– Att gå in i en parallell värld när jag skriver är otroligt roligt, säger Annika Gustafsson-
Flinck.
– Att gå in i en parallell värld när jag skriver är otroligt roligt, säger Annika Gustafsson- Flinck.

Annika Gustafsson-Flinck: "Ibland finns det berättelser som bara söker någon som tar emot dem och skriver ut dem"

BERÄTTANDE.

Lovisabon Annika Gustafsson-Flinck har varit lärare i 30 år. – De ämnen som ligger mig varmast om hjärtat är historia och religion. I vår har hon också tagit sitt berättande till en annan nivå och debuterar som romanförfattare.

26.5.2021 kl. 10:42

Min styrka är att berätta, att få eleverna att leva sig in i olika tider och sammanhang. Det har hänt att killar på sexan sagt att religion hör till deras favoritlektioner. Det är gott betyg som jag lever väldigt länge på!

Det säger Annika Gustafsson-Flinck, Lovisabon som har jobbat som klasslärare i Kvarnbackens skola i Borgå i 30 år.

– Jag trivs som lärare. Annars skulle jag knappast ha knegat på så här länge.

– Lågstadiets religionshistoria går att göra spännande! Dessutom tycker jag väldigt mycket om historia som ämne och historia och religion går hand i hand. Och religionen genomsyrar allt!



Hennes intresse för historia och religion vaknade tidigt.

– När jag var liten så åkte mamma, pappa och min storasyster och jag på semester i världens minsta lilla Fiat, med ett enormt stort tält ihoprullat på taket. Vart vi än kom ville pappa att vi skulle gå in i ortens kyrka. Han var livfull när han berättade. När jag sedan åkte på lägerskola i gymnasiet så kunde jag inte förstå att någon kunde tycka att det var tråkigt att titta på kyrkor!

"När jag sedan åkte på lägerskola i gymnasiet så kunde jag inte förstå att någon kunde tycka att det var tråkigt att titta på kyrkor!"

I hennes familj diskuterades också religion.

– Det är inte så vanligt. Man diskuterar inte religion. Allt är så personligt, och folk har så skarpa åsikter. Men så är det inte för pappa.

Skrap på ytan

Hon är inte förtjust i planerna att slå ihop religion och livsåskådning.

– Vissa familjer vill ju inte att namnet Jesus ska nämnas överhuvudtaget. Slår man ihop ämnena måste man prata om Gud och Jesus – annars blir det urvattnat. Jag vill inte att det blir bara skrap på ytan. Jag vill kunna berätta om Daniel i lejongropen och Ester som räddade sitt folk.

– Jag satsar mycket på att lära eleverna varför vi firar våra kristna helger, att det så att säga finns något mycket större än julgubben och påskharen i bakgrunden. Jag hoppas verkligen att beslutsfattarna får en god blandning.




Magin med att skriva

Annika Gustafsson-Flinck har länge burit på en dröm att skriva en bok. Hennes debutroman ”Det kallas att leva” kom i vår.

– Det här är en bok som handlar om när livet gör väldigt ont. Jag väver in nutid med sådant som har hänt för tjugo år sedan och hur det kan leva med dig. Du kommer inte bort från det om du bara bär det inom dig hela tiden.

Händelserna utspelar sig i hennes hemby Pernå med omnejd. Det är ingen tung bok att läsa fastän händelserna i sig är hemska. Här finns kärlek och sexscener.

Hon har själv haft en rosenröd barndom.

– Men det blev bara så att boken kom att handla om övergrepp och hur de begränsar livet. När man skriver händer något magiskt: ibland finns det berättelser som bara söker någon som tar emot dem och skriver ut dem.

Text och foto: Christa Mickelsson


Ann Heberlein slår ifrån sig tanken om att vårt existensberättigande ska motiveras genom prestationer.

Ann Heberlein. Ann Heberlein förespråkar en feministisk dygdetik som inte intresserar sig för handlingar utan för människan. 22.10.2014 kl. 00:00
Forskningschef Tormod Kleiven var huvudtalare vid Diakonidagarna i Karis förra veckoslutet. I ett av seminarierna talade han om sexuella övergrepp inom kyrkan, ett ämne som han doktorerat på.

övergrepp. Övergreppen förekommer i alla kyrkor och samfund, säger forskningschef Tormod Kleiven från Oslo. 20.10.2014 kl. 15:08
Maria Björkgren-Vikström är t.f. sakkunnig i skola och daghem vid KCSA

Maria Björkgren-Vikström. Utkastet till grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen som ska träda i kraft år 2016 är färdigt. Den svenska versionen är som bäst på remissrunda. 20.10.2014 kl. 14:47

Regnbågshelg. På torsdag firas regnbågsmässa i Johanneskyrkan i Helsingfors. Det är åttonde gången mässan ordnas under regnbågshelgen. 20.10.2014 kl. 11:18

Oerfaren men med rätt profil eller meriterad med bättre papper? Vad det är som ska avgöra då kyrkoherden väljs? 17.10.2014 kl. 15:17

– Jag undrar om inte tiden sprungit ifrån församlingsvalet som sätt att utöva demokrati, frågar sig Pedersöres kyrkoherde Hans Häggblom. 16.10.2014 kl. 00:00

FMS. Pia Kummel-Myrskog, filosofie och teologie magister, har valts som chef för det kyrkliga arbetet vid Finska Missionssällskapet från och med 1.11.2014. 16.10.2014 kl. 15:07
Jarmo Tarkki föreläste för en tid sedan om progressiv kristendom för präster som ska avlägga högre pastoralexamen. Foto: Tomas von Martens.

Vi måste ta vår tids bibelforskning på allvar och låta den påverka den kristna tron och kyrkans läror. Det säger Jarmo Tarkki som är präst i USA för mer än 40 000 amerikafinländare. 15.10.2014 kl. 10:56

kyrkostyrelsen. Tre åländska församlingar fick 175 000 euro från Kyrkostyrelsen för olika renoveringsprojekt. 15.10.2014 kl. 09:02

alexander stubb. – Det verkar inte finnas utrymme i offentligheten att diskutera kärlek och hur människor mår, konstaterade statsminister Alexander Stubb då han diskuterade med ärkebiskop Kari Mäkinen i måndags. 14.10.2014 kl. 08:41
Bernice Sundkvist ser tydliga skillnader mellan kyrkohandböckerna i Finland och Sverige.

Musiken oproffsig. Språket utslätat. Handboksförslaget är i snålblåst i den lutherska systerkyrkan i väst. 14.10.2014 kl. 00:00
Bland annat ”Ropa till Gud” och ”Herra kädelläsi” ljöd i Lagstads gymnastiksal på Esboförsamlingarnas tvåspråkiga hjälpledardag.

Ökat samarbete mellan församlingarna i Esbo har varit på agendan redan i några år. I söndags ordnades en gemensam träff för alla Esboförsamlingars hjälpledare. 13.10.2014 kl. 13:51
– Jag klandrar inte mina föräldrar, de levde ju i sin tid. Men man kan inte skrämma någon in i himlen, säger Majken Öst-Söderlund

majken öst-söderlund. När Majken Öst-Söderlund var åtta år dog hennes mamma i cancer. Moderslös och skrämd av domedagspredikningar satte hon hoppet till grannlandet i väster. 8.10.2014 kl. 00:00

Församlingsrådet i Petrus församling valde igår onsdag kväll 8.10 Daniel Björk till kyrkoherde. 9.10.2014 kl. 12:53

LFF. Ett treårigt planeringsprojekt har slutförts då den laestadianska väckelserörelsen inleder egen skriftskolundervisning på svenska. 6.10.2014 kl. 15:51

Muhammed Mashhadani gör praktik i Solfs församling inför hösten när han ska börja studera till gårdskarl.

Solf. Han växte upp på en bondgård i Irak. Nu rattar han traktor och gräsklippare i Solfs församling och förbereder sig för att börja yrkesstudier till hösten. 10.6.2021 kl. 08:45

mission. Efter fjorton år bland aboriginerna i Australien kom Maria Zuglian med familj till Finland för strålbehandling. Tanken var att återvända efter fyra månader. Men dörren stängdes och coronan hindrar dem att återvända för att ta farväl. 10.6.2021 kl. 07:01
Även om kyrkorna öppnar upp igen ska man fortsättningsvis beakta avståndet.

GUDSTJÄNST. I sommar får församlingen delta i gudstjänsten igen efter en lång coronapaus. Hur många ryms in? Det beror på var du bor. – Det känns overkligt, säger kyrkoherde Mats Lindgård om att öppna kyrkdörrarna igen. 8.6.2021 kl. 12:18
Fred Wilén är kyrkoherde i Kyrkslätts svenska församling.

PRÄST. Fred Wilén är ny kyrkoherde i Kyrkslätt. Han träffar varje vecka folk som gillar honom för att de minns honom från radion. 7.6.2021 kl. 14:39
I juni öppnar Johanneskyrkan för gudstjänstbesökare, men Johan Westerlund rakar sig först när kyrkan får packas riktigt full.

GUDSTJÄNST. I juni börjar kyrkorna öppna upp för gudstjänstbesökare. Men kyrkoherde Johan Westerlund rakar av sig sitt coronaskägg först när kyrkans alla coronabegränsningar är borta. 28.5.2021 kl. 16:05