Mi Lassila önskar att alla vuxna som inte är på läger ber för lägren och konfirmanderna. –Det betyder otroligt mycket.
Mi Lassila önskar att alla vuxna som inte är på läger ber för lägren och konfirmanderna. –Det betyder otroligt mycket.

”Det som vi vill ska bestå är kristen gemenskap – den kan man skapa optimalt bara på läger”

KONFIRMANDLÄGER.

Mi Lassila har 80–90 konfirmandläger bakom sig. För henne är konfirmandlägret en plats där man kan inse att man är älskad.

7.7.2021 kl. 08:00

När Mi Lassila växte upp i Ekenäs gick hon i vinterskriftskola.

– Det var torsdag kvällar mellan sex och åtta, och jag konfirmerades i mars, i snöslask. Hade jag inte varit intresserad av kristen tro hade jag bara suttit av lektionerna.


Vad är det som är speciellt med konfirmandläger?

– Det är den enda vettiga formen för skriftskola. Visst vill vi att ungdomarna ska få kunskap, men det som vi vill ska bestå är gemenskap. Kristen gemenskap. Den kan man skapa optimalt bara på läger.


Hur ser lägerprocessen ut?

– Jag jobbar i en församling där många familjer är aktiva i kyrkan och positivt inställda, så vi har ett litet trumfkort i att många väntat mycket på konfirmandlägret. Vi kommer på måndag och stannar till söndag, så vi har drygt sex dygn på oss. Det är det kortaste, tycker jag, för att få rum för hela processen. Under de första dagarna söker många sin plats och vågar inte delta i diskussioner. Jag tror att särskilt de som är lite på tvären och ifrågasätter mycket behöver en vecka för att lockas med och våga visa att de trivs.

Hur lockar man? Finns det knep?

– På det här lägret har vi 39 konfirmander och tio hjälpledare. Vi satsar fullt ut på energiska, glada, humoristiska ungdomar som hjälpledare. Vi vuxna kan göra en okej andakt, men gemenskapen och det roliga och värmen står hjälpledarna för. Vi tänker på teamwork, mina kollegor och jag. Utan dem är jag inget.

– Förr fick vi ge namnen på de nya konfirmanderna till förebedjare, som bad för dem under hela konfirmandåret. Det går inte längre, men jag är tacksam för alla som ber för lägren och konfirmanderna.

Hur förebygger ni utanförskap och mobbning?

– Vi tar tag i allt vi ser och hör om. Vi vill också veta om problem i förväg. Före lägret får man önska vem man vill bo med, men man får också skriva om det man oroar sig för. Någon kan be om att inte behöva vara i samma smågrupp med en viss person. Hjälpledarna vet att deras huvudsakliga uppgift är att se till att alla mår bra. Är någon ensam är det deras uppgift att vara en vän.

Vad önskar du att ungdomarna fick med sig från lägret?

– De flesta säger på sista dagen att de inte vill åka hem. Vi har inga prov numera, men konfirmanderna skriver ofta en liten, personlig utvärdering. Jag blir alltid glad när jag få läsa att det varit ett bra läger och bra ledare. Men ifjol skrev en konfirmand: ”När jag kom hit till lägret var jag inte säker på om jag var viktig för någon, men nu vet jag att det finns en Gud som älskar mig.” Jag blir alldeles gråtfärdig när jag tänker på det. Mitt mål är ju att lägret främst ska vara en upplevelse av att allas liv är viktigt, och att alla är sedda. Jag önskar att alla åkte hem med en känsla av att någon ser och hör och rör vid dem. Jag tycker också det är härligt att se hur hjälpledarna växer i sin uppgift.

Text: Sofia Torvalds
Foto: Johan Sandberg


Ann Heberlein slår ifrån sig tanken om att vårt existensberättigande ska motiveras genom prestationer.

Ann Heberlein. Ann Heberlein förespråkar en feministisk dygdetik som inte intresserar sig för handlingar utan för människan. 22.10.2014 kl. 00:00
Forskningschef Tormod Kleiven var huvudtalare vid Diakonidagarna i Karis förra veckoslutet. I ett av seminarierna talade han om sexuella övergrepp inom kyrkan, ett ämne som han doktorerat på.

övergrepp. Övergreppen förekommer i alla kyrkor och samfund, säger forskningschef Tormod Kleiven från Oslo. 20.10.2014 kl. 15:08
Maria Björkgren-Vikström är t.f. sakkunnig i skola och daghem vid KCSA

Maria Björkgren-Vikström. Utkastet till grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen som ska träda i kraft år 2016 är färdigt. Den svenska versionen är som bäst på remissrunda. 20.10.2014 kl. 14:47

Regnbågshelg. På torsdag firas regnbågsmässa i Johanneskyrkan i Helsingfors. Det är åttonde gången mässan ordnas under regnbågshelgen. 20.10.2014 kl. 11:18

Oerfaren men med rätt profil eller meriterad med bättre papper? Vad det är som ska avgöra då kyrkoherden väljs? 17.10.2014 kl. 15:17

– Jag undrar om inte tiden sprungit ifrån församlingsvalet som sätt att utöva demokrati, frågar sig Pedersöres kyrkoherde Hans Häggblom. 16.10.2014 kl. 00:00

FMS. Pia Kummel-Myrskog, filosofie och teologie magister, har valts som chef för det kyrkliga arbetet vid Finska Missionssällskapet från och med 1.11.2014. 16.10.2014 kl. 15:07
Jarmo Tarkki föreläste för en tid sedan om progressiv kristendom för präster som ska avlägga högre pastoralexamen. Foto: Tomas von Martens.

Vi måste ta vår tids bibelforskning på allvar och låta den påverka den kristna tron och kyrkans läror. Det säger Jarmo Tarkki som är präst i USA för mer än 40 000 amerikafinländare. 15.10.2014 kl. 10:56

kyrkostyrelsen. Tre åländska församlingar fick 175 000 euro från Kyrkostyrelsen för olika renoveringsprojekt. 15.10.2014 kl. 09:02

alexander stubb. – Det verkar inte finnas utrymme i offentligheten att diskutera kärlek och hur människor mår, konstaterade statsminister Alexander Stubb då han diskuterade med ärkebiskop Kari Mäkinen i måndags. 14.10.2014 kl. 08:41
Bernice Sundkvist ser tydliga skillnader mellan kyrkohandböckerna i Finland och Sverige.

Musiken oproffsig. Språket utslätat. Handboksförslaget är i snålblåst i den lutherska systerkyrkan i väst. 14.10.2014 kl. 00:00
Bland annat ”Ropa till Gud” och ”Herra kädelläsi” ljöd i Lagstads gymnastiksal på Esboförsamlingarnas tvåspråkiga hjälpledardag.

Ökat samarbete mellan församlingarna i Esbo har varit på agendan redan i några år. I söndags ordnades en gemensam träff för alla Esboförsamlingars hjälpledare. 13.10.2014 kl. 13:51
– Jag klandrar inte mina föräldrar, de levde ju i sin tid. Men man kan inte skrämma någon in i himlen, säger Majken Öst-Söderlund

majken öst-söderlund. När Majken Öst-Söderlund var åtta år dog hennes mamma i cancer. Moderslös och skrämd av domedagspredikningar satte hon hoppet till grannlandet i väster. 8.10.2014 kl. 00:00

Församlingsrådet i Petrus församling valde igår onsdag kväll 8.10 Daniel Björk till kyrkoherde. 9.10.2014 kl. 12:53

LFF. Ett treårigt planeringsprojekt har slutförts då den laestadianska väckelserörelsen inleder egen skriftskolundervisning på svenska. 6.10.2014 kl. 15:51

mission. Efter fjorton år bland aboriginerna i Australien kom Maria Zuglian med familj till Finland för strålbehandling. Tanken var att återvända efter fyra månader. Men dörren stängdes och coronan hindrar dem att återvända för att ta farväl. 10.6.2021 kl. 07:01
Även om kyrkorna öppnar upp igen ska man fortsättningsvis beakta avståndet.

GUDSTJÄNST. I sommar får församlingen delta i gudstjänsten igen efter en lång coronapaus. Hur många ryms in? Det beror på var du bor. – Det känns overkligt, säger kyrkoherde Mats Lindgård om att öppna kyrkdörrarna igen. 8.6.2021 kl. 12:18
Fred Wilén är kyrkoherde i Kyrkslätts svenska församling.

PRÄST. Fred Wilén är ny kyrkoherde i Kyrkslätt. Han träffar varje vecka folk som gillar honom för att de minns honom från radion. 7.6.2021 kl. 14:39
I juni öppnar Johanneskyrkan för gudstjänstbesökare, men Johan Westerlund rakar sig först när kyrkan får packas riktigt full.

GUDSTJÄNST. I juni börjar kyrkorna öppna upp för gudstjänstbesökare. Men kyrkoherde Johan Westerlund rakar av sig sitt coronaskägg först när kyrkans alla coronabegränsningar är borta. 28.5.2021 kl. 16:05
Att samtala i en kyrka är en signal om att också det omätbara ryms med – det som inte kan vägas, mätas eller göras statistik på.

samtal. Vad är ett gott samtal? Vad händer när människor möts i dialog istället för debatt? Jakten på det goda samtalet tog sig uttryck i en talkshow i kyrkan. 27.5.2021 kl. 17:02