– Det är en helt annan sak att möta en 20-åring än en 15-åring, men sedan är steget vidare till 30 inte lika stort, säger Patrik Hagman.
– Det är en helt annan sak att möta en 20-åring än en 15-åring, men sedan är steget vidare till 30 inte lika stort, säger Patrik Hagman.

Förslag: Kyrkan behöver ny verksamhetsform för att hålla kvar unga vuxna

KYRKANS FRAMTID.

Kyrkan måste förändras snabbt för att ha en chans hålla kvar de yngre generationerna, anser Kyrkomötets framtidsutskott. Bland annat föreslår de en ny fördjupande verksamhetsform inspirerad av konfirmand­arbetet.

18.8.2021 kl. 10:01

– Kyrkans senaste fyraårsberättelse visar att det går utför, och det snabbt. Vi har redan förlorat en generation och håller på att förlora en till. Den så kallade millennie­generationen är till stor del ointresserad av kyrkan och följande generation följer efter, säger Patrik Hagman som är medlem i Kyrkomötets framtidsutskott.

Den så kallade millenniegenerationen, eller millennialerna, syftar på personer födda mellan 1981 och 1996.
Kyrkomötets framtidsutskott bereder ärenden som hör ihop med den långsiktiga utvecklingen av kyrkans arbete och med framtidsfrågor.

Det gamla sättet att göra församlingsverksamhet – där ungdomsarbetet följdes av att församlingen hade kontakt med sina medlemmar i samband med vigsel och dop – fungerar inte längre.
– Tiden mellan konfirmation och äktenskap har blivit mycket längre och många gifter sig inte över huvud taget.

Enligt framtidsutskottet måste kyrkan förändra sig på tre punkter: hur man bemöter unga vuxna, hur man organiserar diakonin och hur man förnyar det andliga livet i kyrkan.

Diakonin behöver hitta nya sätt att samarbeta med olika aktörer. När det gäller det andliga livet behöver kyrkan bli bättre på att bejaka en större mångfald av uttryck – till exempel olika gudstjänstgemenskaper, retreater och pilgrimsvandringar.
– Vi hade en lång och delvis svår diskussion om det här på Kyrkomötet, framför allt om bejakandet.

Vi möter Gud på olika sätt och kyrkan måste härbärgera de olika uttrycken utan att genast fundera över om det finns några risker inblandade.
– Jag måste förstå att det jag vill ha inte är det enda som kyrkan behöver. Jag tror att kyrkans anställda borde sätta sig ner och fundera över hur mycket de försöker forma kyrkan enligt sina egna preferenser.

Vuxenblivningsfasen viktig

Kyrkomötets framtidsutskott försöker ge stiften och kyrkostyrelsen uppdrag utan att gå in på detaljstyrning.
– Vi kan inte tvinga någon kyrkoherde, men vi hoppas att kyrkostyrelsen gör något konkret.

Det konkreta kunde vara att i någon form förverkliga utskottets förslag Rippi 2 (Skriba 2). Tanken är att det ska vara en fördjupning och inspirationen har man hämtat från konfirmandundervisningen.
– Vi har lånat idén om utbildning, en kurs unga vuxna kan gå. Verksamhet för unga vuxna är ofta ett allmänt hängande som inte väcker så starkt engagemang.

Men det viktiga är egentligen det som uppstår omkring konfirmandundervisningen – till exempel hjälpledarutbildningen. Tanken är också att den som genomgått en Skriba 2-kurs senare ska kunna återvända för att ledsaga nya kursdeltagare.

Konfirmandundervisningens popularitet beror på att kyrkans anställda blivit väldigt duktiga på att bemöta tonåringar, och utskottet hoppas att samma kompetens kunde växa fram för andra åldersgrupper.
– Det är en helt annan sak att möta en 20-åring än en 15-åring, men sedan är steget vidare till 30 inte lika stort. Att säga "du är bra som du är" till en femtonåring funkar jättebra, men blir nästan en förolämpning om man säger det till en 25-åring som söker sin plats i världen.

I förslaget ingår fyra olika inriktningar för kurserna: en intellektuell (apologetik och teologi), en andlig (bön och stillhet), en social (att hjälpa människor och göra gott) och en konstnärlig (exempelvis musik och dans).
Om kyrkan håller kontakt med de unga i ytterligare 3–4 år efter konfirmationen kommer man i kontakt med den viktiga vuxenblivningsfasen.
– En viktig del är att utbildningen ska vara formad så att den hjälper unga in i kyrkans övriga verksamhet.

Finns det inte redan liknande verksamhet, exempelvis Ungdomens kyrkodagar?
– UK har verkligen fyllt den här funktionen i Borgå stift – men dels är det färre som deltar i UK numera, dels ordnas de bara en gång i året.
Skriba 2-kurserna kunde enligt förslaget hållas 4–6 gånger per år.
– I vårt stift skulle det vara ganska naturligt att samlingarna skulle ske på prosteribasis.

Är det här faktiskt möjligt att genomföra i tid?
– Visst är det ett stort projekt om det blir av. Kyrkostyrelsen är under väldigt hårda sparkrav, så det här är verkligen en fråga om prioritering. Men något i den här stilen måste göras och det här är sådant som anställda i församlingen kunde göra inom ramarna för sina nuvarande jobb.
– Om inget syns i budgeten nästa år kanske vi använder de verktyg vi har i Kyrkomötet. Kyrkomötet fattar beslut om kyrkans budget och vi kan också göra initiativ kring budgeten.

Erika Rönngård


Michaela von Kügelgen dikterade sin första bok för sin dagistant när hon var fem år.

skrivande. Att skriva är som att träna: om du tar paus är det svårt att komma igen, säger författaren, skrivinspiratören och handbollsspelaren Michaela von Kügelgen. Men alla kan skriva – också du. Bara fem minuter per dag leder så småningom till en hel roman. 26.7.2023 kl. 19:00
Om kroppen kremeras eller inte varierar från fall till fall.

JORDFÄSTNING. Ibland får prästen Malin Lindblom veta att någon knappast kommer att närvara vid jordfästningar hon ska förrätta. Hittills har det ändå alltid dykt upp någon, men hur många som är på plats är aldrig avgörande för henne. – Jordfästningen är som en bön, säger hon. 25.7.2023 kl. 15:17
– Jag gick ifrån ett jobb tusentals musiker ha. Det var inte ens svårt. Det kan bara ha varit Gud, säger Ben Clark.

musik. Två händelser som mänskligt sett inte var förnuftiga bevisade för ”Banjo-Ben” Ben Clark att Gud ledde honom. 21.7.2023 kl. 21:59
Den 13 augusti väljer församlingsmedlemmarna i Solf kyrkoherde.

Solf. Johan Kanckos och Camilla Svevar har sökt kyrkoherdetjänsten i Solf. De fick svara på några frågor om sig själva och sin syn på Solf och kyrkoherdejobbet. 31.5.2023 kl. 16:52
Kajsa Åbacka gillar att vara hjälpledare.

NÄRPES. Också i år är väskan packad och redo för lägerområdet Fridskär. – Det är en jättehärlig gemenskap, säger Kajsa Åbacka, som är hjälpledare i Närpes församling. 14.6.2023 kl. 16:49
– Det har varit så många unika händelser, till exempel före min första match med Jaro. Då blev jag uppmuntrad att dela med mig av min tro, säger David Carty.

VITTNESBÖRD. Han kom till Jakobstad för att göra målen som ska vinna matcherna för Jaro. Men för David Carty är det minst lika viktigt att vinna själar för Gud. 5.7.2023 kl. 19:00
Katarina Gäddnäs, Kent Danielsson och Mikael Kurkiala diskuterar helig dårskap i kyrkan på Hamnö, Kökar.

Franciskusfest. Franciskusfesten på Hamnö, Kökar, är sommarens förvandlande händelse, ett återkommande mirakel på världens vackraste plats. I år var temat ”Glädje, lek och helig dårskap”. När vi bryter upp säger vi: Nästa år på Kökar! 2.7.2023 kl. 13:50
Mikael Lindfelt kom till ÅA för att bli präst. Han blev rektor.

Åbo akademi. Var står den finlandssvenska akademiska teologin idag? Kyrkpressen har träffat ÅA:s rektor, teologen Mikael Lindfelt. På hösten för 36 år sedan började han vid akademin som gulnäbb från Karleby. 3.7.2023 kl. 10:00
Demonerna sliter i den hårt prövade bonden Henrik. Från vänster: Eva Hietanen, Andreas Hägglund, Roland Nylund, Johanna Liljeström Kontor, Maria Forsblom och Elias Kackur.

sommarteater. I juli framför Myrbergsteatern pjäsen ”Guds kvarnar mala”. – Det är en otrolig satsning som de frivilliga skådespelarna gör, säger Eva Hietanen. 7.7.2023 kl. 12:00
Då och då uppstår det djupa samtal, både med egna församlingsmedlemmar och turister, säger församlingsmästare Tove Holmström.

profilen. Tove Holmström är församlingsmästare i Ekenäs kyrka, som är mycket välbesökt om somrarna. – I juli brukar det ofta bli över 300 besök på en dag. 4.7.2023 kl. 12:00
Församlingen ansvarar för konfirmandernas säkerhet under lägren – men har också ett ansvar gentemot sin personal.

KONFIRMANDLÄGER. Nattvakter, tydliga överenskommelser med föräldrar, ett telefonnummer att ringa 24/7 om läget blir ohållbart – bland annat det här måste församlingar ta till för att garantera säkerheten vid konfirmandläger. – Vi måste fråga oss om ungdomarna är i "lägerskick", säger Helena Salenius vid Kyrkostyrelsen. 29.6.2023 kl. 17:47
Finska Missionssällskapet stöder bland annat miljöfostran i Tanzania med medel för utvecklingssamarbete.

FMS. "Det finns betydande nedskärningar i utvecklingssamarbetet i programmet, och vi är oroade över hur dessa kommer att påverka situationen för världens fattigaste." Det skriver FMS i ett pressmeddelande. 28.6.2023 kl. 13:55
Olyckan inträffade vid Honkiniemi lägergård.

olycka. En olycka inträffade i måndags i samband med Seinäjoki församlings barnläger. Olyckan skedde då ett barn simmade. Idag kom sorgebudet att barnet dött. 22.6.2023 kl. 14:55
De ukrainska kyrkornas ledare berättar om sina krigserfarenheter vid Europeiska kyrkokonferensens generalförsamling i Tallinn i juni 2023.

EUROPEISKA KYRKOKONFERENSEN. Rysslands anfallskrig och strävan efter rättvisa och hållbar fred blev ett av huvudtemana under mötet. 22.6.2023 kl. 11:28

EUROPEISKA KYRKOKONFERENSEN. Slotte är professor i religion och rätt vid Åbo Akademi och biträdande chef för spetsenheten för forskning i europeisk rätt, identitet och historia vid Helsingfors universitet. 22.6.2023 kl. 11:33

Hans Snellman hör till tyngre namn inom fridsföreningarna som tar avstånd från LFF-separatism.

laestadianer. Rapporten som skissar på att de laestadianska fridsföreningarna skulle ta ett större avstånd till folkkyrkan får intern kritik inom rörelsen. Kyrko- och SFP-politikern Hans Snellman tar till pennan i Kyrkpressen 1.3.2024 kl. 13:37

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09
Ett stenkast från tågstationen i Åbo driver ett gäng birgittinsystrar ett gästhem.

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43
”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29