Att samtala i en kyrka är en signal om att också det omätbara ryms med – det som inte kan vägas, mätas eller göras statistik på.

Tre personer träffas och så får kameran rulla

samtal.

Vad är ett gott samtal? Vad händer när människor möts i dialog istället för debatt? Jakten på det goda samtalet tog sig uttryck i en talkshow i kyrkan.

27.5.2021 kl. 17:02

Utgångspunkten var att försöka hitta trygga plattformar där vi kan samtala om saker som inte har färdiga svar, säger Jani Edström som är pastor i Helsingfors baptistförsamling.

Han tänker att när vi utbyter färdigt tuggade åsikter på ställen som Facebook är det svårt att få till en dialog.

Idén var att göra ett samtalskafé, men i praktiken har kaféborden i kyrksalen av förklarliga skäl fått stå ganska tomma. Det blev något av en talkshowstudio: två gäster, Edström som samtalsledare, de som sköter ljudet och de två kamerorna. Café Skillnaden – efter församlingens adress på Skillnadsgatan i Helsingfors – publiceras på Youtube och som podcast.

Edström beskriver det som ett nedslag i verkligheten: tre personer träffas och så får kameran rulla. En gäst kommenterade: Vad skönt att få sitta och diskutera utan att behöva försvara sin ståndpunkt hela tiden.

– Det bästa är ju när man som lyssnare upplever att det inte blir färdigt utan man ryms med med sina egna tankar. Det är så mycket som produceras idag där jag som lyssnare eller tittare blir totalt överflödig.

Jani Edström leder samtalen i Café Skillnaden.


Hittills har samtalen
till exempel handlat om musikens kraft och om manlig vänskap. Även om det inte är församlingsverksamhet i traditionell mening bidrar kontexten till tonen.

– När vi samtalar i en kyrka signalerar vi att vi lyfter in också det omätbara. Vi talar om saker som inte kan mätas och vägas och föras statistik över.

"Känslan efteråt. När man känner: jag har varit med om någonting som aldrig kommer att upprepas, men som sätter djupa spår i mitt inre."

På tal om saker som inte har färdiga svar: Jani Edström visste från starten att han ville inkludera samtal om regnbågsfrågor och tillhörighet i andliga miljöer – eftersom det är samtal som nästan inte förts överhuvudtaget i frikyrkliga sammanhang. Tanken var att prata om vad det handlar om, och framför allt vem det handlar om: människor som är mer än statistik.

– Jag skulle gärna ge budskapet att det också i den frikyrkliga miljön finns HBTQ+-positiva församlingar, pastorer och människor.

Själv kom han till en punkt när det inte längre gick att inte ta ställning. Inte när han ser på Jesus som hela tiden söker sig till de marginaliserade, eller på baptismens kamp för religionsfrihet och mänskliga rättigheter.

– Då väljer jag att ta risken att tolka Jesus fel.

Han gör det med respekt för dem som tycker annorlunda, medveten om att det är en svår situation för kyrkorna när de möter människor som inte passar in i deras traditionella bibeltolkning eller människosyn.

– Men när jag tänker på hur Jesus mötte och behandlade människor så kan jag liksom inte något annat än säga att alltid där människor känner sig åsidosatta, marginaliserade, förtryckta – där måste vi in och lyfta upp och ge människor upprättelse.

"Människor är nog alldeles tillräckligt självfördömande. Jag tror inte att vi behöver berätta åt människor idag att de inte fixar det, att de inte räcker till."

Han har länge tänkt att budskap om synd, skuld och nåd kanske inte är det som resonerar hos människor idag.

– Människor är nog alldeles tillräckligt självfördömande. Jag tror inte att vi behöver berätta åt människor idag att de inte fixar det, att de inte räcker till. Jag tror att vi behöver berätta för människor att det finns någon som älskar dem, någon som bryr sig om på riktigt.

Café Skillnaden är långt ifrån den enda podcast eller Youtube-kanal som fått sin början under det senaste året.

– Corona fungerade lite som en katalysator, säger Edström.

Att få sitta och tala med människor på det här sättet är något han velat göra. En egen inre process blev till ”en liten grej på Youtube”. Ambitionen är inte att förändra världen, men om någon kan ta intryck av samtalen tänker han att det räcker.

Hur skulle du nu beskriva ett gott samtal?

– Känslan efteråt. När man känner: jag har varit med om någonting som aldrig kommer att upprepas, men som sätter djupa spår i mitt inre. Jag har fått bli sedd och hörd, jag har fått lyssna på andra människor som har någonting viktigt att säga. Men också i samtalet, att känna att den här delaktigheten: man är med, involverad. Och det finns tid för pauser, tid för reflektion, tid för att upprepa sig, tid att ställa frågor.

Emelie Wikblad


Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00