Mi Lassila önskar att alla vuxna som inte är på läger ber för lägren och konfirmanderna. –Det betyder otroligt mycket.

”Det som vi vill ska bestå är kristen gemenskap – den kan man skapa optimalt bara på läger”

KONFIRMANDLÄGER.

Mi Lassila har 80–90 konfirmandläger bakom sig. För henne är konfirmandlägret en plats där man kan inse att man är älskad.

7.7.2021 kl. 08:00

När Mi Lassila växte upp i Ekenäs gick hon i vinterskriftskola.

– Det var torsdag kvällar mellan sex och åtta, och jag konfirmerades i mars, i snöslask. Hade jag inte varit intresserad av kristen tro hade jag bara suttit av lektionerna.


Vad är det som är speciellt med konfirmandläger?

– Det är den enda vettiga formen för skriftskola. Visst vill vi att ungdomarna ska få kunskap, men det som vi vill ska bestå är gemenskap. Kristen gemenskap. Den kan man skapa optimalt bara på läger.


Hur ser lägerprocessen ut?

– Jag jobbar i en församling där många familjer är aktiva i kyrkan och positivt inställda, så vi har ett litet trumfkort i att många väntat mycket på konfirmandlägret. Vi kommer på måndag och stannar till söndag, så vi har drygt sex dygn på oss. Det är det kortaste, tycker jag, för att få rum för hela processen. Under de första dagarna söker många sin plats och vågar inte delta i diskussioner. Jag tror att särskilt de som är lite på tvären och ifrågasätter mycket behöver en vecka för att lockas med och våga visa att de trivs.

Hur lockar man? Finns det knep?

– På det här lägret har vi 39 konfirmander och tio hjälpledare. Vi satsar fullt ut på energiska, glada, humoristiska ungdomar som hjälpledare. Vi vuxna kan göra en okej andakt, men gemenskapen och det roliga och värmen står hjälpledarna för. Vi tänker på teamwork, mina kollegor och jag. Utan dem är jag inget.

– Förr fick vi ge namnen på de nya konfirmanderna till förebedjare, som bad för dem under hela konfirmandåret. Det går inte längre, men jag är tacksam för alla som ber för lägren och konfirmanderna.

Hur förebygger ni utanförskap och mobbning?

– Vi tar tag i allt vi ser och hör om. Vi vill också veta om problem i förväg. Före lägret får man önska vem man vill bo med, men man får också skriva om det man oroar sig för. Någon kan be om att inte behöva vara i samma smågrupp med en viss person. Hjälpledarna vet att deras huvudsakliga uppgift är att se till att alla mår bra. Är någon ensam är det deras uppgift att vara en vän.

Vad önskar du att ungdomarna fick med sig från lägret?

– De flesta säger på sista dagen att de inte vill åka hem. Vi har inga prov numera, men konfirmanderna skriver ofta en liten, personlig utvärdering. Jag blir alltid glad när jag få läsa att det varit ett bra läger och bra ledare. Men ifjol skrev en konfirmand: ”När jag kom hit till lägret var jag inte säker på om jag var viktig för någon, men nu vet jag att det finns en Gud som älskar mig.” Jag blir alldeles gråtfärdig när jag tänker på det. Mitt mål är ju att lägret främst ska vara en upplevelse av att allas liv är viktigt, och att alla är sedda. Jag önskar att alla åkte hem med en känsla av att någon ser och hör och rör vid dem. Jag tycker också det är härligt att se hur hjälpledarna växer i sin uppgift.

Text: Sofia Torvalds
Foto: Johan Sandberg


Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00