Mi Lassila önskar att alla vuxna som inte är på läger ber för lägren och konfirmanderna. –Det betyder otroligt mycket.
Mi Lassila önskar att alla vuxna som inte är på läger ber för lägren och konfirmanderna. –Det betyder otroligt mycket.

”Det som vi vill ska bestå är kristen gemenskap – den kan man skapa optimalt bara på läger”

KONFIRMANDLÄGER.

Mi Lassila har 80–90 konfirmandläger bakom sig. För henne är konfirmandlägret en plats där man kan inse att man är älskad.

7.7.2021 kl. 08:00

När Mi Lassila växte upp i Ekenäs gick hon i vinterskriftskola.

– Det var torsdag kvällar mellan sex och åtta, och jag konfirmerades i mars, i snöslask. Hade jag inte varit intresserad av kristen tro hade jag bara suttit av lektionerna.


Vad är det som är speciellt med konfirmandläger?

– Det är den enda vettiga formen för skriftskola. Visst vill vi att ungdomarna ska få kunskap, men det som vi vill ska bestå är gemenskap. Kristen gemenskap. Den kan man skapa optimalt bara på läger.


Hur ser lägerprocessen ut?

– Jag jobbar i en församling där många familjer är aktiva i kyrkan och positivt inställda, så vi har ett litet trumfkort i att många väntat mycket på konfirmandlägret. Vi kommer på måndag och stannar till söndag, så vi har drygt sex dygn på oss. Det är det kortaste, tycker jag, för att få rum för hela processen. Under de första dagarna söker många sin plats och vågar inte delta i diskussioner. Jag tror att särskilt de som är lite på tvären och ifrågasätter mycket behöver en vecka för att lockas med och våga visa att de trivs.

Hur lockar man? Finns det knep?

– På det här lägret har vi 39 konfirmander och tio hjälpledare. Vi satsar fullt ut på energiska, glada, humoristiska ungdomar som hjälpledare. Vi vuxna kan göra en okej andakt, men gemenskapen och det roliga och värmen står hjälpledarna för. Vi tänker på teamwork, mina kollegor och jag. Utan dem är jag inget.

– Förr fick vi ge namnen på de nya konfirmanderna till förebedjare, som bad för dem under hela konfirmandåret. Det går inte längre, men jag är tacksam för alla som ber för lägren och konfirmanderna.

Hur förebygger ni utanförskap och mobbning?

– Vi tar tag i allt vi ser och hör om. Vi vill också veta om problem i förväg. Före lägret får man önska vem man vill bo med, men man får också skriva om det man oroar sig för. Någon kan be om att inte behöva vara i samma smågrupp med en viss person. Hjälpledarna vet att deras huvudsakliga uppgift är att se till att alla mår bra. Är någon ensam är det deras uppgift att vara en vän.

Vad önskar du att ungdomarna fick med sig från lägret?

– De flesta säger på sista dagen att de inte vill åka hem. Vi har inga prov numera, men konfirmanderna skriver ofta en liten, personlig utvärdering. Jag blir alltid glad när jag få läsa att det varit ett bra läger och bra ledare. Men ifjol skrev en konfirmand: ”När jag kom hit till lägret var jag inte säker på om jag var viktig för någon, men nu vet jag att det finns en Gud som älskar mig.” Jag blir alldeles gråtfärdig när jag tänker på det. Mitt mål är ju att lägret främst ska vara en upplevelse av att allas liv är viktigt, och att alla är sedda. Jag önskar att alla åkte hem med en känsla av att någon ser och hör och rör vid dem. Jag tycker också det är härligt att se hur hjälpledarna växer i sin uppgift.

Text: Sofia Torvalds
Foto: Johan Sandberg


nina wredlund. Det var i Esbo svenska församling som Nina Wredlund råkade ut för det sexuella ofredande hon berättat om i Västra Nyland. Nuvarande kyrkoherden i Esbo går nu ut och uppmanar personer som eventuellt råkat ut för samma sak att ta kontakt. 12.2.2014 kl. 12:00
För att försäkra sig om att ens vilja förverkligas efter döden kan man upprätta ett testamente.

döden. Då en nära anhörig går bort följer chock och sorg. I den situationen vill man inte ägna sig åt byråkrati, detektivarbete och släktfejder. Genom att ordna sina angelägenheter innan man dör kan de anhöriga undvika en del bekymmer. 11.2.2014 kl. 12:05

Margareta Puiras. En särskild arbetsgrupp ska under ledning av Margareta Puiras, stiftssekreterare för personalvård och utbildning, utarbeta ett handlingsprogram för personer som blivit utsatta för sexuella trakasserier och övergrepp i församlingsarbete. Det bestämde domkapitlet på sitt möte i fredags. På det här sättet ska församlingarnas beredskap att hantera sexuella trakasserier förstärkas. 11.2.2014 kl. 11:58

Karleby församling. Kaplan Jan Nygård är inte behörig att söka kyrkoherdetjänsten i Karleby svenska församling. Då Tuisku Winter återtagit sin ansökan innebär det att Per Stenberg är den enda sökande som är kvar. 7.2.2014 kl. 15:52

Ett uppdrag i församlingens missionsdirektion gav Kristina Örn i Närpes en nytändning i sin vandring med Gud. Hennes tro blev både starkare och mera betydelsefull. 7.2.2014 kl. 14:47

Sofia Torvalds. Kyrkpressenredaktören Sofia Torvalds har fått ett av Svenska litteratursällskapets pris för sin bok Hungrig. 5.2.2014 kl. 18:00

Göran Skytte. Likgiltighet, Jante och minoritetssammanhållning. KP:s Inkastare Göran Skytte efterlyste respons på varför en finlandssvensk tiger. Det krävdes tydligen en rikssvensk för att få svaren att börja välla in. 5.2.2014 kl. 10:18
Kyrkpressen tar ett steg närmare församlingarna med sin satsning på skräddarsydda och lokala insidor.

KP. I februari ordnar Kyrkpressen skrivar- och fotokurser i Österbotten för att inspirera blivande redaktörer till nysatsningen med lokala Insidan. 5.2.2014 kl. 10:14
Rättspsykolog Julia Korkmans utredning om övergrepp inom Finlands svenska metodistkyrka och Hurtigs barnhem är nu klar.

övergrepp. Nordiska biskopen Christian Alsted säger att metodistkyrkans interna utredning om de sexuella övergreppen lades ner för tidigt, och tar själv på sig ansvaret för att så skedde. 3.2.2014 kl. 14:56

I torsdags berättade Nina Wredlund i Västra Nyland hur en församlingsungdomsledare förgrep sig på henne för 35 år sedan. Biskopen stöder hennes krav på system för att anmäla trakasserier. 31.1.2014 kl. 19:11

Minska inte antalet allmänbildande kurser i gymnasiet. Det anser Kyrkostyrelsen i sitt utlåtande till Undervisningsministeriet. 30.1.2014 kl. 07:00

katriina lehelmä. När Katriina Lehelmä berättar om sitt liv har åhöraren orsak att ömsom förundras och ömsom förskräckas. Genom berättelsen om övergrepp, droger och mörker går Guds omsorg som en glimmande tråd. 30.1.2014 kl. 07:00

Instagram. Tyck till inför församlingsvalet – vinn biobiljetter. KCSA och Församlingsförbundet engagerar unga med instagramkampanj. 28.1.2014 kl. 08:33

kyrkoherdeval. Församlingsrådet i Joensuu vill välja kyrkoherde med indirekta val. Domkapitlet i Kuopio stift förväntas ta ställning till anhållan på fredagen. 28.1.2014 kl. 08:29

UK. Didrik ”Didde” Svahn har avslöjat för Kyrkpressen hur han blivit så bra på pausgymnastik. 25.1.2014 kl. 10:57

pedersöre. Medan Hilkka Nygård arbetade som lärare i Edsevö skola – Edsevön koulu dekorerade hon skolan inför påsk. Då utvecklade hon ett kors av björkris. 31.3.2021 kl. 09:50

Nekrolog. När det blev möjligt för kvinnor att bli präster i Finland 1988, hörde Ulla Östman till de första som prästvigdes. 29.3.2021 kl. 11:55
Niko Huttunen är forskare i teologi och Anneli Portman är socialpsykolog och värderingsforskare.

värderingar. Vi för Luthers arv vidare utan att vara medvetna om det. Till och med ateisterna påverkas av de lutherska värderingarna. 29.3.2021 kl. 11:01
Lisa Enckell är präst och  journalist.

sårbarhet. "Likt lärjungarna har jag ofta upplevt att jag befinner mig i någon slags mellantid, mitt emellan långfredag och påskdag: Jag vill tro, men har ej krafter att göra det. Jag vill hoppas, men vet ej om jag förmår eller vågar det." 31.3.2021 kl. 00:00

Burma. Att kunna hjälpa kyrkan är den överlägset svåraste utmaningen för biskopen av Burma. Johan Candelin arbetar från Karleby för att få hjälp till en av de fattigaste lutherska kyrkorna i världen. 25.3.2021 kl. 11:08