Edgar Vickströms resa mot att bli präst började med att hans fru läste en kolumn av Karin Erlandsson.

Edgar Vickström försöker hitta djupet i stället för att springa hårdare 

LIVSVÄGAR.

– Den här vägen valde mig.

Edgar Vickström har varit bankdirektör, stadsdirektör och vice vd på en stor koncern. Nu är han 60 år och nyligen prästvigd.

19.8.2021 kl. 17:46

Edgar Vickström slår sig ner i solskenet framför sin nya arbetsplats, Mariehamns kyrka. Han är klädd i prästkrage. En detalj han själv knappt hunnit vänja sig med. När vi träffas har han varit präst lite över en vecka och han har börjat inse vad det nya kallet innebär.

– Det är inte ett jobb som andra. Jag är präst just nu när jag sitter här och pratar med dig. Jag kommer vara präst ikväll. Jag är präst hela tiden.

Är det inte skrämmande att ta på sig prästkragen och det här ansvaret?

– Nej, inte egentligen. Man går in i den största tryggheten som finns.

Den tryggheten har kallat honom nu ett tag.

– Den här vägen valde mig. Det har smugit sig närmare och närmare.

Allt började egentligen med att hans fru, Gun, blev inspirerad av en krönika av Karin Erlandsson om att gå i kyrkan en gång i veckan i ett år.

– Jag sa ibland ”ska du gå nu igen?”, säger han med ett skratt.


Från vana till behov

Men så började han följa med sin fru allt oftare och kyrkobesöken gick från vana till behov. Och nu är han den som själv ska hålla gudstjänster. En tvär vändning från hans tidigare liv, kan tyckas.

– Det är en stor förändring. Jag har tjänat mammon ganska länge, säger den tidigare bankdirektören som även hunnit vara stadsdirektör och arbeta i ledningen för en stor koncern.

– Jag sa till biskopen att jag är jätteglad att vara präst, men också jätteglad att jag inte varit det från början. Jag skulle inte vilja ha allt det här andra ogjort.

Från att ha räknat siffror och vinster går han nu till en tjänst som förvaltar det omätbara.

– Hur mäter man att man är lite gladare och tryggare när man kommer hem från kyrkan? Det är ovärdigt att ens försöka mäta det.

Men även om arbetet saknar kvartalsrapporter så är det viktigt för Edgar Vickström att ha målsättningar.

– Kyrkan borde absolut ha en tydlig vilja, men i den omätbara världen måste man fundera på hur man lägger upp mål.

För honom själv är det just hans bakgrund som är del av hans målsättning; att vara en väg in i kyrkans gemenskap för andra som kanske inte tänkt på sig själva som ”kyrkobesökare”.

– Jag tror jag vill vara präst för dem som kanske inte är så kyrkvana – för dem som är nyfikna men kanske ändå inte riktigt vågat komma till en gudstjänst eller mässa.




Mindre fokus på synd

Hans hopp från företagsvärlden till kyrkans domän höjde många ögonbryn på lilla Åland.

– Det finns ett ganska stort mått av förvåning. Men det är inte omöjligt att människor som annars aldrig skulle ens reflektera över kyrkan funderar ”vad gör han där?”. Förhoppningsvis väcker det ett intresse.

När det gäller hans eget prästvärv så vill han se ett mindre fokus på synd, då han tror det är både orealistiskt och avskräckande.

– Jag tror inte du funderat så mycket på om du syndat idag? Folk kämpar på och gör så gott de kan. Om man sen får höra att man syndar så är det inte så roligt.

Samtidigt känner han själv att han syndar varje dag, men fokus i kyrkans förkunnelse behöver inte vara på det, utan snarare på det goda man ska göra.

– Jag gör inte allt varje dag för att gynna mina medmänniskor. Man kan inte vara fullkomlig, man får vara människa.

Jag vill att kyrkan ska växa!

Just det här mysteriet med att vara människa är något som han tillbringat de senaste åren med att fundera på. Det har han märkt att han är långt ifrån ensam om.

– Människor söker jättemycket. Det är yoga och meditation. Själv har jag försökt mig på kristen djupmeditation. Kanske vi i kyrkan varit dåliga på att marknadsföra oss som en plats för detta sökande.

Det är många tankar och funderingar som rör sig i den nyblivna prästens huvud. Det märks att han är mån om församlingens fortlevnad och vill vara med i det fortsatta arbetet med att hålla kyrkan relevant.

– Jag vill att kyrkan ska växa! Kyrkan står för framtidshopp, trygghet och människokärlek. Vem vill inte se mer av det? Men kyrkan måste hålla sig kontinuerligt relevant, det måste också företag och organisationer. Stabilitet fordrar faktiskt kontinuerlig förnyelse.

Den kontinuerliga förnyelsen gäller även den nyblivna 60-åringen. Han säger själv att han nyss insett att det han trodde var mållinjen för teologistudierna – prästvigningen – i själva verket blev startskottet för ett helt annorlunda liv.

– Det här är förmodligen den lättaste dagen i mitt prästliv – att bara sitta här i solskenet och prata om hur det borde vara. I framtiden kommer det säkert utmaningar.

Men det är utmaningar han ser på med tillförsikt. För han har tryggheten, den han sökte, att falla tillbaka på.

– Jag har min tillflyktsort i bönen. Att kontemplera och försöka hitta djupet i stället för att springa hårdare.

TEXT OCH FOTO: HEIDI HENDERSSON


BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32