– Jag är själv nykter alkoholist sedan två år tillbaka. Jag fattade aldrig varför jag skulle dricka så himla mycket som jag gjorde. Min bakgrund förklarar ju allting, för jag har säkert fått ”beroendegenen” som går i släkten.
– Jag är själv nykter alkoholist sedan två år tillbaka. Jag fattade aldrig varför jag skulle dricka så himla mycket som jag gjorde. Min bakgrund förklarar ju allting, för jag har säkert fått ”beroendegenen” som går i släkten.

Tika Sevón Liljegren är nykter och bättre vän med sig själv

profilen.

Det var en vän till Tika Sevón Liljegrens familj som förde henne till barnhemmet. Hon blev adopterad och är tacksam för det. Hon har sett hur svårt hennes bror haft det efter sin uppväxt i den nepalesiska by där hon är född.

4.8.2021 kl. 08:00

Tika Sevón Liljegren är sångare och byggnadsmålare, uppvuxen i Ekenäs och född i Nepal.

Hon adopterades av en svensk pappa och finlandssvensk mamma till Sverige. De flyttade till Finland då Tika var fem år.

– Jag adopterades för att båda mina föräldrar omkom. Mamma dog efter förlossningen då hon födde mig, pappa i en översvämning som orsakades av kraftiga monsunregn.

– Jag kan prata väldigt lättsamt om det här för att jag har talat så mycket om det. Jag kan till och med skämta om ämnet ibland – humor är ett sätt att göra vardagen lättare.

Tika träffade sina biologiska släktingar för första gången år 2014. Då deltog hon i ett svenskt tv-program vid namnet Spårlöst, där adopterade personer letar efter sina biologiska familjemedlemmar. Då träffade hon sin bror för första gången.

Många led av alkoholism i hennes hemby. Det var Tikas fasters ex-mans pappa som hade tänkt att hon inte skulle behöva växa upp i byns misär, och förde henne till barnhemmet. Hon är tacksam för det, för hon vet inte hur det annars skulle ha gått med henne. Hennes bror är uppvuxen där, och han har fått en väldigt hård uppväxt i en miljö där alkohol- och drogmissbruk var vanligt.

– Jag är själv nykter alkoholist sedan två år tillbaka. Jag fattade aldrig varför jag skulle dricka så himla mycket som jag gjorde. Min bakgrund förklarar ju allting, för jag har säkert fått ”beroendegenen” som går i släkten. När jag festade var det allt eller inget som gällde. Det är jätteskönt att vara nykter. Man får extra dagar när man inte är bakis. Det känns mycket bättre i kropp och själ.


Återförening med brodern och Nepal

Tika visste ingenting om sin bror innan hon deltog i Spårlöst. Hon försökte leta upp sin bror på Facebook, eftersom hon visste sitt nepalesiska namn.

– Jag hittade en man med samma namn men det var inte min bror. Tv-produktionen tog mig till barnhemmet där jag hade bott och till min gamla hemby. Det var fint på sitt sätt, men mycket fattigt. Min bror jobbade utomlands, men han råkade – mirakulöst nog – vara där. Det var säkert tv-produktionen som hade låtit honom flyga dit.

– Det var jättepirrigt då jag träffade honom, men skönt. Vi kramades. Jag tror att han var väldigt nervös, för att han tittade mycket på sin telefon. Hela tiden ville han hålla mig i handen, och jag är ingen hålla-handen-människa, men då tyckte jag det var trevligt.

Hon fick också träffa många andra släktingar och äta god mat. Resan till Nepal hade också en annan fördel. Tika hade tidigare hatat sin näsa, eftersom hon hade jämfört den med finländarnas näsor. Då hade hon tänkt att hennes näsa inte var lik någon annans, tills hon träffade sin kusin som hade precis likadan näsa. Släktingarna sade också att hon var som en kopia av sin mamma.

– Nu bär jag min näsa med stolthet. Det är intressant att det krävs något sådant för att man ska kunna vara nöjd med sig själv.





Bekräftelsens betydelse

Speciellt tre livshändelser har format henne till den hon är. Den första var då hon började sällskapa med sin första pojkvän, och kände att hon blev accepterad för den hon var.

– Dittills hade jag inte känt mig helt bekväm med andra jämnåriga. Min pojkvän och hans kompisar var två år yngre än jag, men de bemötte mig på ett sånt sätt att jag kände mig accepterad för den jag var. Det har jag alltid varit jättetacksam över.

Hennes nästa livsskede kom att bli betydelsefull. Hon började studera musik vid Lärkkulla folkhögskola efter gymnasiet.

– Där upplevde jag också känslan av tillhörighet, att jag dög som mig själv. Där brukar man gå ett år, men jag gick där i tre år, för jag trivdes så bra.

För två år sedan gjorde hon ett beslut som har förändrat hennes liv till det bättre.

– Nästa vändpunkt var när jag blev nykter.

Tror du att alla händelser i livet har en mening?

– Jag tror nog att allting händer av en orsak. Jag tänker också att allting fixar sig. Om det händer tråkiga saker, då händer det. Sånt händer för att man ska bli starkare eller lära sig något av det.

Tika säger att hon inte har en religion i den traditionella bemärkelsen. Men hon ser sina nepalesiska föräldrar som sina spirituella vägledare.

– Jag tänker att de ser ner till mig. Jag har pratstunder med dem och när det har varit krångligt med min bror, så har jag bett att de skulle ta hand om det.


Sång som ambition

Musiken hittade Tika redan i musiklekskolan. Hon började spela violin och sjunga i kör, och så småningom blev sång hennes huvudinstrument. Hon är uppvuxen med klassisk musik, men intresserade sig för pop- och powerballader.

– Ibland sjöng jag i stället för att öva på violinen. Jag testade sjunga som Whitney Houston, Celine Dion och Kelly Clarkson, det var kanske dumt men samtidigt smart att börja med dem. Jag tänkte bara att jag ville vara som de utan att förstå hur ambitiös jag var.

Tika var inte obekant med uppmärksamhet innan sin framgång i tv-musiktävlingen X Factor. Den uppmärksamheten har hon fått på grund av att vara adopterad, och den har mest varit positiv. Hon upplever att hon har haft tur och är tacksam över att hon inte varit med om rasism fler gånger än vad hon kan räkna på ena handens fingrar.

– Det kan bero på att jag har bott i en mindre stad, där alla känner alla.

Varifrån tror du att du får din positivitet och livskraft?

– Jag har alltid varit väldigt positiv och glad. Det är lättare att gå igenom livet när man är glad. Men det betyder inte att jag är glad varje dag.

Då Tika inte ännu var nykter, kunde hon ha dagar när hon inte hade lust att stiga ur sängen.

– De vänner som jag har är äkta vänner. De kanske inte är så hemskt många, men jag vet att de finns där för mig och jag finns där för dem. För länge sedan gjorde valet att umgås med vettiga människor. Det hjälper mig att hålla mig vettig.

Är du snäll mot dig själv?

– Jag tror att jag kräver för lite av mig själv. Jag är snäll med mig själv för att jag vet att jag är en bra människa. Det själsliga är jag snäll mot, men det kroppsliga kan jag vara strängare mot. Vi är alla människor och alltid ska vi peka ut någonting med oss själva. Jag har blivit mer vän med mig själv efter att jag blev nykter.

Text och foto: Maria Ylöstalo


Åtminstone fyra av Borgå stifts sju platser i kyrkomötet står lediga inför kyrkovalet i februari 2024.

KYRKOMÖTET. I ett konservativt kyrkomöte fick Borgå stift en övervägande liberal grupp i valet för fyra år sedan. Nu slutar många ombud. Valet av nytt kyrkomöte i vinter förrättas från rätt så tomt bord. 24.10.2023 kl. 14:04
När vi låser in allt och definierar det, då dödar vi det, säger Mikael Kurkiala.

heliga platser. I en avförtrollad värld, en värld där människan är allestädes närvarande, spanar vi efter glimtar av helighet. Mikael Kurkiala vill klä glimtarna i ett språk där vi verkligen kan mötas. – Så fort vi har definierat något har vi låst in det. När vi gör det så dödar vi det. 23.10.2023 kl. 10:05

webbplats. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har förnyat sina webbplatser, evl.fi och evl.fi/plus. 19.10.2023 kl. 17:44
Kyrkan står där för att du ska kunna gå in där när du behöver det.

OVAN I KYRKAN. Du brukar kanske inte ”gå i kyrkan” men den är din, och du får gå in i den när som helst. 17.10.2023 kl. 16:26
Den 17 oktober är det De bostadslösas natt. Bilden är arrangerad.

HEMLÖSHET. I oktober ordnas De bostadslösas natt. Det räcker inte enligt diakoniarbetare Henrika Lemberg, diakoniarbetare i Borgå. 12.10.2023 kl. 13:36
Karis kyrka och Pojo kyrka är Karis-Pojo svenska församlings huvudkyrkor.

Herdeval. Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström har sökt kyrkoherdetjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Domkapitlet placerar af Hällström i första förslagsrum. Valet hålls den 10 december. 13.10.2023 kl. 15:23
– När man spelar fotboll gör man misstag som känns tunga ibland. Men livet går ju vidare och Jesus har ju fortfarande vunnit seger. Jag försöker ha den inställningen att ”jag kör igen”.

andreaskyrkan. Ifol scoutade fotbollsklubben HJK Nils Svensson på en match i Ettan i Sverige. Ett år senare är han med i ungdomsledarteamet i Andreaskyrkan i Helsingfors. 12.10.2023 kl. 12:00
Johanneskyrkan är Johannes församlings huvudkyrka.

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09
Henrik Törnqvist är kyrko-
herde på industriorten Trollhättan norr om Göteborg.

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32
Lika kyrkor, men olika roll för församlingsledarna.

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24
Erik Wessman blev prästvigd under coronapandemin – och inom ett år kyrkoherde.

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36
Louise Britze i Simeons kirke i Köpenhamn har fokus på studerande, unga vuxna och diakoni.

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34
– Filmen ger en bra bild av hur en kristen församling borde verka och hur Jesusrörelsen tog hand om människor.

film. Filmen Jesus Revolution, som skildrar Jesusfolket inom hippierörelsen på sextio-och sjuttiotalen i Kalifornen, har fyllt biografsalongerna i Sverige och USA. Nu går den i Finland där Caj Höglund plötsligt fann sig engagerad i distributionen av filmen. 9.10.2023 kl. 12:05
Församlingspastor Annica Smeds, kyrkoherde Per Stenberg och biskop Bo-Göran Åstrand.

KVINNA OCH PRÄST. På andra försöket lyckades församlingsrådet i Karleby svenska församling enas om ett utlåtande till domkapitlet i Borgå stift gällande Annica Smeds förordnande som församlingspastor till församlingen. Nu föreslår man att förordnandet blir tidsbestämt till två år och beslutet kom efter omröstning där rösterna föll 9-3. 6.10.2023 kl. 10:25
För Annika Holm blev Alpha en oas av djupa samtal, och en plats att hitta tillbaka till sin relation med Gud.

jakobstad. Annika Holm hade glömt hur man gör då man stillar sig. I dag är hennes vardag lika stressig som förr, men hon har hittat små stunder av andakt. 22.9.2023 kl. 10:35

För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00