– Det är en helt annan sak att möta en 20-åring än en 15-åring, men sedan är steget vidare till 30 inte lika stort, säger Patrik Hagman.
– Det är en helt annan sak att möta en 20-åring än en 15-åring, men sedan är steget vidare till 30 inte lika stort, säger Patrik Hagman.

Förslag: Kyrkan behöver ny verksamhetsform för att hålla kvar unga vuxna

KYRKANS FRAMTID.

Kyrkan måste förändras snabbt för att ha en chans hålla kvar de yngre generationerna, anser Kyrkomötets framtidsutskott. Bland annat föreslår de en ny fördjupande verksamhetsform inspirerad av konfirmand­arbetet.

18.8.2021 kl. 10:01

– Kyrkans senaste fyraårsberättelse visar att det går utför, och det snabbt. Vi har redan förlorat en generation och håller på att förlora en till. Den så kallade millennie­generationen är till stor del ointresserad av kyrkan och följande generation följer efter, säger Patrik Hagman som är medlem i Kyrkomötets framtidsutskott.

Den så kallade millenniegenerationen, eller millennialerna, syftar på personer födda mellan 1981 och 1996.
Kyrkomötets framtidsutskott bereder ärenden som hör ihop med den långsiktiga utvecklingen av kyrkans arbete och med framtidsfrågor.

Det gamla sättet att göra församlingsverksamhet – där ungdomsarbetet följdes av att församlingen hade kontakt med sina medlemmar i samband med vigsel och dop – fungerar inte längre.
– Tiden mellan konfirmation och äktenskap har blivit mycket längre och många gifter sig inte över huvud taget.

Enligt framtidsutskottet måste kyrkan förändra sig på tre punkter: hur man bemöter unga vuxna, hur man organiserar diakonin och hur man förnyar det andliga livet i kyrkan.

Diakonin behöver hitta nya sätt att samarbeta med olika aktörer. När det gäller det andliga livet behöver kyrkan bli bättre på att bejaka en större mångfald av uttryck – till exempel olika gudstjänstgemenskaper, retreater och pilgrimsvandringar.
– Vi hade en lång och delvis svår diskussion om det här på Kyrkomötet, framför allt om bejakandet.

Vi möter Gud på olika sätt och kyrkan måste härbärgera de olika uttrycken utan att genast fundera över om det finns några risker inblandade.
– Jag måste förstå att det jag vill ha inte är det enda som kyrkan behöver. Jag tror att kyrkans anställda borde sätta sig ner och fundera över hur mycket de försöker forma kyrkan enligt sina egna preferenser.

Vuxenblivningsfasen viktig

Kyrkomötets framtidsutskott försöker ge stiften och kyrkostyrelsen uppdrag utan att gå in på detaljstyrning.
– Vi kan inte tvinga någon kyrkoherde, men vi hoppas att kyrkostyrelsen gör något konkret.

Det konkreta kunde vara att i någon form förverkliga utskottets förslag Rippi 2 (Skriba 2). Tanken är att det ska vara en fördjupning och inspirationen har man hämtat från konfirmandundervisningen.
– Vi har lånat idén om utbildning, en kurs unga vuxna kan gå. Verksamhet för unga vuxna är ofta ett allmänt hängande som inte väcker så starkt engagemang.

Men det viktiga är egentligen det som uppstår omkring konfirmandundervisningen – till exempel hjälpledarutbildningen. Tanken är också att den som genomgått en Skriba 2-kurs senare ska kunna återvända för att ledsaga nya kursdeltagare.

Konfirmandundervisningens popularitet beror på att kyrkans anställda blivit väldigt duktiga på att bemöta tonåringar, och utskottet hoppas att samma kompetens kunde växa fram för andra åldersgrupper.
– Det är en helt annan sak att möta en 20-åring än en 15-åring, men sedan är steget vidare till 30 inte lika stort. Att säga "du är bra som du är" till en femtonåring funkar jättebra, men blir nästan en förolämpning om man säger det till en 25-åring som söker sin plats i världen.

I förslaget ingår fyra olika inriktningar för kurserna: en intellektuell (apologetik och teologi), en andlig (bön och stillhet), en social (att hjälpa människor och göra gott) och en konstnärlig (exempelvis musik och dans).
Om kyrkan håller kontakt med de unga i ytterligare 3–4 år efter konfirmationen kommer man i kontakt med den viktiga vuxenblivningsfasen.
– En viktig del är att utbildningen ska vara formad så att den hjälper unga in i kyrkans övriga verksamhet.

Finns det inte redan liknande verksamhet, exempelvis Ungdomens kyrkodagar?
– UK har verkligen fyllt den här funktionen i Borgå stift – men dels är det färre som deltar i UK numera, dels ordnas de bara en gång i året.
Skriba 2-kurserna kunde enligt förslaget hållas 4–6 gånger per år.
– I vårt stift skulle det vara ganska naturligt att samlingarna skulle ske på prosteribasis.

Är det här faktiskt möjligt att genomföra i tid?
– Visst är det ett stort projekt om det blir av. Kyrkostyrelsen är under väldigt hårda sparkrav, så det här är verkligen en fråga om prioritering. Men något i den här stilen måste göras och det här är sådant som anställda i församlingen kunde göra inom ramarna för sina nuvarande jobb.
– Om inget syns i budgeten nästa år kanske vi använder de verktyg vi har i Kyrkomötet. Kyrkomötet fattar beslut om kyrkans budget och vi kan också göra initiativ kring budgeten.

Erika Rönngård


prästvigning. Borgå stift fick två nya präster då Linus Stråhlman och Alexandra Johansson ordinerades till prästämbetet 29.5.2014. 2.6.2014 kl. 15:19
Kai Sadinmaa tycker att kyrkan spårat ut ordentligt.

Många tycker att han är alltför radikal. Han är kritisk till både konservativ och liberal kristendom. Själv säger han att omständigheter i livet lett till att han blivit något av en profet. – Jesus var en radikal samhällomstörtare, säger Kai Sadinmaa. 28.5.2014 kl. 08:30

Efter en tio månaders bibelskola i Kenya återvände Patrick Tiainen till Karleby. Med sig har han ett helt nytt samfund, Word of Faith Church Finland. 27.5.2014 kl. 16:00

begravningsplats. När det gäller val av växter till gravplatsen är växtplatsen helt avgörande. 27.5.2014 kl. 14:38
Samgången innebär att det efter årsskiftet inte längre är obligatoriskt att hålla gudstjänst i Snappertuna kyrka alla söndagar.

Snappertuna, Raseborg. Snappertuna är gammal skärgårds- och landsbygd med Raseborgs slottsruin i mitten. Nästa år går församlingen samman med fösamlingarna i Ekenäs, Tenala och Bromarf. 26.5.2014 kl. 15:58

Askola. Irja Askola talade för det europeiska nätverket av kristna grupper för sexuella minoriteter och könsminoriteter på lördagen. 24.5.2014 kl. 14:00

Johannes församling. Johan Westerlund har sökt kyrkoherdetjänsten i Johannes församling. Kyrkoherdetjänsten i Johannes församling har varit obesatt sedan tidigare kyrkoherden Stefan Djupsjöbacka meddelade att han går i pension. 23.5.2014 kl. 15:20
"Uppdrag granskning" är ett aktualitetsprogram som har väckt en stormig debatt om medieetik i Sverige, redan innan själva programmet sänts i tv. (Det här fotot har ingen koppling till programmet.)

Ett aktualitetsprogram i Sveriges teve som ännu inte sänts, har väckt en livlig debatt i svenska medier. Programmet kommer att sändas den 28 maj i SVT. – Kritiken var väntad, men inte att den skulle komma så tidigt, en och en halv månad innan programmet sänds. Men det blir allt vanligare att vårt arbete uppmärksammas redan på inspelningsstadiet. Så stort genomslag har programmet numera, säger ansvarig utgivare Nils Hanson till Kyrkpressen. 22.5.2014 kl. 13:58
Thérèse Eriksson påminner om att det psykiska illamående unga bär på också följer med till församlingens ungdomsarbete.

De finns också på församlingens läger: unga som skär sig, som inte äter, som har ångest. Församlingens uppgift är att erbjuda en gemenskap som inte ställer krav och berätta om en Gud som älskar alla, oberoende av prestationer. 22.5.2014 kl. 13:01

Peter Kankkonen. Pensionär i Finland fortsätter söderöver bland finländska långtidsresenärer. 22.5.2014 kl. 11:44
Barnkörstämmans huvudkonsert hölls i Brukshallen på lördag kväll.

barnkörsstämma. Barnkörer från tjugo olika församlingar samlades till barnkörsstämma på Kimitoön förra helgen. Kimitoöns församling var värd för evenemanget, som ordnades i samarbete med Borgå stift. 19.5.2014 kl. 11:17

barnkonsekvensbedömning. Från och med 2015 ska beslut som fattas i kyrkliga organ föregås av en konsekvensanalys där barnen hålls i åtanke. Men beslutsfattarna måste inte formellt höra barnen, och förbises de leder det inte till några sanktioner. 19.5.2014 kl. 08:32

EU. EU-kandidaternas fullständiga svar på Kyrkpressens valfrågor hittar du här. Flera kandidater lyfter fram den kristna värdegrunden, de mänskliga rättigheterna och religionsfriheten. 15.5.2014 kl. 10:33
Milla Rautiainen vill ge mera positiv synlighet åt kyrkan i medierna.

Att medierna skulle gotta sig i kyrkliga skandaler tror Milla Rautiainen är en missuppfattning. – Man ska kunna granska kyrkan kritiskt, som vilken annan stor institution som helst, säger Milla Rautiainen. 14.5.2014 kl. 09:55

kyrkomötet 2014. Ombudsinitiativet om en förnyelse av kyrkans organisation remitterades till framtidsutskottet, där bland andra Stig Kankkonen sitter. 9.5.2014 kl. 12:40

Kristinestad. Vad är öramössor och ”mörksondagan”? Annina Ylikoski berättar om folkdräkter och om hur påskens traditioner vuxit fram. 31.3.2021 kl. 14:01
Man kan ju inte förstå påsken, men jag har kunnat sätta in den i ett sammanhang, säger Sören Lillkung.

Påsk. – Som människa och sångare har jag upplevt en enorm rikedom genom att ta del av påskens musikverk, säger Sören Lillkung. 31.3.2021 kl. 13:05
Patrik Hagman är teolog och författare.

Påsk. – Att jag gör en liten sak som att hålla upp dörren för någon kan genom den så kallade fjärilseffekten leda till att någon kan komma på lösningen på klimatkrisen. Den sortens samband finns men vi har inte möjlighet att ha koll på dem – men det är väl det vi tror att Gud har. 31.3.2021 kl. 00:00

pedersöre. Medan Hilkka Nygård arbetade som lärare i Edsevö skola – Edsevön koulu dekorerade hon skolan inför påsk. Då utvecklade hon ett kors av björkris. 31.3.2021 kl. 09:50

Nekrolog. När det blev möjligt för kvinnor att bli präster i Finland 1988, hörde Ulla Östman till de första som prästvigdes. 29.3.2021 kl. 11:55