Måste kroppen få så mycket uppmärksamhet? frågar Monica Ålgars.

Monica Ålgars: "Vår relation till vår kropp är lika mångbottnad och komplicerad som vår relation till vårt psyke"

Kroppen.

Hur talar du till din kropp? Vad tänker du om den?

28.4.2021 kl. 00:00

När vi är bebisar upplever vi hela världen genom vår kropp. Vi har inget språk, och alla våra känslor är kroppsliga.

– Relationen till vår kropp utvecklas i relation till andra, säger Monica Ålgars, som är psykolog och psykoterapeut specialiserad på ätstörningar.

Sedan lär vi oss prata och förstå vad andra säger till oss. Vi lyssnar. Hur pratar våra föräldrar om vår kropp? Hur pratar de om sina egna kroppar, och om andras? Hur pratar våra kompisar om sina kroppar, och om vår?

– Puberteten och tonåren är en svår tid för många när det gäller relationen till den egna kroppen. Också barn funderar mycket på sina kroppar. Redan sex–åttaåringar kan känna att de är för tjocka eller att de inte ser ut som de skulle vilja göra.

Vi lever i ett visuellt samhälle som hela tiden sänder ut bilder på andra människors kroppar – ofta vackra och perfekta kroppar. De bilderna formar barnen idag.

– De krav som ställs på barn över huvudtaget är ganska hårda.

Föräldrarna har en viktig roll när det gäller att forma barnens kroppsbild. Det handlar inte bara om hur de pratar om barnets kropp, utan om allas kroppar.

– Upprätthåller vi ett klimat där vi hela tiden kommenterar och kritiserar andras kroppar: titta nu på grannen, hon ser ut si och så. Lär vi ut att kroppar finns till för att bedömas och kritiseras?

"Upprätthåller vi ett klimat där vi hela tiden kommenterar och kritiserar andras kroppar: titta nu på grannen, hon ser ut si och så. Lär vi ut att kroppar finns till för att bedömas och kritiseras?"


Vad kan kroppen göra?

De flesta av oss kämpar, åtminstone tidvis, med vår kroppsbild. Det är bra att stanna upp och reda ut vilka tankar vi har om vår kropp, och på vilket vis vi bedömer den.

– Vi kan ha helt automatiska tankar som snurrar på: jag är för x, y eller z, eller jag borde vara mer x, y eller z. Varifrån kommer tankarna? Hur har de utvecklats under vårt liv? Finns det något annat sätt att se på saken?

Monica Ålgars säger att vi också kan tänka på hur vi behandlar vår kropp. Om vi har stora problem med vår kroppsbild har vi ofta ganska dålig kontakt med vår kropp. Vi vet inte vad vi mår bra av, och vad som skulle kännas bra för kroppen.

– Då kan vi fundera på i hurdana situationer det känns bra att vara i sin kropp. Hur skulle vi kunna ta hand om den bättre?

Kanske vi kan göra en sociala medier-städning och sopa bort allt sådant som får oss att må dåligt.

– Kanske vi kan försöka bryta värderarperspektivet och i stället fråga oss hur kroppen känns, vad den kan, och vad vi kunde göra med den.





När kroppen betyder för mycket

Vår kropp och vårt psyke är inte så lätt att spjälka upp i två skilda delar. Problem med självförtroende och självbild brukar leda till dålig kroppsbild, och tvärtom.

– Om man har problem med kroppsbilden kan den kapa en för stor bit av hur vi definierar vårt egenvärde. Vi har kanske svårt att se att det har någon betydelse att vi klarar vårt jobb bra eller har goda, nära relationer – i stället bestämmer vi vårt egenvärde utifrån vår vikt och kroppsform.

Monica Ålgars konstaterar att vi på den senaste tiden pratat mycket om kroppspositivitet. Tanken är god: alla kroppar duger som de är och är vackra.

– Men det förs också en diskussion om hur mycket vi egentligen ska prata om de här arma kropparna. Det är så otroligt mycket fokus på kroppen hela tiden. Älskar vi dem och älskar vi dem inte och är den här kroppen bra … Kunde vi fundera mer på vad annat vi är än vår kropp?


Det svåra åldrandet

Även om tonåren är kroppsångestens glansperiod väcker också åldrandet ångest hos många.

– Vi lever i en tid då alla borde de ut som 35 livet ut.

Så i stället för att kasta oss in i den stora rynkdiskussionen med våra vänner kunde vi kanske försöka slå hål på tanken att kroppar är till för att hela tiden kommenteras och värderas.

– Tänk på kvällstidningarnas ”stjärnan du inte skulle känna igen idag”. Det måste vara förfärligt svårt att åldras som kändis. Det blir en dubbelbestraffning: åldras man normalt får man ett ”nu skulle ingen känna igen henne” och gör man ett ingrepp blir man straffad med ”vad har hänt med hennes ansikte?”. Det finns tydligen bara ett korrekt sätt att åldras på: små skrattrynkor kring ögonen och vackert silverhår.

Monica Ålgars konstaterar också att det inte kan vara ett krav att vi ska älska våra kroppar. Relationen till den egna kroppen är en djup och svår fråga, och inget man ska känna press för.

– Målet behöver inte vara att älska varenda centimeter. Ibland kan målet vara att stå ut med sin kropp, eller att tolerera den. Det ska inte bli en prestation: ett, två, tre, nu ska jag älska mina lår!

Kroppens berättelse hör ihop med vår känslohistoria. Många bär på ett tungt bagage.

– Jag tänker att även om man inte skulle älska sin kropp, även om man skulle ha ganska tungt i den, kan man ändå behandla sig själv bättre. Med tiden börjar man kanske tycka om den lite mer, men det är inget krav. Kanske det är nog att lyssna på vad den vill när man frågar vad den skulle behöva.

Text: Sofia Torvalds


Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00