Pamela Granskog bor i Haga där parkerna finns nära.

Pamela Granskog: "Jag har starka rötter i Österbotten, men Helsingfors är min stad"

STADSBO.

Pamela Granskog känner sig som helsingforsare i Österbotten och som österbottning i Helsingfors. Om hon skulle få bestämma skulle alla åka på utbyte till andra regioner.

22.7.2021 kl. 06:00

– Mina barn får det bästa av två världar. Om vintrarna får de bo i Helsingfors, om somrarna i Nedervetil.
Pamela Granskog är uppvuxen i Karleby, men har starka band till Nedervetil där hennes föräldrare vuxit upp och där familjen har ett sommarhus. I Helsingfors har hon bott mer än halva livet.
– Jag visste att jag ville studera i Helsingfors. Min syster och mina kusiner hade också studerat här. Min syster bor i Esbo och det har gjort att jag haft band till den här staden. Det har varit väldigt viktigt.

Småningom gifte hon sig och fick barn och har aldrig seriöst övervägt att flytta tillbaka till Österbotten.
– Efter att min mamma dött fanns det en tjänst i Karleby som jag hade kunnat söka. Då gick tanken genom mitt huvud, men det blev inte mer än så.

Men Nedervetil har blivit familjens sommarparadis. Granskog minns ett tillfälle när hennes dotter var 3-4 år gammal och kom i samspråk med en jämnårig pojke på simstranden i Nedervetil, han på nedervetildialekt och hon på helsingforssvenska. Efter en stund frågade han var hon bodde.
– Hon svarade att vi har ett sommarhus i Jolkka men att vi bor i Helsingfors om vintrarna. Då sa han: Helsingfors, he e no gårrlangt bort. Man måst fara på reiså om man ska fara ti.

Uttrycket har stannat kvar hos Pamela Granskog.
– Jag känner att jag språkligt, identitetsmässigt och kulturellt är på reiså hela tiden – men det innebär inte att jag känner mig rotlös. Jag har starka rötter i Österbotten, men Helsingfors är min stad. Den ger så många fördelar – både yrkesmässiga och kulturella.

Två världar

Hon har alltid sett sig som en brobyggare och när hon jobbade som modersmålslärare tyckte hon att det var viktigt att peka på hela Svenskfinland.
– Jag brukade prata om Lex Granskog. Om jag skulle få bestämma skulle alla nylänningar tillbringa tre år i Österbotten och alla österbottningar tre år i Nyland för att lära sig av varandra, lära sig se likheter och skillnader.

Hon känner sig aldrig så mycket som österbottning som hon gör i Helsingfors, och aldrig så mycket som helsingforsare som hon gör i Österbotten. Hon jämför det med sina olika yrkesroller – numera jobbar hon på utbildningsstyrelsen, men tidigare har hon jobbat både som journalist och modersmålslärare.
– Varje gång jag gick in på en redaktion blev jag väldigt mycket modersmålslärare i mitt innersta, men i skolan har jag varit oerhört mycket journalist.

Varje sommar njuter hon enormt när hon får komma till sommarhuset, sitta på trappan och ta in naturen.
– Sedan njuter jag enormt igen av att komma tillbaka till Helsingfors i slutet av sommaren. Att ha de här båda kontrasterna, det är ett privilegium.

De enda gångerna hon känner att hon slits mellan sina två världar är när hon ska säga hejdå till sin pappa.
– Då vet barnen att nu gråter mamma alltid.

Viktigt med svensk samhörighet

Familjen bor i Haga där både centralparken och rhododendronparken finns nära, men är också väl bekanta med Luk och Noux vandringsleder.
– Vi har fina skidspår innanför ring I och pulkabacke och skridskobana runt hörnet. När simhallarna var öppna kunde dottern själv ta bussen dit. Skulle vi bo ute i Jolkkas skulle allt det här bli projekt. Och aldrig har jag ägnat mig åt så mycket friluftsliv som här, vi cyklar och vandrar och rör oss utomhus.

Men visst finns det en del kulturella skillnader. Det händer att hon saknar den raka och råa Kokkola-humorn.
– Jag kan också fascineras av friidrottskvällarna för knattar i Nedervetil som samlar nästan alla föräldrar och av den närhet och de kontakter de skapar medan barnen tränar.

Samma sak har hon inte upplevt i Helsingfors, men ingår själv i ett nätverk av föräldrar i Haga med barn i samma åldrar som hennes egna.
– Stödnätverken finns nog här också, bara man får syn på dem. De kommer också via att man till exempel engagerar sig i skolans föräldraförening.

I Helsingfors känns den svenskspråkiga samhörigheten viktig.
– När jag var biträdande rektor på Arbis insåg jag på allvar hur viktigt det är att bygga ett nätverk med andra tjänstemän för att stärka den svenska servicen och samhörigheten.

Hon har gjort det till sitt varumärke att inleda på svenska och att erbjuda motparten att svara på finska om hen är mer bekväm med det.
– Jag tror att vi underskattar betydelsen av det här. Jag har en finskspråkig kollega som sagt att hans ordförråd på svenska utvecklats enormt genom att han hört mig prata svenska på jobbet.

Under uppväxten var hon aktiv inom Kyrkans ungdom, både lokalt i Karleby och på de årliga lägren i Pieksämäki. Nu är familjen rotad i Petrus församling. Hennes barn har döpts där och hennes son blir snart konfirmerad där.
– Kontinuiteten är viktig för mig. Den första träffen för konfirmandföräldrarna tog mig på djupet i all sin enkelhet. De anställda utstrålade en stor värme fast den hölls över videolänk och insikten om att min som blir konfirmerad och att jag finns där i en egenskap av förälder kändes stor.

När hon var ung var det inte möjligt att både sjunga i gospelkören och vara med i Karleby UF:s nyårsrevy.
– Man hörde antingen till den ena sidan eller den andra sidan. Här tycker jag att det inte varit så. Jag upplever att tröskeln att delta i församlingsverksamhet ändå är ganska låg, och församlingens eftis och barnläger lockar vem som helst.

Hon känner tacksamhet över hur de andra föräldrarna i Nedervetil tagit emot henne och hennes familj där.
– Min dotter kunnat vara med på fotbollsträningarna även om vi bara är där på somrarna. Jag har alltid önskat att vi kunde visa samma öppenhet mot dem som kommer hit till Helsingfors.

Erika Rönngård


METROPOLITEN JEVGENI. Den estniska ortodoxa metropoliten Jevgeni (också kallad Eugene), vars kyrka lyder under Moskvapatriarkatet, har nu tagit avstånd från Moskvapatriarken Kirill. 25.10.2022 kl. 11:20

UNG. I serien "Ett gott råd" ger personer goda råd till sitt yngre jag. Skådespelaren Johan Fagerudd säger: – Jag är egentligen lika sträng mot mig nu som jag var då, och det stör mig lite. Han önskar också att han vågat mer som tjugoåring. 13.10.2022 kl. 15:13

OPERA. Mezzosopranen Karoliina McLoud i minioperarollen som väckelsepredikanten Maria Åkerblom får beröm. 14.10.2022 kl. 13:49

TYSKA FÖRSAMLINGEN.. Biskop Bo-Göran Åstrand installerar Deutsche Gemeindes nya ledare på söndag. 14.10.2022 kl. 13:03

PERSONEN. – En finsk soldat utbildas inte till att döda utan till att försvara, säger Cecilia Alameri, som är teolog och löjtnant i reserven. 12.10.2022 kl. 18:59

FÖRSAMLINGSVALET. Ett öppet klimat i församlingen, där kyrkoherden är tydlig, öppen och mottaglig för förslag och motförslag. Det har skapat en bra utgångspunkt för församlingsvalet i Åbo. Petra Lindblad har suttit i arbetsgruppen som har vaskat fram många nya kandidater. 12.10.2022 kl. 10:00

ekumenik. Ortodoxa Maria Mountraki från Helsingfors blir en av 150 som leder arbetet i Kyrkornas världsråd. 11.10.2022 kl. 10:00

FÖRSAMLINGSVALET. – Det är dags att se över kyrkans oändligt krångliga valsystem, anser Siv Sandberg som är en av Svenskfinland ledande sakkunninga på demokratifrågor. 11.10.2022 kl. 15:59

Helsingfors. Den vacklande ekonomin i Matteus församling i Helsingfors blir inte bättre av att svenska församlingar i huvudstaden fusioneras. Driv på att höja skatte­öret i stället, föreslås i en rapport till domkapitlet. 6.10.2022 kl. 15:04

FÖRLOSSNING. Redan som sjuåring visste Johanna Holmäng att hon ville bli barnmorska. Hennes jobb är hennes kall. Varje dag möter hon stor förväntan, men vissa gånger också bottenlös förtvivlan. – Ibland måste jag gå från sorgens rum in i glädjens, då är det inte lätt att hålla masken, säger hon. 28.9.2022 kl. 13:31

PREPPERPRÄST. När Sverige inte hade ett enda stridsflygplan att sända upp då Ryssland övade kärnvapenanfall gick det upp för prepperprästen Jonas Ahlforn i Örebro att det inte räcker att bunkra upp toalettpapper som förberedelse för en samhällskris. 29.9.2022 kl. 11:00

BORGÅ STIFT. Efter pandemin har det varit svårare att få till dop. Begravningar och minnesstunder har förändrats. Vid prästernas synodalmöte i Åbo sade biskop Bo-Göran Åstrand att kyrkan inte blir som förut – också dess särställning som folkkyrka ifrågasätts nu i riksdagen. 29.9.2022 kl. 00:00

SYSKON. Kjell Westö och Mårten Westö är bröder, författare och spelar i samma band. De har ärvt ett depressivt stråk, men hanterar det på olika sätt. Den ena är intensiv, den andra är lugn. Den ena ber ibland, den andra köpslog en gång med Gud och blev avslöjad som spelare. 28.9.2022 kl. 10:38

BORGÅ STIFT. 21-åriga Moa Eklund har skapat logon för Borgå stifts hundraårsjubileum. – Sedan jag flyttade till Helsingfors har jag fått upp ögonen för gemenskapen i stiftet, säger hon. 26.9.2022 kl. 19:09

KRISTEN BILDKONST. Den svensk-israeliska konstnären Birgitta Yavari-Ilan åkte för 50 år sedan ut ur Vetlanda i Småland i sin ljusblå Volkswagen för att bosätta sig i Jerusalem. För en generation i Norden har hon stått för ett kristet bildspråk kring tro, kärlek och glädje. 27.9.2022 kl. 19:00

TIDSKRIFTER. Förbundsarenan i samarbete med Åbo Akademi gjorde i början av året en undersökning där man kartlade finlandssvenskarnas läsvanor av tidskrifter. I rapporten som presenterades i mitten av april framgick att Kyrkpressen är den i särklass mest lästa tidskriften i Svenskfinland. 23.4.2024 kl. 15:15

sverige. Efter att ha mottagit kritik har Växjö stiftsstyrelses arbetsutskott nu föreslagit att den planerade studieresan till Rom i stället ska gå till Finland. Dessutom har de beslutat att avstå från att flyga, skriver svenska Kyrkans tidning. 23.4.2024 kl. 12:46

BISKOPSMÖTET. Bikt på webben, välsignelse med olja och tydligare förbön vid konfirmation kan det bli i kyrkohandboken. Det föreslås också bli mer formuleringar om barnfostran, livsmognad tillsammans, kropp och sexualitet när man gifter sig. Temana är många i förarbetet till en ny kyrkohandbok för kyrkan. 19.4.2024 kl. 09:34

KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05