– Det är en helt annan sak att möta en 20-åring än en 15-åring, men sedan är steget vidare till 30 inte lika stort, säger Patrik Hagman.
– Det är en helt annan sak att möta en 20-åring än en 15-åring, men sedan är steget vidare till 30 inte lika stort, säger Patrik Hagman.

Förslag: Kyrkan behöver ny verksamhetsform för att hålla kvar unga vuxna

KYRKANS FRAMTID.

Kyrkan måste förändras snabbt för att ha en chans hålla kvar de yngre generationerna, anser Kyrkomötets framtidsutskott. Bland annat föreslår de en ny fördjupande verksamhetsform inspirerad av konfirmand­arbetet.

18.8.2021 kl. 10:01

– Kyrkans senaste fyraårsberättelse visar att det går utför, och det snabbt. Vi har redan förlorat en generation och håller på att förlora en till. Den så kallade millennie­generationen är till stor del ointresserad av kyrkan och följande generation följer efter, säger Patrik Hagman som är medlem i Kyrkomötets framtidsutskott.

Den så kallade millenniegenerationen, eller millennialerna, syftar på personer födda mellan 1981 och 1996.
Kyrkomötets framtidsutskott bereder ärenden som hör ihop med den långsiktiga utvecklingen av kyrkans arbete och med framtidsfrågor.

Det gamla sättet att göra församlingsverksamhet – där ungdomsarbetet följdes av att församlingen hade kontakt med sina medlemmar i samband med vigsel och dop – fungerar inte längre.
– Tiden mellan konfirmation och äktenskap har blivit mycket längre och många gifter sig inte över huvud taget.

Enligt framtidsutskottet måste kyrkan förändra sig på tre punkter: hur man bemöter unga vuxna, hur man organiserar diakonin och hur man förnyar det andliga livet i kyrkan.

Diakonin behöver hitta nya sätt att samarbeta med olika aktörer. När det gäller det andliga livet behöver kyrkan bli bättre på att bejaka en större mångfald av uttryck – till exempel olika gudstjänstgemenskaper, retreater och pilgrimsvandringar.
– Vi hade en lång och delvis svår diskussion om det här på Kyrkomötet, framför allt om bejakandet.

Vi möter Gud på olika sätt och kyrkan måste härbärgera de olika uttrycken utan att genast fundera över om det finns några risker inblandade.
– Jag måste förstå att det jag vill ha inte är det enda som kyrkan behöver. Jag tror att kyrkans anställda borde sätta sig ner och fundera över hur mycket de försöker forma kyrkan enligt sina egna preferenser.

Vuxenblivningsfasen viktig

Kyrkomötets framtidsutskott försöker ge stiften och kyrkostyrelsen uppdrag utan att gå in på detaljstyrning.
– Vi kan inte tvinga någon kyrkoherde, men vi hoppas att kyrkostyrelsen gör något konkret.

Det konkreta kunde vara att i någon form förverkliga utskottets förslag Rippi 2 (Skriba 2). Tanken är att det ska vara en fördjupning och inspirationen har man hämtat från konfirmandundervisningen.
– Vi har lånat idén om utbildning, en kurs unga vuxna kan gå. Verksamhet för unga vuxna är ofta ett allmänt hängande som inte väcker så starkt engagemang.

Men det viktiga är egentligen det som uppstår omkring konfirmandundervisningen – till exempel hjälpledarutbildningen. Tanken är också att den som genomgått en Skriba 2-kurs senare ska kunna återvända för att ledsaga nya kursdeltagare.

Konfirmandundervisningens popularitet beror på att kyrkans anställda blivit väldigt duktiga på att bemöta tonåringar, och utskottet hoppas att samma kompetens kunde växa fram för andra åldersgrupper.
– Det är en helt annan sak att möta en 20-åring än en 15-åring, men sedan är steget vidare till 30 inte lika stort. Att säga "du är bra som du är" till en femtonåring funkar jättebra, men blir nästan en förolämpning om man säger det till en 25-åring som söker sin plats i världen.

I förslaget ingår fyra olika inriktningar för kurserna: en intellektuell (apologetik och teologi), en andlig (bön och stillhet), en social (att hjälpa människor och göra gott) och en konstnärlig (exempelvis musik och dans).
Om kyrkan håller kontakt med de unga i ytterligare 3–4 år efter konfirmationen kommer man i kontakt med den viktiga vuxenblivningsfasen.
– En viktig del är att utbildningen ska vara formad så att den hjälper unga in i kyrkans övriga verksamhet.

Finns det inte redan liknande verksamhet, exempelvis Ungdomens kyrkodagar?
– UK har verkligen fyllt den här funktionen i Borgå stift – men dels är det färre som deltar i UK numera, dels ordnas de bara en gång i året.
Skriba 2-kurserna kunde enligt förslaget hållas 4–6 gånger per år.
– I vårt stift skulle det vara ganska naturligt att samlingarna skulle ske på prosteribasis.

Är det här faktiskt möjligt att genomföra i tid?
– Visst är det ett stort projekt om det blir av. Kyrkostyrelsen är under väldigt hårda sparkrav, så det här är verkligen en fråga om prioritering. Men något i den här stilen måste göras och det här är sådant som anställda i församlingen kunde göra inom ramarna för sina nuvarande jobb.
– Om inget syns i budgeten nästa år kanske vi använder de verktyg vi har i Kyrkomötet. Kyrkomötet fattar beslut om kyrkans budget och vi kan också göra initiativ kring budgeten.

Erika Rönngård


Hilja Risku och Isabel Hanna
har gått i samma klass och sjungit i kör tillsammans sedan ettan.

musik. För Isabel Hanna och Hilja Risku blir det här en spännande höst. De börjar högstadiet – och de ska sjunga sin egenskrivna låt i tv-sändning. 19.8.2020 kl. 09:21
Kristina Örn tycker att mycket inom diakonin påminner om läraryrket.

diakon. Efter 27 år i skolvärlden ville hon ta steget ut och prova något nytt. Det blev inte närvårdare eller missionär, men Kristina Örn fortsätter jobba nära människor. Nu är hon ny diakon i Solf. 19.8.2020 kl. 09:19
Jutta Urpilainen var den första kvinnan att leda SDP. Nu är hon Finlands första kvinnliga kommissionär.

profilen. – Livet är en gåva jag är tacksam för. Om kvällarna stannar vår familj upp inför den och det känns naturligt att be en gemensam aftonbön tillsammans med barnen. 20.8.2020 kl. 00:00
Vad blir viktigt i ett liv som lika gärna kunde ha tagit slut? Christa Mickelssons självbiografiska bok "Ett blodkärl som brast" beskriver livet efter en massiv hjärnblödning.

Bok. – Ibland känns det som om jag fått ett nytt liv, säger Christa Mickelsson. För tre år sedan kunde hon endast ljuda några vokaler och inte skriva alls. En massiv hjärnblödning har tvingat henne att lära sig allt på nytt. Nu ger hon ut en bok, en bok hon skrivit helt själv. 19.8.2020 kl. 08:48
Många saknar ett språk för att tala om sina naturupplevelser, upptäckte David Thurfjell.

Kultur. Det finns något andligt över nordbornas naturupplevelser, märkte religionshistorikern David Thurfjell. Många sekulariserade svenskar som inte känner sig hemma i kyrkan upplever i stället att naturen är en plats som ger dem utrymme för existentiella tankar och känslor. 18.8.2020 kl. 19:53
Höstdagarna brukar varje allhelgonahelg samla ungdomar från hela Svenskfinland.

Höstdagarna. Ungdomsfestivalen Höstdagarna skulle ha firat 70-årsjubileum vid allhelgonahelgen, men ställs in på grund av coronaviruspandemin. 18.8.2020 kl. 09:07
En annorlunda bild av kyrkomötet: ansikten bakom blå munskydd, talare med färggranna platshandskar och tekniska pauser för att desinficera mikrofoner.

Kyrkomötet. En ny mandatperiod inleddes med iver att hitta nya lösningar för kyrkans strukturer och förvaltning. Men i de frågor som bränner är det svårt att släppa taget om positionerna. 14.8.2020 kl. 16:49

kronoby församling. Kronoby församlings ekonomi har försämrats under de senaste tio åren, skriver ÖT. 14.8.2020 kl. 16:32

val. Kyrkomötet har valt Åsa A. Westerlund och Monica Heikel-Nyberg till medlemmar i Kyrkostyrelsens plenum för mandatperioden 2020–2024. 14.8.2020 kl. 11:38
Helene Liljeström gick i slutet av år 2019 i pension från jobbet som kyrkoherde i Sibbo svenska församling.

matteus församling. Om allt går enligt planerna slår domkapitlet vid sitt nästa möte fast att Helene Liljeström sköter kyrkoherdevikariatet i Matteus församling. – Ett bönesvar, säger församlingsrådets viceordförande Annica Söderström. 11.8.2020 kl. 16:02
Niklas Wallis är för tillfället tf. kaplan i Kronoby.

domkapitlet. Niklas Wallis, tf. kaplan i Kronoby, är enda sökanden till kyrkoherdetjänsten i Kronoby. Byråsekreterartjänsten vid domkapitlet fick nio sökande. Bland annat detta meddelar domkapitlet idag. 10.8.2020 kl. 16:15

Coronapandemin. Coronarestriktionerna i Finland har lättats upp, samtidigt som samhället håller andan för en möjlig andra våg. Vi frågade några församlingar hur virusepidemin beaktas i deras dagliga verksamhet, nu när höstterminen småningom startar. 10.8.2020 kl. 12:23
Biskop Bo-Göran Åstrand säger att det var en process för biskoparna att finna förtroendet att tala ärligt och öppet i äktenskapsfrågan.

äktenskapssyn. Att biskoparna i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland inte når en gemensam syn i äktenskapsfrågan var inte förvånande. Som näst bästa alternativ kunde de flesta tänka sig en medelväg, som tillåter samkönade par att vigas. 7.8.2020 kl. 10:12

katastrofhjälp. Kyrkans utlandshjälp har beviljat 50 000 euro från sin katastroffond till dem som drabbats av explosionen i Libanons huvudstad Beirut. Utlandshjälpen inleder också en insamling till förmån för hjälparbetet. 6.8.2020 kl. 16:52
Ulla Heikkilä kallar konfirmandlägren för en nationell institution.

film. Ulla Heikkilä inspirerades av sin egen tonårsupplevelse och gjorde en film om en lägervecka full av gemenskap, livsfrågor, konflikter och förälskelse. 6.8.2020 kl. 19:00

– Ifall stora förmögenheter verkligen hade provocerat oss hade väl fler politiska partier försökt göra något åt saken? säger doktorand Axel Vikström.

profilen. Axel Vikström är forskare vid Örebro universitet. Vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att normalisera ekonomisk ojämlikhet, säger han. 21.3.2023 kl. 18:50
Vid församlingsvalet sade 60 procent av kandidaterna sig sympatisera med Anna Maja-Henrikssons SFP och 11 procent med Peter Östmans Kristdemokraterna

riksdagsvalet. Kyrkpressen träffade SFP:s Anna-Maja Henriksson och KD:s Peter Östman, vars partier är de populäraste inom kyrkan på svenska. Dubbelintervjun slutade i att regeringens företrädare gav oppositions­ledamoten en kram. 20.3.2023 kl. 19:00
Den kyrkliga samfälligheten i Helsingfors hade pengar i krisande Credit Suisse.

FINANSFÖRVALTNING. Förvaltningsdirektören kan inte svara på varför Helsingfors kyrkliga samfällighet förvaltar medel genom finansvärdepapper i Schweiz. 16.3.2023 kl. 16:10
Konfirmandundervisningen har bibehållit sin popularitet.

Konfirmander. Under det första coronaåret 2020 sjönk antalet deltagare i konfirmandundervisningen i evangelisk-lutherska kyrkan, men 2021 vände trenden, en trend som fortsatte under 2022. 15.3.2023 kl. 18:16
– Vi har ingen tid att förlora utan vi ledigförklarar tjänsten på nytt den tjugonde mars, säger Åstrand.

KYRKOHERDETJÄNST. – Det kan ju hända att vi har den ansökningskulturen i Pedersöre av att man avvaktar och ser vad som händer, säger biskop Bo-Göran Åstrand om att ingen sökte den lediganslagna kyrkoherdetjänsten i Pedersöre församling. 14.3.2023 kl. 19:43