Johanneskyrkans norra torn och dess gargoyler väntar fortfarande på restaurering.

Ett nygotiskt praktexemplar i Helsingfors återfår sin forna glans

johanneskyrkan.

Johanneskyrkans fasad med sina gargoyler, rosettfönster och fialer får en grundlig genomgång i samband med fasadrenoveringen.

23.6.2021 kl. 06:00

På byggställningarnas adertonde våning blåser det friskt och utsikten är svindlande. Raimo Laeslehto, som ansvarar för planering och övervakning av målning och dekoration, kan peka ut andra byggnader som han varit med om att restaurera.
– Jag har planerat och övervakat renoveringar bland annat på Sveaborg, Nationalmuseet och domkyrkan. Den synligaste av dem är Uspenskijkatedralen med sina förgyllda kupoler.

Han visar också upp den av Johanneskyrkans gargoyler som är i sämst skick och har fått sina skador ifyllda av gips. När den här gargoylen fått rätt utseende igen ska man skapa en form i silikon och gjuta en ersättande gargoyl i betong.

Den här gargoylen har nyss fått sina skador ifyllda med gips. Foto: Erika Rönngård

Gargoyler är en form av vattenkastare som leder bort vattnet från taket så att det inte rinner ner längs ytterväggen. På medeltiden blev det populärt att bygga de här vattenkastarna i form av groteska figurer och odjur.

Gargoylerna så här högt uppe runt Johanneskyrkans torn har en ränna längs ryggen som leder bort regnvattnet, men längre ner finns också gargolyer som enbart har en dekorativ funktion och inte leder bort vatten. Redan för många år sedan har rännan förstärkts med blyplåt för att skydda betongen under – men ett ännu större hot mot gargoylens hållbarhet kan finnas inuti den.
– Det största problemet med betong är att man gjuter in stål som armering i den. Stålet rostar och det spränger småningom betongen, säger Laeslehto.

Tornens tak hör till de delar av kyrkan som redan hunnit repareras.
– Vi reparerade dem i början från en skylift eftersom det inte lönade sig att bygga ställningar så högt upp.
Sedan byggdes byggställningarna upp runt halva kyrkan. Genom klockluckorna i kyrkans torn går det stålbalkar som håller upp byggställningarna.

Vind, regn och sol sliter på Johanneskyrkans fasad. Speciellt de nutida vintrarna när temperaturerna pendlar mellan plus och minus sliter hårt på kyrkans fasad i rödtegel och betong. Ju högre upp man ser, desto mer har fasaden slitits. Bland annat behöver man se över kyrkans tio kilometer tegelfogar.
– Visst är det här ett stort projekt, men det är ju trots allt ett hus, om än med stora proportioner. Men en gång i tiden har ju den här kyrkan byggts av människor också, säger Laeslehto.

Trä som liknar kalksten
Johanneskyrkan byggdes mellan åren 1888 och 1891 och representerar den nygotiska stil som var populär i slutet av 1800-talet. Arkitekturen i Johanneskyrkan försöker efterlikna de kända gotiska katedralerna på annat håll i Europa, till exempel Notre Dame i Paris.

Det ser man bland annat på det stora rosettfönstret som hämtat inspiration från de mellaneuropeiska katedralerna. Där byggdes de i kalksten, och därför har fönsterbågarna i Johannekyrkans rosettfönster målats i en nyans som efterliknar kalkstenens färg.
– Det är ett särdrag i 1800-talets arkitektur att materialen imiterar andra material, säger Jaakko Penttilä, som tillsammans med Vilhelm Helander är arkitekt för renoveringen.

"Det är ett särdrag i 1800-talets arkitektur att materialen imiterar andra material."

Det tjugo kvadratmeter stora rosettfönstret har fått en del nya glas och nya trästycken i fönsterkarmarna.
– Glasmålningarna på insidan av fönstret restaurerades grundligt vid den senaste renoveringen 1991. Då rev de upp alla blyfogar på insidan och de står sig än, säger Kai Heinävaara, projektledare för fasadrenoveringen.

Rosettfönstren hör till de detaljer som byggts om i ett tidigt skede av kyrkans historia.
– Från början hade fönstret enbart gjutjärnsramar. Fönsterramarna i trä lades till i ett tidigt skede. Antagligen insåg man redan efter första vintern att det blev kondensproblem när den nerkylda metallen mötte kyrkans fuktiga luft när det var mycket folk i kyrkan, säger Heinävaara.

En del av Helsingfors historia
Lite längre ner monteras fialerna, små dekorativa minitorn längs takkanten, ner tegelsten för tegelsten.
– Teglen numreras när de tas bort. Efter att de rengjorts kan de sedan sättas tillbaka på samma plats, säger Laeslehto.

En del av tegelstenarna har spruckit och behöver ersättas med nya. Ersättande gamla tegelstenar har man hittat bland annat i Riihimäki.
Fialerna har betongpelare i varje hörn och tegel mellan dem.
– Betongen har bara en dekorativ funktion här, det är teglet som bär upp fialerna. Så bygger man inte längre, säger Penttilä.

Till vänster: Fialer som väntar på renovering. Mitten: Gargoylen med sin ränna för regnvatten upptill. Till höger: Numrerade tegelstenar som ska putsas och sedan byggas upp till en nygammal fial igen. Foto: Erika Rönngård

Han förklarar att Johanneskyrkan arkitektoniskt är något av en paradox – den är byggd i gotisk stil men av de material som var moderna under byggnadstiden.
– Kyrkan innehåller den tidens ideal och byggnadsteknik. 1800-talet var en brytningstid på flera sätt, och Johanneskyrkan är ett exempel på många av dem.

Johanneskyrkan har 2 600 sittplatser, flest av Finlands alla stenkyrkor. Det att man i slutet av 1800-talet behövde bygga en så stor kyrka hörde ihop med att Helsingfors invånarantal växte kraftigt vid den här tiden, och på så sätt speglar Johanneskyrkan också stadens historia.
– När man byggde kyrkan ville man hänvisa till kristendomens historia. Den gotiska stilen som var vanlig på medeltiden ses som kristendomens arkitektoniska höjdpunkt, säger Penttilä.

Även om man använde sig av hantverksmässiga metoder när kyrkans fialer, gargoyler och rosettfönster byggdes går det ändå inte att jämföra dem med de metoder som användes när till exempel Notre Dame byggdes.
– I de medeltida katedralerna skulpterades varje dekoration för hand. Skulle man ha gjort likadant här skulle varje fial ha en unik blomma i toppen.

Fialerna på Johanneskyrkan är seriegjutna och följer alltså samma mönster. Nere på marknivå står en fial som restaureras och kommer att fungera som modellexemplar för de andra.

Ett par av dem som jobbar med renoveringen just nu var också med för 30 år sedan när den senaste fasadrenoveringen gjordes.
– Det har vi otroligt stor hjälp av. Det finns kunnande som inte går att flytta över på en minnessticka, säger Laeslehto.

Erika Rönngård


NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karis-Pojo svenska församling ledigförklarar kyrkoherdetjänsten, skriver domkapitlet i sin notis från torsdagens möte. Kyrkoherden väljs genom direkt val och ska tillträda tidigast den 1 juni 2024. I Saltvik torde Carolina Lindström bli vald till kyrkoherde, i Väståboland måste församlingen söka kaplan på nytt. 25.8.2023 kl. 14:14

rasism. Biskopar, imamer och många religiösa organisationer bland 120 utlåtanden som har getts till statsminister Orpos bord. 18.8.2023 kl. 12:15

TERJÄRV. Fysiskt arbete och höga höjder är inget kyrkvaktmästaren i Terjärv, Sixten Ahlsved, räds för. 17.8.2023 kl. 18:00

SÖKARE. Journalisten Eric Schüldt har intervjuat vår tids stora kulturpersonligheter, han har hyllats och vunnit priser. Och så har han kämpat med synden. 16.8.2023 kl. 19:00

SPELMANSKULTUR. – Om vi ser på bygdespelemännen så har de ju spelat vid bröllop, begravningar och dop. Det är ett sätt att uttrycka stora tankar och känslor. Då man märker det passar folkmusiken väldigt bra in i det kyrkliga sammanhanget. Kyrkan har inte ensamrätt på att uttrycka människors tankar om liv, död och mening i livet. 15.8.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeval. Johan Kanckos, t.f. församlingspastor i Vasa svenska församling, valdes i söndags till ny kyrkoherde i Solfs församling. Han fick 71,6 procent av rösterna. 14.8.2023 kl. 15:10

UNGDOMAR I KYRKAN. På Sommardagarna 2023 samlades ungefär 100 deltagare för sol, hav, mat, bastu, strand, andakt, vila, värme, stämning, party, musik, smågrupper, mässa, gemenskap, glass och varma klippor på Lekholmen. 13.8.2023 kl. 16:59

rasism. Recenserade presidentfrun Jenni Haukios memoarbok som ”förvånansvärt smal” i invandrarfrågan. 30.11.-0001 kl. 00:00

rasism. Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah. 9.8.2023 kl. 14:26

BÖN. De träffades vid en lärjungaskola. Idag har de fem barn och har precis flyttat från Finland till Australien. Hur lever man ett familjeliv där allt går på Jesus villkor? 3.8.2023 kl. 11:18

KRISTEN MYSTIK. Vad ska jag göra av känslan av meningslöshet och rastlöshet? Hur ska jag stå ut med rädslan för att förlora dem jag älskar? Ibland vill man ställa sina tyngsta frågor till någon riktigt vis människa. 28.7.2023 kl. 15:53

ETT GOTT RÅD. Pastorn Stefan Löv är i dag en 52-årig man med varm utstrålning och perspektiv på livet, men sitt 20-åriga jag beskriver han som en ruggigt vilsen själ. 27.7.2023 kl. 15:25

skrivande. Att skriva är som att träna: om du tar paus är det svårt att komma igen, säger författaren, skrivinspiratören och handbollsspelaren Michaela von Kügelgen. Men alla kan skriva – också du. Bara fem minuter per dag leder så småningom till en hel roman. 26.7.2023 kl. 19:00

JORDFÄSTNING. Ibland får prästen Malin Lindblom veta att någon knappast kommer att närvara vid jordfästningar hon ska förrätta. Hittills har det ändå alltid dykt upp någon, men hur många som är på plats är aldrig avgörande för henne. – Jordfästningen är som en bön, säger hon. 25.7.2023 kl. 15:17

musik. Två händelser som mänskligt sett inte var förnuftiga bevisade för ”Banjo-Ben” Ben Clark att Gud ledde honom. 21.7.2023 kl. 21:59

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36

LIKABEHANDLINGSFRÅGOR. Sedan 2021 har Borgå stift haft två kontaktpersoner för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Sini Aschan är en av dem. 1.10.2024 kl. 10:00

kyrkostyrelsen. Upp till 40 av 190 anställda i kyrkans centralförvaltning kan få sluta inom de närmaste åren. Ge över jobbet med material- och idéstöd till stiften först av allt, föreslår en kritisk rapport. 30.9.2024 kl. 10:00

SANKT OLAV OSTROBOTHNIA. Arbetet med att utveckla pilgrimsleden Sankt Olav Ostrobothnia har inte tagit slut, även om biskop Bo-Göran Åstrand nu invigt både leden och pilgrimscentret i Trefaldighetskyrkan i Vasa. 28.9.2024 kl. 18:38