Suvi West gjorde filmen om samernas kamp för överlevnad för att ge människor kunskap.
– Finländarna vet inte så mycket om samer.
Suvi West gjorde filmen om samernas kamp för överlevnad för att ge människor kunskap. – Finländarna vet inte så mycket om samer.

"Mina filmer har fötts ur ett tvång", säger samiska filmregissören Suvi West

DOKUMENTÄRFILM.

När Suvi West växte upp var hon van vid att andra berättade om samernas liv på film. Nu regisserar hon dokumentärfilmer och får själv bestämma hur hennes folk skildras.

12.5.2021 kl. 12:52

Filmregissören Suvi West ser sig inte som aktivist i grunden. Egentligen skulle hon vilja förmedla berättelser som är lättsamma, kanske roliga eller romantiska.
– Men mina filmer har fötts ur ett tvång, och jag har alltid varit medveten om att projektet inte kommer att kännas lätt.

När hon växte upp i Karigasniemi var de flesta omkring henne samer.
– Jag behövde inte fundera på min identitet när jag växte upp, det var först när jag flyttade bort från Sameland som jag blev medveten om de här sakerna.

Hennes senaste film Eatnameamet – Vår tysta kamp har premiär i vår. Hon valde att göra filmen eftersom hon upplevde att tonen mot samerna blivit allt hårdare.
– Det började komma så mycket felaktig information och kommentarer som nedvärderade samer, också från människor ur vars munnar jag inte väntat mig att få höra sånt.

Samhällsdiskussionen i kombination med de politiska beslut som fattades fick henne att förstå att finländarna inte vet så mycket om samerna.
– Jag tror inte att det handlar om människors illvilja, utan om att många saknar kunskap. Därför upplevde jag att jag inte hade något annat val än att göra en film om ämnet.
– Det är inte konstigt att finländarna vet så lite om samerna. I skolorna lär man sig mer om den nordamerikanska ursprungsbefolkningen än om samerna.

Samerna är inte bara en språkminoritet eller en finländsk stam bland andra stammar. Precis som för andra ursprungsfolk är kontakten till jorden och de traditionella platserna grundläggande för samerna. Även om grundlagen erkänner samerna som ursprungsfolk syns det inte alltid i beslutsfattandet.
– Finska staten har kontinuerligt fattat beslut som minskar samernas livsutrymme och hindrar samerna från att komma i kontakt med markerna och förfäderna. Det handlar om gruvor, kalhyggen, turism och till exempel Ishavsbanan.

Arbetet med filmen har gett mig kraft, till skillnad från om jag bara skulle ha läst nyheterna och känt mig maktlös.

Under de fem år som hon arbetade med Eatnameamet frågade hon sig ofta om hon verkligen var rätt person för att göra den.
– Jag visste att ett liknande projekt inte kommer att få finansiering på många år. Jag funderade mycket på om jag är en tillräckligt bra regissör för att ta tag i det här ämnet. Jag kunde inte heller vara säker på att jag hade samernas förtroende.

Även om processen varit utmattande beskriver hon den samtidigt som ett sätt att komma igenom en tid med svåra politiska beslut.
– Arbetet med filmen har gett mig kraft, till skillnad från om jag bara skulle ha läst nyheterna och känt mig maktlös. Jag tror det skulle ha varit ännu mer utmattande att vara passiv.
– Nu när filmen är klar har jag lärt mig att jag måste tänka lite på mig själv, på vad jag själv vill göra – inte bara på vad den samiska gemenskapen behöver. Det är det enda sättet att må lite bättre.

De andliga upplevelserna samexisterar
Eatnameamet belönades med Kyrkans mediestiftelses pris i samband med Tammerfors filmfestival i mars. West grät när hon fick höra prismotiveringen.
– Det viktigaste med priset var hur domaren beskrev filmen. Att den uppfattades som en film som främjar dialog i samhället trots att den inte skyler över eller förskönar.

Kyrkan har haft en stor roll i Wests liv, inte bara för att hennes mamma jobbar i församlingen.
– När jag växte upp i Utsjoki fanns det egentligen inga andra än församlingen som ordnade verksamhet för barn och unga. Jag har alltid upplevt att församlingen grundade sin verksamhet på kärleken till nästan.

Numera är Wests mamma kyrkoherde, men innan dess hann hon jobba som diakonissa i många år. Pappans sida av släkten är laestadianer.

Redan som liten lärde sig West att hennes mamma ofta pratade med någon som kunde vara i kris, då fick man inte störa.
– Dörren var alltid öppen och min mamma satte ofta den samiska gemenskapens behov före sina egna. Så gjorde också församlingens andra medarbetare. Det gjorde det tydligt för mig att man alltid ska bry sig om och hjälpa andra.

Hon har många varma minnen från församlingen där hon växte upp och trivs fortfarande i gudstjänsten.
– Den är en plats där det heliga är närvarande och där man kan stilla sig. Samtidigt lutar jag nog ännu mer mot samernas traditionella livsåskådning, sättet att kommunicera med allt levande.

De andliga upplevelserna är väldigt lika varandra och i min värld samexisterar de på ett mycket vänligt sätt.

Kyrkan ser hon som en viktig del av kulturtraditionen även om hon inte håller med om alla trossatser. Hon har hittat ett sätt att leva med båda traditionerna.
– De andliga upplevelserna är väldigt lika varandra och i min värld samexisterar de på ett mycket vänligt sätt.

Tron var inget som de pratade mycket om hemma när hon växte upp, och hon känner sig tacksam över att hennes mamma inte bemötte olika problem bara genom att hänvisa till att Gud hjälper.
– Hon har bemött dem som mamma och som människa och visat sin omsorg i handling.

Alla samiska filmer är inte likadana
Som barn visste hon att hon ville jobba med något kreativt i framtiden, men det var först i 20-årsåldern när hon studerade multimedia i Enare som hon insåg hon att att det var just med dokumentärfilm hon ville jobba.
– Så vitt jag vet är vi världens mest dokumenterade folk. Ända sedan jag var barn har jag upplevt hur andra gjorde oss till ett objekt, men jag insåg inte då att jag kunde vara den som får bestämma hur berättelsen förmedlas.

– Jag har fått växa upp i en samisk kultur som varit så viktig för mig att det väckt en oro för hur jag ska kunna bevara den för mina egna barn och deras generation. Det har fått mig att känna att det är min uppgift att ge något tillbaka till den här gemenskapen.

I hennes fall råkar det vara som filmregissör, men valet har inte alltid känts enkelt. Hon har fått höra att om man vill vara en riktig filmregissör måste man göra filmer om olika ämnen.
– Men jag har vuxit upp mitt i skogen i en tät gemenskap, det är svårt för mig att se världen på ett annat sätt. Därför har jag gett mig själv lov att berätta universella berättelser men låta dem utspela sig bland samerna.

Hon drömmer om att filmindustrin i Finland börjar se samiska filmprojekt som de olika berättelser de faktiskt är, i stället för att ordna in dem i någon sorts samisk kvot.
– Man kan få höra att en samisk film fick finansisering förra året, därför ger vi ingen finansering i år. Men även om filmen kanske utspelar sig på samiska kan den vara en berättelse om kvinnans kropp, om förhållandet mellan mor och dotter eller om kolonialism.

Filmaffisch: Jouni West

Eatnameamet – Vår tysta kamp

  • Dokumentärfilmen handlar om hur samerna kämpar för sin överlevnad som ursprungsfolk.
  • Den tar bland annat upp samernas rätt till marken, språket och till representation.
  • I filmen träder olika representanter för den samiska befolkningen fram.
  • Eatnameamet har premiär den 19.5 men har förhandsvisats bland annat i samband med Tammerfors filmfestival.
Erika Rönngård


– I en liten organisation växer man ihop på något sätt – jag har fått bli en del av Församlingsförbundet och förbundet har blivit en del av mig på ett positivt och berikande sätt.

församlingsförbundet. Han leder ett drygt hundraårigt förbund som får människor att mötas – och längtar efter att få göra det öga mot öga igen. 5.2.2021 kl. 15:53
När templet förstördes år 70 e.Kr. försvann sadducéerna och fariséerna blev huvudfåran för judendomen vi känner idag.

Fariseism. Den vedertagna betydelsen av fariseism, hyckleri, är inte historiskt korrekt. Ordet farisé betyder ordagrant avskild eller separatist. Fariséerna är bättre än sitt rykte, anser Karl af Hällström. 5.2.2021 kl. 10:10
Irene Erkko studerar för att bli vildmarksguide – som motvikt till prästjobbet.

kaplansval. Irene Erkko från Espoonlahden seurakunta blir ny kaplan i Esbo svenska församling. – Det känns jättebra! säger hon. 4.2.2021 kl. 16:21
– Ibland kan det bli patetiskt när någon finlandssvensk nyfrälst Dawkins-ateist plötsligt tycker sig ha hittat något riktigt fynd. Det var någon som sa: Din tro har ju bara uppkommit i din egen kontext, där du vuxit upp. Det tyckte han var en fantastisk slutsats, säger Jan-Erik Andelin.

tro. Journalisten Jan-Erik Andelin tror på Gud och vill gärna diskutera det. Kaffepannan är varm, och han har mycket att säga: han har funderat ett helt liv. Men varför kommer ingen? 4.2.2021 kl. 09:25
Eva Kela har lärt sig att vila.
– Det handlar inte om att vara lat,
det handlar om att
optimera den tid som
jag har på jorden.

Personligt. Ångesten, rädslan och MS-diagnosen är en del Eva Kelas liv. Men sedan ungefär tio år har hon blivit tillfreds med livet – på riktigt. – Jag har haft och har ett så rikt liv! 3.2.2021 kl. 09:50
Framför allt personer i åldern 20-29 år lämnade ur kyrkan, medan de som trädde in i kyrkan till största delen fanns i åldersgruppen 30-39-åringar.

statistik. Under coronaåret nådde kyrkan närmare 1,4 miljoner personer i individuella möten. I telefonsamtal och samtal över nätet tredubblades antalet (443 000) och vid utdelning av matkassar mer än fördubblades antalet (309 000) jämfört med året innan. 1.2.2021 kl. 11:42
Att jobba med svinnmat har fått Liisa Haveri att känna mer glädje och tacksamhet för maten.

Svinnmat. Ätbar mat av god kvalitet hör inte hemma i soptunnan. Stadin Safka ser till att den i stället hamnar hos mathjälpen eller i lunchrestaurangens kök. 3.2.2021 kl. 00:00
Edith Kortekangas studerar till socialarbetare.

Mod. "Mod är att våga leva med ett sårbart hjärta i en värld där vårt hjärta ibland kommer att brista." 1.2.2021 kl. 00:00
Mats Björklund

kyrkoherdeval. Korsholms svenska församling har valt Mats Björklund till ny kyrkoherde i ett ytterst jämnt val. Björklund fick tolv röster flera än motkandidaten Camilla Svevar. 31.1.2021 kl. 19:36
Idrotten spelar en stor roll i Johan Ekroths vardag. "Till 99,9 procent har fotbollen räddat mitt liv. Resten kommer uppifrån."

beroende. Han drack tills hans kropp nästan gav upp. Vid nyåret tänkte Johan Ekroth tillbaka och insåg att han nu levt längre som nykter än han någonsin tidigare gjort i sitt liv. 29.1.2021 kl. 15:38
Itohan Okundaye kommer att delta i globalt arbete mot människohandel.

globalt. Itohan Okundaye, tidigare människohandelsoffer och asylsökande med många avslag, har blivit invald i ett råd som lyder under Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Hon är den enda finländska representanten. – Jag har drömt om att få jobba med de här frågorna globalt, säger hon. 29.1.2021 kl. 11:36
Ungdomens kyrkodagar 2021 arrangerades online. Programvärdar var Disa Sandholm och Tonje Lindeman.

ungdomens kyrkodagar . Ungdomens kyrkodagar (UK) sammanträdde på distans och talade uppsökande ungdomsarbete och polarisering. Arrangörerna hoppas det var sista gången dagarna hålls helt online – men kanske en hybridversion skulle vara något för framtiden? 29.1.2021 kl. 11:00
Mats Björklund är djuruppfödare och troende.

debatt. Är mjölk- och köttproduktionen "Satans verk" eller något som välsignas av Gud? De här frågorna debatteras efter en omstridd kolumn i tidningen Kirkko & Kaupunki. 28.1.2021 kl. 14:23
– Under hösten började jag skriva för att reda ut tankarna som snurrade i mitt huvud. Först trodde jag att jag skrev bara för mig själv, men under skrivandets gång märkte jag att jag skriver till min kära kyrka och till kyrkomötet, säger John Vikström.

äktenskapet. Kyrkan kan inte fortsätta säga både ja och nej till sina homosexuella medlemmar. Ärkebiskop emeritus John Vikström satte sig ner och skrev en artikel till sin "kära kyrka", och i den argumenterar han för en kompromisslösning. 25.1.2021 kl. 14:16

äktenskapet. "Några synpunkter på en eventuell utvidgning av synen på äktenskapet inom den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland." 25.1.2021 kl. 14:29

Mia Anderssén-Löf håller i arbetet  med Borgå stifts strategi.

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02
Punsar bönehus

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. En del av den finlandssvenska laestadianrörelsen håller på att separera från den evangelisk- lutherska kyrkan. Nu utreder rörelsen möjligheten att bilda en egen kyrka på föreningsgrund. Men något gemensamt exodus är inte att vänta. 15.5.2023 kl. 17:59

Äktenskap. Efter fredagens omröstning blev det tumme ner för ändringarna i kyrkoordningen som skulle ha gjort vigsel till äktenskap möjligt också för par där bara den ena är medlem i kyrkan. 13.5.2023 kl. 20:23
Barn och ungdomar planterar eucalyptus och grevillea i Rukongo, Kenya.

KLIMATFÖRÄNDRING. Från och med i år får varje konfirmand i Vasa svenska församling ett eget träd i Kenya. Skolungdomar i Miriu, Kenya planterade i april 140 trädplantor för årets konfirmander. Trädplantering är ett viktigt och effektivt sätt att bromsa klimatförändringen eftersom träden binder koldioxid ur atmosfären. 11.5.2023 kl. 08:59
Lilla kören övar. På morsdag stundar ett uppträdande.

morsdag. På morsdag spelar kantorn Heidi Lång i familjegudstjänsten i Replot där fokus ligger på mammorna och familjen. Barnkören sjunger och till kyrkkaffet blir det marängtårta. 3.5.2023 kl. 20:52