd ställer kanske mer detaljerade frågor, men i ett direktval prövas också kandidaternas massmediefärdigheter.

– I ett öppet val får man träna på att ta emot törnar man inte kunnat räkna med. En sådan erfarenhet är också viktig för en kyrkoherde.

Vad var det viktigaste du själv lärde dig under dina år som kyrkoherde?

– Att det inte fungerar att köra solo! Jag lärde mig hur viktigt det är att låta såväl förtroendevalda som anställda tänka högt innan viktiga beslut fattas, och det tar tid. Mina sammanträden som kyrkoherde tenderade att blir långa, och detsamma sker runt det här bordet i domkapitlet. Det behövs för att alla ska hinna tänka färdigt, och för att de ska få tänka högt.

Text och foto: Sofia Torvalds


psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00