Sex platser som betyder sommar – känner du igen dem?

sommar.

Det finns de där vissa ställena och stunderna då du kan känna smaken av sommaren på tungan. Vi bad några människor berätta om ett ställe som kommit att betyda mycket för dem, som blivit en viktig del av deras sommar. Kan du gissa vilka platser de beskriver?

9.6.2021 kl. 11:42

FOTO: ARKIV/HANNA BJÖRKLUND


NINA ÖSTERHOLM

informatör, Kyrkan i Helsingfors

Det här är en plats som betyder gemenskap och en kravlös tillvaro.

– Sådan här tid som inga föräldrar någonsin har, att de bara får sitta tillsammans och någon annan fixar maten och någon annan fixar programmet.

Hit ut i havet har Nina Österholm kommit i olika roller sedan hon var femton år: som ledare, lägerdeltagare, dagsgäst. Här har hon och barnen ofta hängt om somrarna när hennes man jobbat.

– Det har varit vår andra sommarstuga.

Här finns rutiner, en fast dagsrytm som börja med morgonandakt och slutar med kvällsandakt – en känsla av tidebönstraditionen. Det är bara att låta sig falla in i mönstret.

– Du behöver inte styra upp ditt program för dagen. Det är vilsamt att komma till ett ställe där tiden är så inrutad, så att du på ett sätt kan glömma den.

Här finns också människor som jobbar med att ta hand om gästerna och se till att allt funkar.

– Du är aldrig ensam, där finns alltid någon att hänga med.

Ett speciellt minne är när de firade äldsta sonens dop.

– Han älskade traktorn där, så efteråt fick han åka från kapellet till kaffet. Det finns jättefina bilder när han åker i traktorsläpet och vi blåser såpbubblor på honom.


FOTO: LINNEA EKSTRAND


SIXTEN EKSTRAND

direktor för Kyrkans central för det svenska arbetet

Han beskriver fina stränder, höga berg, betande kor och får – en pastoral idyll. På den här ön bor ett tjugotal personer, tills sommargästerna och båtturisterna anländer. När man styr in till hamnen ser man på långt håll den egna kyrkan som skänker hela ön en speciell stämning.

Sixten Ekstrand och hans fru Linnea känner sig som hemma när de kommer hit, vilket de ofta gör om deras seglingsrutt i Åbolands skärgård för dem i närheten. De har goda bekanta här som de träffar nästan varje år.

– Stämningen är så fin i gästhamnen, där finns ett lugn och en ro som man inte annars noterar. Det är ingen brådska utan livet går sin gilla gång.

När arbetsdagen är slut tar man det lugnt, samlas och umgås otvunget. En gammal spelmanstradition lever kvar här.

– Sommarkvällar kan man sätta sig vid bryggan och någon tar fram sitt dragspel, någon stämmer in och sjunger. Det är som att flyttas tillbaka i tiden.

Ön har också sin egen dag, en folkfest när besökare flockas hit och det finns mat och saker till försäljning, ordnas gudstjänst eller konsert i kyrkan och dans på bryggan.

FOTO: ARKIV/JOHAN MYRSKOG


ISELIN NYLUND

barn- och familjeledare, Ekenäsnejdens svenska församling

Ett ställe har för Iselin Nylund alltid hört ihop med semestertider och sommarlov. Hon beskriver det som en oas, nästan som att komma till himlen.

– Jag har ju inte själv varit i himlen, men som jag som barn föreställde mig den och som jag kanske fortfarande föreställer mig när Bibeln beskriver himlen: glädje och gemenskap och skratt och fina människomöten.

39 gånger har hon varit här – eller ja, själva platsen har bytts ut sedan hennes föräldrar första gången tog med henne när hon var tre månader gammal.

Nu är det en plats där hennes föräldrar som bor i Kronoby och den egna familjen i Ekenäs kan komma samman, nästan mittemellan – och inte bara de, utan familjer från hela Svenskfinland kan träffas, och rymmas, på ett ställe.

Det är lägerliv med enkelt boende, extra madrasser på golv eller tält, fem mål mat om dagen, en fin simstrand, andlig föda för alla åldrar.

– Fast det är en stad känns det ändå som att man är i en egen bubbla.

Det är svårt att plocka fram ett särskilt minne bland allt hon upplevt som barn, tonåring, vuxen, mamma. Oberoende livsskede har hon känt sig hemma. Hon minns när hon som en blyg sexåring i barnkören sjöng ett av sina första solon inför hundratals lägerdeltagare; hon minns året hon satte den avgörande straffsparken i den traditionella fotbollsmatchen medan hennes man hejade på läktaren.

FOTO: ARKIV


NINA GRANVIK

redaktör för Himlaliv

Det är som en egen värld, ett eget litet örike. Där hittar man stillhet och tystnad, säger Nina Granvik.

Det första hon förknippar med den här platsen är den lilla ö som hyser de medeltida klosterruinerna och stenkyrkan från 1700-talet. I maj var hon här ute och gjorde talkoarbete, bodde på vinden i den gamla prästgården. Talkoarbetare har bland annat bidragit till en ny meditationsstig.

– Den ger ännu mer tyngd till det här som en stillhetens plats.

Hon tycker även om vandringsleden som finns här.

– Det är ingen lätt vandringsled, men den ger mycket om man orkar kämpa igenom den.

Kanske framför allt är den här platsen känd för den tillställning som alltid ordnas första veckoslutet i juli – en ekumenisk fest med miljö, andlighet och kultur i fokus.

– Vare sig sommaren varit sen eller tidig är det alltid så att nyponrosorna blommar det veckoslutet.

Ett speciellt minne hon har är inte från sommaren, utan från en retreat förra hösten.

– Den oktoberkvällen när jag kom dit, då fick jag uppleva den totala tystnaden. Det var en helhetsupplevelse av tystnad.

FOTO: HANNA WESTER


BO-GREGER NYGÅRD

pensionär, Vörå

– Jag kommer nästan ihåg de första ungdomslägren som var där, det var i slutet av 60-talet.

Genom åren har Bo-Greger Nygård deltagit i verksamheten och själv haft ansvarsuppgifter. Under en period på 70-talet ledde han de flesta läger som ordnades, i synnerhet juniorlägren.

– Jag minns det med stor glädje.

Han sjöng med i ungdoms­kören som samlade in pengar till förmån för en brunn. Han fick vara var med om invigningen av kyrkan och fick assistera biskop John Vikström. Nu har det gått 50 år sedan dess.

– Det är ett vackert område, en riktigt pärla.

Namnet är beskrivande för miljön och har samtidigt kristen symbolik. Nygård säger att han inte behöver något annat sommarställe. Det händer att han far dit och jobbar lite.

– Jag tycker om sådant smått arbete, jag har varit där ett par gånger nu i vår och krattat gårdsplanen. När det uppstår ett arbetstillfälle försöker jag ställa upp. Det stärker hemkänslan, liksom.

FOTO: NICKLAS STORBJÖRK


SANDRA HÄGGBLOM

församlingsrådsmedlem, Pedersöre

– Trygghet, Jesus och sand, är de första tre ord Sandra Häggblom använder för att beskriva den här platsen.

Miljön består också av klippor, havshorisonten mot Sverige, tallskog.

– Gamla träbyggnader med knarrande golv. Jordens finaste kapell, enligt mig. Fantastisk mat, räknar hon upp.

För Sandra Häggblom är det här platsen där hon tog emot Jesus och en plats som – efter fler läger än hon kan räkna – blivit ett andra hem.

Här är det möjligt att stå ute på udden, säga ”det här är närmast paradiset på jorden man kan komma”, och mena det i helt konkret bemärkelse.

Det här är också en av de två platser där hon inte är rädd när det åskar.

– Första gången jag insåg att jag inte var rädd för åskan var här. Och då var det det värsta åskväder jag någonsin varit med om. Det var häftigt.



Tror du att du vet vilka platser de berättar om? Eller var någon av dem obekant? Du hittar facit nedanför bilden.

FOTO: K8 / Unsplash

Facit:

Nina Österholm: Lekholmen, Helsingfors

Sixten Ekstrand: Aspö, Åbolands skärgård

Iselin Nylund: Pieksämäki (och KU:s sommarläger)

Nina Granvik: Kökar

Bo-Greger Nygård: Klippan, Monäs

Sandra Häggblom: Pörkenäs, Jakobstad

Emelie Wikblad


Charlotte Steffansson-Myrskog är hemma med dottern Alice, 8 månader, i höst. Hennes favoritplats i stan är Gammelstaden.

vardagsbön. "Öppna varsamt upp det mina fingrar krampaktigt håller tag om i onödan." 30.9.2020 kl. 10:30
Björn Wallén har varit direktor på Lärkkulla sedan början av april 2014. Han var också lärare och utbildningschef på Lärkkulla under åren 1986-1998.

Lärkkulla. Lärkkulla-stiftelsens direktor Björn Wallén avgår på egen begäran från och med årsskiftet för att övergå till andra arbetsuppdrag. 29.9.2020 kl. 17:01
Vid sidan av musik är navigation och båtliv ett stort intresse för Yngve Svarvar. Han har också byggt några småbåtar.

kvevlax. Över 30 år undervisade han i musik i grundskolan. Men också efter pensioneringen är musiken ett heltidsjobb för Yngve Svarvar. Hans engagemang som kör- och orkesterledare ser inte till församlingsgränser 30.9.2020 kl. 12:40
Mari Valjakka har återvänt till hemtrakterna i Ivalo.

samiska. Mari Valjakka gläds över att som samepräst kunna bidra till att de samiska språken går vidare till en ny generation – något som inte var självklart när hon själv växte upp. 21.9.2020 kl. 13:16
Biskop Bo-Göran Åstrand och Johan Bärlund, professor i nordisk rätt, kommenterar HFD:s beslut för Kyrkpressen.

äktenskapssyn. I dag kom beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen – Uleåborgs domkapitel hade rätt att utfärda en varning till präst som vigt ett samkönat par. Rättsväsendet griper inte in för att hjälpa kyrkan fatta beslut om äktenskapssynen – men kyrkan måste enligt biskop Bo-Göran Åstrand bestämma sig snart. 18.9.2020 kl. 16:15

Borgå stift. Se alla nyheter från domkapitlet i Borgå inne i artikeln. 18.9.2020 kl. 12:25
I skogen hittar Nina Lindfors tröst och frid.

diakoni. I många år kunde Nina Lindfors andas ut bara om veckosluten – då kom ingen post, och hon slapp högarna av obetalda räkningar och indrivningsbrev. Utan stöd från församlingens diakoniarbetare Taina Sandberg hade hon inte orkat. De brukar mötas på Ninas favoritplats: i skogen. 17.9.2020 kl. 15:20
Finland har handlat proaktivt, och det är bra, säger Peter Strang, professor i palliativ medicin vid Karolinska institutet.

coronaepidemin. Peter Strangs forskning visar att covid-19-döden var svårast för de unga och starka. Han ger Finland goda poäng för proaktivt handlande då coronaepidemin bröt ut. 16.9.2020 kl. 15:45
Ulrika Hansson är redaktör på Kyrkpressen. Jaktlaget är hennes första bok.

romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30
Katarina Gäddnäs har varit präst i två år. 
– Men jag började läsa teologi genast efter gymnasiet med inriktning på att bli sjukhuspräst.

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12
Helene Liljeström tycker att citatet vid domkyrkan
är väldigt väl valt. På svenska lyder motsvarande bibelställe: ”Jag skall ge er en framtid och ett hopp.”

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01
Johan Westerlund är kyrkoherde i Johannes församling. Hans favoritplats i stan: olika kaféer runt järnvägsstationen.

Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01

mathjälp. Helsingfors-hjälpen avslutades för att behoven inte längre ser likadana ut som i våras. Men församlingarna erbjuder fortfarande mathjälp och samtalsstöd, och dörrarna till de gemensamma måltiderna har öppnats på nytt. 16.9.2020 kl. 00:01
Mikaela Björklund har några veckors erfarenhet av stadsdirektörsjobbet. Men i tolv år har arbetet för Närpes tagit upp mycket av hennes tid.

Närpes. Mikaela Björklund är färsk stadsdirektör i Närpes. Bakom sig har hon många år av engagemang i lokalsamhället, med början från när hon var tonåring i församlingen. Tron är grunden hon står på – den gör det naturligt att vilja vara med och bygga samhället för medmänniskorna. 17.9.2020 kl. 10:30
Den kyrkliga samfälligheten i Borgå, där den svenskspråkiga sidan är i ständig minoritet, visar inga tecken på att vilja restaurera det svenska församlingshemmet, som är fuktskadat och saknar varmvatten.

Borgå. Tålamodet tryter i Borgå. – Det är kanske dags att hyra lokal i stället för det fuktskadade svenska församlingshemmet, säger kyrkoherde och domprost Mats Lindgård. 11.9.2020 kl. 10:06

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43
När en tornado närmade sig staden Amory i Mississippi i USA började meteorologen Matt Laubhan be.

USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37
Jan-Gustav Björk är kaplan i Jakobstads svenska församling.

Kolumn. Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död. 28.3.2023 kl. 16:23
Stefan Myrskog hoppas nya läsare ska hitta Nyckeln-webbsidan.

tidskrift. När papperstidningen Nyckeln blir webbsida hoppas Stefan Myrskog att fler än förr ska intressera sig för de stora frågorna: Vem är Gud egentligen och vad menar vi med människovärde? – Vår tro är på många sätt en paradox, men Gud är alltid större, säger han. 27.3.2023 kl. 16:37

SÖNDAG. Egentligen tror jag att alla dagar på sätt och vis är bebådelsedagar, för varje dag får vi nog signaler från Gud. Ibland kanske signalerna är mycket tydliga, ibland måste vi stanna upp lite mer än vanligt för att upptäcka dem, men de finns nog där varje dag. 25.3.2023 kl. 16:52