– Det är som att kombinera träning med att bara vara ute och njuta av naturen. Det kräver inga förberedelser, jag bara far, säger Lina Björkskog om terränglöpningen.
– Det är som att kombinera träning med att bara vara ute och njuta av naturen. Det kräver inga förberedelser, jag bara far, säger Lina Björkskog om terränglöpningen.

Ingen annan kommer tacka dig för vad du gör på gymmet

TRÄNING.

Lina Björkskogs livsfilosofi är enkel: Sådant som får dig att må bra – gör mer av det. I skolan var hon den som var med i alla innebandylag och fotbollsturneringar. Idag jobbar hon med och bloggar om träning.

12.5.2021 kl. 16:05

Hon beskriver sig som en människa som älskar att vara ute och röra på sig. I sin blogg skriver Lina Björkskog ofta om att lyssna på sig själv, inte på någon annan.

– Vi har ändå bara ett liv. Du får inte så många chanser att göra sådant du vill göra.

För henne betyder det bland annat båtliv och resor – hon trivs i solen och har lite svårt med vintern.

När hon efter gymnasiet valde att studera fysioterapi kändes det som en naturlig väg att gå. En tid efter att hon blivit klar med studierna jobbade hon på en hvc-mottagning.

– Det kändes som att folk överlag var ganska omotiverade när de kom på fysioterapin för att de fått en remiss. Ofta gjorde de inte vad man sa, och så blev de inte heller bättre.

Hon tänkte att hon hellre ville vara steget före: hjälpa människor innan de behövde vända sig till hälsovården.

Hon vet att de som följer henne på bloggen och sociala medier lätt får en bild av att träning är det enda hon gör – det är ju det de läser om. Hon påminner om att en blogg eller Instagram-sida aldrig innehåller hela livet.

– Jag försöker att alltid vara ärlig i det jag går igenom, det ska inte vara nån fejkversion.

Verkligheten är att hon det senaste året tränat betydligt mindre än hon är van vid. Husrenovering och andra delar av livet har tagit upp tid. Det kommer perioder när det känns mer och mindre givande att röra på sig. Under åren har hon själv bytt grenar och testat olika saker; hon har tränat fyra intensiva crossfitpass i veckan och hon har tränat femton minuter medan barnen lekt i sandlådan.

– I slutändan är det inte någon som kommer att tacka dig för vad du gör på gymmet, det som har betydelse är hur du själv mår och att kroppen ska orka.

Det handlar inte om utseende

Just nu är det terränglöpningen som inspirerar henne.

– Det är som att kombinera träning med att bara vara ute och njuta av naturen. Jag börjar njuta direkt, det kräver inga förberedelser, jag bara far.

På så sätt är det raka motsatsen till den andra kärleken: kitesurfingen, en sport hennes man börjat utöva tidigt i deras förhållande. Brädan man står på drivs framåt av vinden med hjälp av en stor drake.

– Jag tyckte nog det såg läskigt ut, men när jag provade var jag fast.

Adrenalinkicken är en del av dragningskraften.

– Men också det att du bara är med naturen. Du har inte nån motor, du kan åka långt ut i havet och bara lägga dig ner och titta dig omkring. Det är så omväxlande: du kan bara åka eller träna på trick, det finns hela tiden något nytt att lära sig.

Med småbarn kräver det mer planering att komma iväg.

– Oftast far man själv, eller så blir det en heldag då vi packar in allt i bilen: från barnvagnar och blöjor till mat och alla kitesurfinggrejer.


"För mig har det aldrig handlat om hur jag ser ut, det har varit mer vad jag kan göra. Jag vill kunna kitesurfa och jag vill kunna springa tjugo kilometer i skogen."


Barnen är också det
som mest förändrat hur hon ser på livet. Hon säger att hon gått från att vara en rastlös person som hela tiden siktar mot nästa grej, planerar nästa resa, till någon som uppskattar vardagen mer.

– Det spelar ingen roll var man är eller vad man gör så länge man har varandra.

Att få barn är också en stor förändring för en som varit van att använda och kunna påverka sin kropp. På ett sätt känns det som att kroppen tas ifrån en.

– Det kan vara frustrerande att det tar sån tid. Jag tänker att efter en viss tid ska kroppen nog vara i skick så jag kan springa igen – men det är ju inte alls säkert att det är så.

Hon säger ändå att hon alltid haft en bra relation till sin kropp.

– För mig har det aldrig handlat om hur jag ser ut, det har varit mer vad jag kan göra. Jag vill kunna kitesurfa och jag vill kunna springa tjugo kilometer i skogen.

Många börjar träna för att de vill förändra sin kropp, men när hon som personlig tränare ser på andras kroppar är det funktionen hon ser framför förändring i utseende.

– Klart att man blir påverkad av allt man ser. Jag vet hur idealet ser ut och att jag inte ser ut så – men det är ju inte ett problem. Jag tycker det är fint att inte vara perfekt. Man är bara sig själv.

Hon är inte speciellt intresserad av att följa med träningsindustrin.

– Att man tränar behöver inte betyda att man är hälsosam. Det är stor skillnad på tävlingsidrott och på att man, som jag, rör på sig för att inte bli galen, för att må bra helt enkelt.

– För mig har träning alltid fått vara det där roliga, en grej jag kopplar av med. Det är jag tacksam för.



"Jag upplevde att det stärkte mig att jag på riktigt måste bestämma vad tron betyder för mig. Och jag insåg att det finns något bra och fint i den, som jag vill ha kvar."

Lärt sig chilla med Gud

– Min tro är det som håller mig flytande, säger Lina Björkskog. Jag har lärt mig att vila i Gud. Och då har jag insett hur stort det är, att inte försöka för mycket i Gudsrelationen utan bara chilla och ta emot allt.

Tron har alltid funnits där, men hon har också kommit till ett skede när hon fått syna den i sömmarna.

– Den har gett mycket tröst, när det varit svårare perioder i livet. Fast jag också varit jättearg på Gud.

Hon berättar att det under de senaste åren varit flera dödsfall i hennes närhet och att det senaste året varit extra tungt med många motgångar.

– Jag upplevde att det stärkte mig att jag på riktigt måste bestämma vad tron betyder för mig. Och jag insåg att det finns något bra och fint i den, som jag vill ha kvar.

Som en utemänniska förstår hon dem som säger att de möter Gud i naturen.

– Jag kan uppleva att Gud är nära när jag springer i en fin skog eller flyger högt upp i luften med kiten.

För henne är det ändå inte ett substitut för att avsätta tid specifikt för Gud.

– Jag tänker det är viktigt också att man lyssnar och lugnar sig och inte bara stressar på med allt.

Sedan barnen börjat på dagis har hon tre dagar i veckan för sig själv. De morgnarna börjar hon med en kort bönestund, som blivit ett sätt att lugna sig och hantera stress.

– Framför allt får jag vara borta från telefonen en stund. Den här tiden är bara min. När jag börjar dagen så känns det som jag fixar allt, vad som än händer. Det har blivit en stund jag längtar efter.

Lina Björkskog

Bor i Jakobstad med sin man Jonathan och barnen Arthur och Greta.

Fysioterapeut i grunden, jobbar som personlig tränare och bloggar om träning.

Beskriv den plats där du känner dig mest hemma.

– En varm sommardag, när det är ganska lugnt hav och vi sitter i segelbåten och dricker kaffe.

Vad är en sak du skulle vilja kunna?

– Spela fiol. Jag har inte spelat på länge, så det skulle jag någon gång vilja göra igen: så att det låter vettigt, inte så att folk skaffar öronproppar.

Vilken var den senaste boken eller filmen som berörde dig?

– Jag hinner inte läsa så mycket, men i en bok av Max Lucado läste jag något som jag har tänkt på hela vintern: Vi är som trapetskonstnärer som flyger i luften, och han liknar det vid att det är Gud som fångar och vi bara
behöver flyga.

Emelie Wikblad


Charlotte Steffansson-Myrskog är hemma med dottern Alice, 8 månader, i höst. Hennes favoritplats i stan är Gammelstaden.

vardagsbön. "Öppna varsamt upp det mina fingrar krampaktigt håller tag om i onödan." 30.9.2020 kl. 10:30
Björn Wallén har varit direktor på Lärkkulla sedan början av april 2014. Han var också lärare och utbildningschef på Lärkkulla under åren 1986-1998.

Lärkkulla. Lärkkulla-stiftelsens direktor Björn Wallén avgår på egen begäran från och med årsskiftet för att övergå till andra arbetsuppdrag. 29.9.2020 kl. 17:01
Vid sidan av musik är navigation och båtliv ett stort intresse för Yngve Svarvar. Han har också byggt några småbåtar.

kvevlax. Över 30 år undervisade han i musik i grundskolan. Men också efter pensioneringen är musiken ett heltidsjobb för Yngve Svarvar. Hans engagemang som kör- och orkesterledare ser inte till församlingsgränser 30.9.2020 kl. 12:40
Mari Valjakka har återvänt till hemtrakterna i Ivalo.

samiska. Mari Valjakka gläds över att som samepräst kunna bidra till att de samiska språken går vidare till en ny generation – något som inte var självklart när hon själv växte upp. 21.9.2020 kl. 13:16
Biskop Bo-Göran Åstrand och Johan Bärlund, professor i nordisk rätt, kommenterar HFD:s beslut för Kyrkpressen.

äktenskapssyn. I dag kom beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen – Uleåborgs domkapitel hade rätt att utfärda en varning till präst som vigt ett samkönat par. Rättsväsendet griper inte in för att hjälpa kyrkan fatta beslut om äktenskapssynen – men kyrkan måste enligt biskop Bo-Göran Åstrand bestämma sig snart. 18.9.2020 kl. 16:15

Borgå stift. Se alla nyheter från domkapitlet i Borgå inne i artikeln. 18.9.2020 kl. 12:25
I skogen hittar Nina Lindfors tröst och frid.

diakoni. I många år kunde Nina Lindfors andas ut bara om veckosluten – då kom ingen post, och hon slapp högarna av obetalda räkningar och indrivningsbrev. Utan stöd från församlingens diakoniarbetare Taina Sandberg hade hon inte orkat. De brukar mötas på Ninas favoritplats: i skogen. 17.9.2020 kl. 15:20
Finland har handlat proaktivt, och det är bra, säger Peter Strang, professor i palliativ medicin vid Karolinska institutet.

coronaepidemin. Peter Strangs forskning visar att covid-19-döden var svårast för de unga och starka. Han ger Finland goda poäng för proaktivt handlande då coronaepidemin bröt ut. 16.9.2020 kl. 15:45
Ulrika Hansson är redaktör på Kyrkpressen. Jaktlaget är hennes första bok.

romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30
Katarina Gäddnäs har varit präst i två år. 
– Men jag började läsa teologi genast efter gymnasiet med inriktning på att bli sjukhuspräst.

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12
Helene Liljeström tycker att citatet vid domkyrkan
är väldigt väl valt. På svenska lyder motsvarande bibelställe: ”Jag skall ge er en framtid och ett hopp.”

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01
Johan Westerlund är kyrkoherde i Johannes församling. Hans favoritplats i stan: olika kaféer runt järnvägsstationen.

Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01

mathjälp. Helsingfors-hjälpen avslutades för att behoven inte längre ser likadana ut som i våras. Men församlingarna erbjuder fortfarande mathjälp och samtalsstöd, och dörrarna till de gemensamma måltiderna har öppnats på nytt. 16.9.2020 kl. 00:01
Mikaela Björklund har några veckors erfarenhet av stadsdirektörsjobbet. Men i tolv år har arbetet för Närpes tagit upp mycket av hennes tid.

Närpes. Mikaela Björklund är färsk stadsdirektör i Närpes. Bakom sig har hon många år av engagemang i lokalsamhället, med början från när hon var tonåring i församlingen. Tron är grunden hon står på – den gör det naturligt att vilja vara med och bygga samhället för medmänniskorna. 17.9.2020 kl. 10:30
Den kyrkliga samfälligheten i Borgå, där den svenskspråkiga sidan är i ständig minoritet, visar inga tecken på att vilja restaurera det svenska församlingshemmet, som är fuktskadat och saknar varmvatten.

Borgå. Tålamodet tryter i Borgå. – Det är kanske dags att hyra lokal i stället för det fuktskadade svenska församlingshemmet, säger kyrkoherde och domprost Mats Lindgård. 11.9.2020 kl. 10:06

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43
När en tornado närmade sig staden Amory i Mississippi i USA började meteorologen Matt Laubhan be.

USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37
Jan-Gustav Björk är kaplan i Jakobstads svenska församling.

Kolumn. Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död. 28.3.2023 kl. 16:23
Stefan Myrskog hoppas nya läsare ska hitta Nyckeln-webbsidan.

tidskrift. När papperstidningen Nyckeln blir webbsida hoppas Stefan Myrskog att fler än förr ska intressera sig för de stora frågorna: Vem är Gud egentligen och vad menar vi med människovärde? – Vår tro är på många sätt en paradox, men Gud är alltid större, säger han. 27.3.2023 kl. 16:37

SÖNDAG. Egentligen tror jag att alla dagar på sätt och vis är bebådelsedagar, för varje dag får vi nog signaler från Gud. Ibland kanske signalerna är mycket tydliga, ibland måste vi stanna upp lite mer än vanligt för att upptäcka dem, men de finns nog där varje dag. 25.3.2023 kl. 16:52