Att blir pappa var en större omställning än jag någonsin hade tänkt mig, säger Erik Abbor.

Erik Abbor: "Jag tror faktiskt inte jag var redo att bli pappa när jag var 25 år"

Papparoll.

För Erik Abbor tog det flera år att landa i rollen som pappa.

21.7.2021 kl. 08:00

Erik Abbor är pappa till två barn, man till sin fru Lina Abbor, försäljare till yrket, han tävlar i kroppsbygge och är månskensbonde med hemman i Kronoby.

– Jag är en person som trivs med att ha många järn i elden, helt enkelt.

Erik och Lina träffades på Kyrkans Ungdoms sommarsatsning för unga, ”KUng” 2013.

– Vi fattade snabbt tycke för varandra och snart sällskapade vi. Vi förlovade oss samma år och gifte oss följande höst.

De blev föräldrar 2016.

– Det var en större omställning än jag någonsin hade tänkt mig. Jag har alltid vetat att jag vill ha barn, men det var inte vad jag tänkt mig.

När man kommer hem från BB med en litet knyte blir inget som förut. Det fick Erik snart märka.

– Jag har alltid haft mycket på gång. Jag är en person som inte behöver så mycket egen tid. Jag har sportat, sysslat med musik, fiskat och jagat.

Erik stortrivs bland människor.

– Det blev så abrupt att kapa av allt som jag njuter av och sätta ner så mycket energi och tanke på barnet. För mig var det en stor sorg. I min kompiskrets var jag dessutom en av de första som fick barn.




Erik vill vara öppen med sina svårigheter att anpassa sig till faderskapet.

– Jag tycker att det är viktigt att prata om det. Det är svårt att vara förälder. Jag känner att jag har gett upp oerhört mycket. Samtidigt kan jag ju inte tänka mig något annat heller än att vara de här ljuvliga barnens pappa.

Ibland har Erik frågat sig varför han och hans fru inte väntade lite med att få barn.

– Men att få barn var en längtan som vi båda hade och då var det ändå det bästa beslutet.


Tron som en naturlig gåva

Familjen Abbor bor på en idyllisk plats i Erik Abbors hemby Hopsala.

– Vi hade aldrig tänkt flytta till Hopsala. Men när ett hus blev till försäljning, bara några stenkast från gården där jag är uppvuxen, gick vi på en visning.

Erik och Lina köpte huset.


– Jag jobbar i Karleby och Lina har just fått jobb i Jakobstad. Vi trivs väldigt bra i Kronoby och med med huset.

Erik har en stark kristen övertygelse.

– Jag fått tron som en naturlig gåva hemifrån. Jag upplever att min barnatro sitter djupt rotad. Fast jag ifrågasatt tron har den är ändå varit väldigt nära.

När Erik var barn tog hans föräldrar med honom och hans två äldre systrar till kyrkan och på väckelserörelsen Kyrkans Ungdoms evenemang.

– Jag har aldrig känt mig tvingad att vara med i kristna sammanhang. Jag såg tidigt att mina föräldrar brann för kyrkan. Jag har alltid känt mig hemma i de kristna kretsarna.


Saknar ett andligt hem

För tillfället känner Erik sig lite vilsen i tron.

– Ända sedan vi flyttade från Helsingfors, där Lina jobbade ett år, har vi haft svårt att hitta en kristen plats där vi trivs. Just nu saknar vi ett andligt hem.

Familjen har gått i olika församlingar, men inte hittat någon de trivs i.

– Det känns ganska avlägset att tänka oss att vi skulle gå i en traditionell gudstjänst i den här livssituationen. Det är svårt att hitta sin plats som ny i en församling med två små barn.

När Erik och Lina bodde i Helsingfors var de aktiva i Petrus församling.

– Jag är rastlös till min natur. I Petrus fick jag genast en roll som lovsångsledare. Min uppgift var också att coacha yngre personer i teamet.





Sedan Erik och Lina flyttade till Österbotten upplever han att han står på stället med sitt trosliv.

– Jag skulle gärna tagit emot dig och berättat att ”Gud talade till mig imorse så att fönsterna bara skakade!”.

Just nu är Eriks fru Lina mera drivande i frågan om var deras andliga hem kommer att bli.

– Jag är väldigt tacksam för Lina. Men också jag är skyldig min familj, inte bara mig själv, att hitta en andlig plats och ett sammanhang där vi trivs och kan ta emot utmaningar.

Christa Mickelsson


Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00