Henrik Lindberg har inget eget arbetsrum, utan sitter där det finns en ledig stol.
Henrik Lindberg har inget eget arbetsrum, utan sitter där det finns en ledig stol.

En god ledare skapar en kultur där man vågar misslyckas

ledarskap.

Vad är en ledares viktigaste egenskap? Gott självförtroende, säger Henrik ”Henka” Lindberg, som leder produktionsbolaget Parad. Han vill skapa en arbetskultur där det är tryggt att misslyckas. 
– Först då kan kreativiteten flöda.

27.6.2021 kl. 13:42

Henrik Lindberg siktade aldrig på att bli chef. Det har bara blivit så att han i olika sammanhang lätt fått en tongivande roll. Sina första, krävande ledaruppdrag hade han på Yle.

– Plötsligt hade jag 100 människor under mig och många hade gått igenom flera organisationsförändringar och flyttats hit och dit. En del skulle göra sådant som de inte alls var intresserade av. Plötsligt skulle jag få dem motiverade.

Han var ledare i en organisation där det varken fanns morot eller piska.

– Jag hade bara mig själv. Jag måste försöka visa vägen och argumentera för mina idéer.

Idag kallar han sig privilegierad. Han är delägare i och leder Svenskfinlands största produktionsbolag Parad Media, som bland annat producerar Efter Nio och Vegas sommarprat.

– Jag har haft friheten att utveckla en helt egen ledarskapskultur. Alla som jobbar här är här för att de vill vara här.

Ungefär 40 procent av omsättningen bygger på programformat som återkommer år efter år, resten ska skapas på nytt varje år.

– Det skulle vara lättare att planera framtiden om man tillverkade korv, men vi måste hela tiden hitta helt nya produkter för att vi ska ha jobb följande år.

Bolagets överlevnad bygger på medarbetarnas kreativitet. Varje år försöker de sälja in otaliga programidéer, och bara en bråkdel av dem blir av.

– För mig är gott ledarskap inte ett val. Det är självbevarelsedrift. I vår bransch bygger man sin existens på ett idéflöde. Om du inte har en bra arbetsgemenskap där folk trivs, då tenderar du att implodera. Själviska, giriga personer blir inte långlivade i den här branschen, för ingen vill jobba med dem.

Kreativitet föds i grupp

Som chef är Henrik Lindberg helt beroende av sina anställda.

– Idéer och kreativitet föds i grupp. Min uppgift är att skapa en kultur som föder idéer.

Hur skapar man en sådan kultur?

– Vi utser aldrig chefer, men vi försöker fånga upp ledare. Som jag ser det utses chefer uppifrån, de tilldelas en titel utgående från premisser som inte alltid är bra för en organisation. Sådana chefer kan ha fel motiv, till exempel maktbegär eller ett behov av narcissistisk tillfredsställelse. Men ledare blir man nerifrån. Den rollen kan man ha också utan en chefstitel.

För honom är det viktigt att försöka bygga en tillitskultur.

– I en sådan kultur är man är trygg. Man kan säga vad man tycker och känner. Man ser andra, man är konsekvent och rättvis.

I en tillitskultur leder man med positiv förstärkning.

– I den finländska kulturen är det jättevanligt att man leder med negativ feedback. I många organisationer fastnar man hela tiden vid fel.

En sådan kultur, en kontrollkultur, är tillitskulturens motsats.

– I en sådan kultur sätter arbetstagarna mycket energi på att inte göra fel. Det som kunde bli kreativitet blir försiktighet, för det är inte en förlåtande miljö. I en sådan miljö föds inga idéer och alla mår dåligt.

Så han har valt tillit. Parad använder inga stämpelklockor utan litar på att folk sköter sina uppgifter. De har dyr utrustning på hyllorna men inget har någonsin blivit stulet.

Också kyrkan behöver goda ledare

Henrik Lindberg tror att många organisationer – kyrkan är en av dem – har missat skillnaden mellan chef och ledare.

– Man utser för ofta chefer till roller som kräver en ledare. Man utser ledare utifrån fel premisser: till exempel så att man tillskriver akademiska meriter för stort värde för en position där det handlar om att jobba med människor.

Han menar att om en organisation utser naturliga ledare blir det en organisation som utvecklas och driver saker framåt. En chefsorienterad organisation tenderar däremot att bli konserverande. Den skyddar sig och blir förändringsfientlig eftersom varje förändring samtidigt kan innebära ett misslyckande.

– Jag tror att många organisationer borde titta närmare på hur ledarskapet fungerar i den kreativa branschen. Många organisationer har så länge fungerat med en kontrollkultur att de uppfattar sig som förvaltare när de egentligen borde vara kreativa organisationer som satsar på gott ledarskap och personal som känner trygghet och delaktighet. Kyrkan är ett ypperligt exempel på en organisation som är i akut behov av nya, kreativa idéer.

Hur vet du att någon är en bra ledare?

– Den viktigaste egenskapen en ledare ska ha är god självkänsla. Med det kommer man jättelångt. Men om självkänslan saknas blir det svårt.

Självkänslan syns i hur man bemöter andra, hur man bemöter konkurrens, hur man bemöter stress. Blir de här sakerna ett hot?

– Hur tar man kritik? Blir det genast personligt? Vågar man lyssna eller fokuserar man på att försvara sig? Vågar man visa svaghet?

Han har själv sett hur ledarskapet vuxit fram hos olika personer som han jobbat med.

Själv ger han ogärna negativ feedback till sina anställda.

– Du kan slösa med den positiva feedbacken, men den negativa måste du vara väldigt försiktig med. Den kräver djup eftertanke och en tydlig motivering för att vara konstruktiv.

Han återkommer till skillnaden mellan en tillitskultur och en kontrollkultur.

– Negativ kritik är vanlig i en kontrollkultur. Med hjälp av den etablerar man sin makt och skyddar sig själv som chef. Man skjuter bort det egna ledaransvaret genom att kritisera den underordnade och gör den personen ensam ansvarig för eventuella misslyckanden. I en sådan kultur flödar inte kreativiteten.

De misslyckades tillsammans

Under sina år på Yle var Henrik Lindberg med om otaliga ledarskapsutbildningar. En del av dem var bra, andra riktigt usla. En som han särskilt minns leddes av en erfaren producent från BBC.

– Han hade redaktörerna och fotograferna att byta roller. Efter att jag släpat på en tung kamera och ett stativ i en halv dag såg jag på fotografen med nya ögon.

Inspirerade av detta har Parad två gånger ordnat en sådan rollbytardag. Rollbytardagen genomfördes när de jobbade med morgonshowen Min Morgon. De tog en hatt och drog lappar med olika uppgifter. De gjorde en riktig sändning som aldrig gick ut, men där alla fick göra något helt annat än de var vana vid.

– Regissören blev plötsligt sminkör och programledaren ljudman. Vi gjorde det för att skapa förståelse för varandra. Efter det kunde vi verkligen se att alla behövs: det blev ingen vacker sändning. Sminket var uselt, ljudet var inte bra och inte regin heller. Men vi misslyckades tillsammans och lärde oss att uppskatta varandras arbete.

Det värsta för Henrik Lindberg, som ledare, är tanken att någon av hans anställda skulle ha ångest över att komma på jobb.

– Jag vill inte att någon ska känna så. Det skulle kännas som det största misslyckandet.

Sofia Torvalds


En av Claus Terlindens favoritpsalmer: ”Möt mig nu som den jag är.”

TILLGÄNGLIGHET. Då Claus Terlinden säger ”min församling” syftar han på alla människor med intellektuell funktionsnedsättning inom Borgå stift. I den församlingen är tomt prat överflödigt och vänskap avgörande. 29.9.2023 kl. 13:18
Efter många år som skolpräst blev Hanna Similä präst på Helsingfors-Vanda.

FLYGPLATSPRÄST. Flygplatsprästen Hanna Similä arbetar där många människor går genom gaten och porten till någonting nytt. Eller kommer hem igen. 26.10.2023 kl. 19:00
Domkapitlet trummade igenom Annica Smeds som första kvinnan som präst i Karleby.

KVINNA OCH PRÄST. Domkapitlet i Borgå väntade inte på ett utlåtande från församlingen, efter att församlingsrådet bromsade pappret. Rådsmedlemmar i Karleby upplever sig "överkörda" efter domkapitlets resoluta beslut att förordna Annica Smeds. 28.9.2023 kl. 15:05
– Ett av de stora problemen vi har i vår individualistiska kapitalistiska värld är saknaden av just andlig gemenskap, säger David Sandqvist.

teater. Samtalet med David Sandqvist, som har regisserat Ronja Rövardotter på Svenska Teatern, glider in på döden gång på gång. – Jag har alltid varit rädd för döden. 28.9.2023 kl. 14:00
Cecilie Hoxmark räknade alltid med att få barn.

OFRIVILLIG BARNLÖSHET. Norska Cecilie Hoxmark vill bryta tystnaden och tabut kring ofrivillig barnlöshet. Därför grundade hon Prosjekt Åpenhet. – Jag kände sådan skam, som om jag var en felaktig vara, som om min man gjorde fel när han valde mig. Idag är hon femtio. Hon har skapat sig ett liv som inte kretsar kring en kärnfamilj utan är hennes eget bygge. 27.9.2023 kl. 19:56
David Pettersson förespråkar lägre skatter, större individuellt ansvar och mindre statlig övervakning.

politik. Kristdemokraterna har under sommaren fått kritik för sin tystnad under regeringsförhandlingarna och för att partiet inte stått upp för de mänskliga rättigheterna. David Pettersson, nyvald tredje viceordförande för partiet, ger kritikerna delvis rätt. 27.9.2023 kl. 11:32
Fredrik Kass hoppar in som kyrkoherde i Replot i höst. Han besöker församlingen ungefär en gång i veckan.

Replot. Kyrkpressen skrev tidigare att domkapitlet i Borgå stift haft svårt att hitta en vikarie för Camilla Svevar, som är tjänstledig från jobbet som kyrkoherde i Replots församling. Nu är det klart att Fredrik Kass under hösten sköter kyrkoherdejobbet i Replot vid sidan av det egna jobbet i Kvevlax. 26.9.2023 kl. 15:34
Kalle Sällström har tagit ett sabbatsår från Församlingsförbundet och kastat sig in i skolvärlden.

BRANSCHBYTE. Kalle Sällström valde att byta Församlingsförbundet mot skolvärlden för ett år. I höst undervisar han i allt från hur man bakar semlor till hur man städar 26.9.2023 kl. 09:47
– Det politiska språket kommer sannolikt att hårdna. Och biskoparna och kyrkans ledning är ängsliga över vad de ska säga för att inte öka splittringen, säger professor Titus Hjelm.

partipolitik. Kristdemokraterna fjärmas mer och mer från folkkyrkan. Kyrkans anställda röstar på De Gröna. Sannfinländarna får inte kyrkfolkets sympatier. Och SFP:s kyrklighet är illa undersökt. Kyrkpressen har tittat på två nya undersökningar om politik och kyrka. 25.9.2023 kl. 17:24
Pauliina Parhiala, verksamhetsledare för Finska Missionssällskapet.

FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapet kämpar med ekonomin och planerar en omstrukturering som kräver omställningsförhandlingar. Hela personalen omfattas. Uppsägningsbehovet uppskattas till högst en tredjedel av personalen. 22.9.2023 kl. 12:21

PSYKISKA PROBLEM. Familjerådgivningscentralerna har sedan 2020 besvarat enkäter om vilka trender som syns i familjerådgivningen. I enkäten 2023 sa 83 procent att klienternas psykiska problem har ökat. 20.9.2023 kl. 17:23
Camilla Svevar lämnar Replot för Vasa, och domkapitlets notarie Linus Stråhlman bekräftar att ingen vikarie hittats än.

Replot. Replotherden Camilla Svevar jobbar nu i Vasa – och domkapitlet har inte hittat någon vikarie. 18.9.2023 kl. 16:13
Församlingsrådets viceordförande Jan-Erik Eklöf är glad över att förlikningsavtalet nåddes.

kyrkoherdeval. Vanda svenska församling och Monica Cleve nådde förlikning om kyrkoherdevalet. Kristian Willis torde installeras som kyrkoherde i Vanda nästa år. 18.9.2023 kl. 15:50
Maria Widén är pensionerad sjukhuspräst och församlingspastor. Hon är uppvuxen i Solf och bor i Mariehamn.

tro. Prästen och själavårdaren Maria Widén lärde sig tidigt att vi är kluvna: vi vill göra gott men gör ändå så mycket ont. Hon kallar de sidor i oss själva som vi gärna vill förneka för ”bräkande får”. Dem får vi lära oss att acceptera och älska, liksom vi måste acceptera att lidande och smärta är en del av vårt liv. – Nåden hjälper oss att bli vän med det vi föraktar. 15.9.2023 kl. 17:00
Ben, Rune (på skärmen) och Johan har hållit kontakt genom livet. Nu förenas de igen i ett gemensamt projekt.

mission. Tre män med ett gemensamt barndomsland och en längtan efter att hjälpa. Det är allt som behövs för att ge ut en ljudversion av Bibeln på ett språk man inte själv behärskar. Ben Fernström, Rune Särs och Johan Lassus har tagit vid där deras föräldrar missionärerna slutade. 14.9.2023 kl. 19:00

Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00