Att en kandidat som inte valts i ett indirekt kyrkoherdeval kan inleda en besvärsprocess är inget vägande argument för direkt val, anser Sixten Ekstrand.

Sixten Ekstrand vidhåller: Direkta kyrkoherdeval är föråldrat

val.

Att församlingsborna väljer kyrkoherde är föråldrat anser Sixten Ekstrand: – Jag är helt övertygad om att direkt val av kyrkoherde är en sak som kyrkan kommer att lämna så småningom. Samtidigt pågår en livlig förhandsröstning i kyrkoherdevalet i Pedersöre.

13.8.2021 kl. 15:28

I diskussionen som förts om kyrkoherdevalet i Pedersöre framförde Sixten Ekstrand, direktor för Kyrkans central för det svenska arbetet, åsikten att direkta val av kyrkoherde är en relikt från gångna tider. Han kritiserade domkapitlet för att ha gått inför direkt val i kyrkoherdevalet i Pedersöre. Biskop Bo-Göran Åstrand och lagfarne assessor Lars Henricson vid domkapitlet framhöll å sin sida i en insändare i ÖT vikten av att församlingsborna i detta specifika fall själva får välja kyrkoherde, inte minst för att församlingsrådet i Pedersöre inte är folkvalt utan tillsatt efter sämjoval och för att röstningsaktiviteten av tradition brukar vara livlig i Pedersöre.

Varför anser du att direkta val är föråldrade?

– Historiskt sett har kyrkan steg för steg frångått de direkta valen. Tidigare valdes kantorer och också kaplaner med direkta val. Det enda som finns kvar är att kyrkoherden kan väljas med direkta val.

– De krav som ställs på en kyrkoherde är att man ska vara en god teolog, ha administrativ förmåga, personalledningsförmåga och förstå sig på ekonomi. Alla de egenskaperna är väldigt svåra att väga i ett direkt val. Då behöver man gå till väga på annat sätt, med anställningsintervjuer, lämplighetstest och bedömningar av de sökandes arbetserfarenhet och förmåga att sköta tjänsten. I ett direkt val är det helt andra frågor som stiger upp såsom social kompetens, vilka värderingar en kyrkoherdekandidat har och om han eller hon är bra på att predika. Det här är en så pass smal del av en kyrkoherdes jobb att jag anser att ett indirekt val där man bättre kan bedöma helheten är mycket mer tidsenligt.

Finns det inte risk för att man också i ett kyrkoråd ser mer till personliga aspekter, till exempel stöder en liberal eller konservativ kandidat, i stället för att se till helheten?

– Den risken finns alltid, men jag menar ändå att det finns större möjligheter i ett kyrkoråd eller kyrkofullmäktige att se till helheten. Om vi ser på samhället i övrigt så väljs inte heller stads- och kommundirektörer med allmänna val. Det finns demokrati av flera slag, representativ demokrati med indirekta val tillämpas i hög grad i kommunal förvaltning och statsförvaltning, och också inom kyrkan.

Samtidigt har vi frångått elektorer, och presidenten väljs också direkt?

– Man kan argumentera för båda modellerna. Båda sätten att välja har sina starka och svaga sidor, men om man gör en sammanvägning talar det för att man skulle avstå från de direkta valen. Och jag tror att utvecklingen kommer att gå dit, det är bara en tidsfråga innan vi är där.

Kommer det att bli ett officiellt beslut om den saken?

– I något skede, men jag vill inte spekulera i hur snabbt det sker. Den gradvisa förändringen har redan skett. Ska man helt avstå från möjligheten till direkta val är det fråga om en kyrkolagsförändring som måste via kyrkomötet.

Kyrkan vill engagera medlemmarna, och ett direkt val brukar engagera i ganska hög grad, är det inte paradoxalt att frångå det då?

– Nej, det skulle jag inte säga. Jag tycker det är synd om församlingsmedlemmarnas engagemang bara syns när en kyrkoherde väljs vart tionde eller femtonde år. Som jag ser det borde engagemanget ta sig uttryck i att man aktivt är med och deltar i det gemensamma församlingslivet, i olika grupper, i körer, på talko, som förtroendevald, och på det viset drar sitt strå till stacken.

Men om man inte är talkotypen utan känner sig bekräftad och delaktig genom att få lägga sin röst på en kyrkoherdekandidat?

– Det har jag full förståelse för, och på den här punkten får alla resonera utgående från sin egen situation.

En risk vid indirekta val är att det kan leda till en utdragen besvärsprocess ifall någon av kandidaterna anser sig mer meriterad än den som församlingsrådet valt, vilket vi i Borgå stift senast sett i samband med kyrkoherdevalet i Vanda. Är inte det här ett argument för att ordna direkta val?

– Enligt mitt sätt att se är det inte ett vägande argument. Snarare är de besvär som du hänvisar till ett exempel på att förtroendevalda inom församlingarna har en del att lära på den här punkten. Det handlar om att ha en klar profil på hurdan kyrkoherde man söker och sedan vara konsekvent i sin argumentation och sitt beslutsfattande.

– Man ska inte heller ha en överdriven rädsla för besvär. De är en del i en demokratisk process och garanterar att alla sökande behandlas rättvist och har möjlighet att få sin sak prövad.

Är den här synen på direkta val kyrkostyrelsens linje eller din egen åsikt?

– Jag uttalar mig inte å kyrkostyrelsens vägnar, utan som sakkunnig på kyrkliga frågor och från min egen teologiska position.

– Om man ser till den finska sidan av vår kyrka går utvecklingen mer och mer mot att ha indirekta kyrkoherdeval. Jag är helt övertygad om att direkt val av kyrkoherde är en sak som kyrkan kommer att lämna så småningom.

Ulrika Hansson


ETT GOTT RÅD. Christer ”Chrisu” Romberg önskar att hans femtonåriga jag hade fattat att man kommer bara en bit på vägen med talang. Han är aktuell i sångtävlingen The Voice of Finland på teve, men han är också ungdomsarbetsledare i Sibbo svenska församling. I sitt jobb umgås han mycket med konfirmander, alltså 15-åringar. 7.2.2024 kl. 10:00

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57