Mi Lassila önskar att alla vuxna som inte är på läger ber för lägren och konfirmanderna. –Det betyder otroligt mycket.
Mi Lassila önskar att alla vuxna som inte är på läger ber för lägren och konfirmanderna. –Det betyder otroligt mycket.

”Det som vi vill ska bestå är kristen gemenskap – den kan man skapa optimalt bara på läger”

KONFIRMANDLÄGER.

Mi Lassila har 80–90 konfirmandläger bakom sig. För henne är konfirmandlägret en plats där man kan inse att man är älskad.

7.7.2021 kl. 08:00

När Mi Lassila växte upp i Ekenäs gick hon i vinterskriftskola.

– Det var torsdag kvällar mellan sex och åtta, och jag konfirmerades i mars, i snöslask. Hade jag inte varit intresserad av kristen tro hade jag bara suttit av lektionerna.


Vad är det som är speciellt med konfirmandläger?

– Det är den enda vettiga formen för skriftskola. Visst vill vi att ungdomarna ska få kunskap, men det som vi vill ska bestå är gemenskap. Kristen gemenskap. Den kan man skapa optimalt bara på läger.


Hur ser lägerprocessen ut?

– Jag jobbar i en församling där många familjer är aktiva i kyrkan och positivt inställda, så vi har ett litet trumfkort i att många väntat mycket på konfirmandlägret. Vi kommer på måndag och stannar till söndag, så vi har drygt sex dygn på oss. Det är det kortaste, tycker jag, för att få rum för hela processen. Under de första dagarna söker många sin plats och vågar inte delta i diskussioner. Jag tror att särskilt de som är lite på tvären och ifrågasätter mycket behöver en vecka för att lockas med och våga visa att de trivs.

Hur lockar man? Finns det knep?

– På det här lägret har vi 39 konfirmander och tio hjälpledare. Vi satsar fullt ut på energiska, glada, humoristiska ungdomar som hjälpledare. Vi vuxna kan göra en okej andakt, men gemenskapen och det roliga och värmen står hjälpledarna för. Vi tänker på teamwork, mina kollegor och jag. Utan dem är jag inget.

– Förr fick vi ge namnen på de nya konfirmanderna till förebedjare, som bad för dem under hela konfirmandåret. Det går inte längre, men jag är tacksam för alla som ber för lägren och konfirmanderna.

Hur förebygger ni utanförskap och mobbning?

– Vi tar tag i allt vi ser och hör om. Vi vill också veta om problem i förväg. Före lägret får man önska vem man vill bo med, men man får också skriva om det man oroar sig för. Någon kan be om att inte behöva vara i samma smågrupp med en viss person. Hjälpledarna vet att deras huvudsakliga uppgift är att se till att alla mår bra. Är någon ensam är det deras uppgift att vara en vän.

Vad önskar du att ungdomarna fick med sig från lägret?

– De flesta säger på sista dagen att de inte vill åka hem. Vi har inga prov numera, men konfirmanderna skriver ofta en liten, personlig utvärdering. Jag blir alltid glad när jag få läsa att det varit ett bra läger och bra ledare. Men ifjol skrev en konfirmand: ”När jag kom hit till lägret var jag inte säker på om jag var viktig för någon, men nu vet jag att det finns en Gud som älskar mig.” Jag blir alldeles gråtfärdig när jag tänker på det. Mitt mål är ju att lägret främst ska vara en upplevelse av att allas liv är viktigt, och att alla är sedda. Jag önskar att alla åkte hem med en känsla av att någon ser och hör och rör vid dem. Jag tycker också det är härligt att se hur hjälpledarna växer i sin uppgift.

Text: Sofia Torvalds
Foto: Johan Sandberg


Den andra omgången i valet av biskop i Åbo ärkestift hålls mellan kandidaterna Leppänen och Lehikoinen den tredje december.

val. Stiftsdekanen i Åbo ärkestift Mari Leppänen fick flest röster (35,2 %) och kyrkoherden i Mikaelsförsamlingen i Åbo Jouni Lehikoinen fick 329 röster (32,5 %). 10.11.2020 kl. 13:42

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00
Kyrkomötet samlades fysiskt i Åbo första veckan i november. Men genom den lagändring som godkändes ska kyrkligt beslutsfattande i framtiden kunna ske elektroniskt.

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32
Biskop Bo-Göran Åstrand och kyrkoherde Harry S. Backström är oeniga om kommunikationen kring spänningarna i Väståboland.

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22
Åsa Dalkarl-Gustavsson tycker det är viktigt att plocka fram olika sidor hos dem vi saknar. – Annars blir vi ju så endimensionella.

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20
Mika Salminen talar svenska för att hans mamma är finlandssvensk och hans pappa gått i svensk skola.

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16
Gymnasieeleven Fanny Nylund från centrum och yrkesinstitutstuderande Andreas Fors från Jeppo är två av medlemmarna i den nystartade styrgruppen för ungdomsverksamheten.

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59
Vad kan du som andra kan ha nytta av? Det är en viktig fråga man kan ställa sig när man skapar webbinnehåll, anser Simon Lampenius.

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14
Skivan Möda, vila och behag spelades in under tre intensiva dagar i producenten Janne 
Hyötys studio.

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31
Det blir inte lätt, men det känns rätt, säger Markus Österlund om sitt nya jobb som församlingsledare.

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

– Det handlar inte om mig, utan om forskningens frihet, säger Mika Vähäkangas till KP.

forskning. Forskningschef Mika Vähäkangas vid Åbo Akademi befarar ett åtal för en avhandling, vars författare han handledde i Lund i Sverige. Den omstridda avhandlingen ville blottlägga svenska islamistiska nätverk. 17.4.2023 kl. 14:28

ekumenik. Frikyrkan i Finland är en av Evangelisk-lutherska kyrkans äldsta ekumeniska partner. Kyrkosamfunden har fört teologisk dialog i fyrtio år. Under de senaste åren har samtalen framför allt berört dopet. 12.4.2023 kl. 15:49

KAPELLFÖRSAMLINGAR. I vår blir Bergö och Petalax församlingar kapellförsamlingar i Malax församling. Bergö kapellråd har redan hunnit samlas till sitt första möte. 12.4.2023 kl. 15:41
Patrica Strömbäck ser inte påsken som ett jippo utan som en erfarenhet.

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00
– Först med 40 års livserfarenhet kan jag förstå tron bättre, säger Ester Laurell i Jomala.

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00