– Finland är ett land som fungerar. Människorna är ärliga. Jag har alltid varit lite tystlåten och jag trivs i Finland, säger Stéphane Rosse.
– Finland är ett land som fungerar. Människorna är ärliga. Jag har alltid varit lite tystlåten och jag trivs i Finland, säger Stéphane Rosse.

Franska Stéphane Rosse: "Jag tycker om tystnaden i Finland"

Kulturer.

Stéphane Rosse är den tystlåtna fransmannen som har levt i Finland i 30 år.
– Jag blev förälskad i en finländsk turist
i Paris 1993. Det var kärlek vid första ögonkastet.

14.4.2021 kl. 10:47

Stéphane Rosse är född på den franska landsbygden, ungefär 70 km från Paris. När han var sexton år flyttade han till huvudstaden och började studera grafisk design.

– Jag tyckte om att rita karikatyrer, och jag fick in en fot på några franska tidningar.

När han hade bott i Paris i fjorton år träffade han en turist från Finland.

– Det var kärlek vid första ögonkastet. Vi träffades i februari 1993 och vi gifte oss i juni 1993. Man vet när det är rätt!

Hur var det att flytta till Finland, till Sibbo?

– Jag förväntade mig ingenting, för jag visste inte så mycket om Finland. Min bild av Finland hade jag långt fått från Aki Kaurismäkis filmer. Jag var ett stort fan! Jag träffade honom en gång på franska ambassaden i Helsingfors på Frankrikes nationaldag, den 14 juli, men jag vågade inte tala med honom.

– Min fru var lärare och jag var frilansare. Jag tänkte att det finns jobb i Finland, men med den ekonomiska krisen blev det lite svårare.

Efter att han fick chansen att rita en pärmbild till Suomen Kuvalehti fick han mera jobb.

– Det var presidentval i Finland och jag gjorde massor av karikatyrer på dem som var uppställda i valet. Efter det fick jag mera jobb, bland annat för Helsingin Sanomats månadsbilaga.


Nuförtiden ritar Stéphane Rosse inte så mycket för tidningar.

– Det är för mycket konkurrens. Jag gör mest teckningar för människor som vill köpa min konst.


Den 7 januari är en sorgedag

Den 7 januari var och är en sorgedag för Stéphane Rosse. År 2015 utsattes den franska satirtidskriften Charlie Hebdo för ett terrorattentat.

"När bilderna från redaktionen kablades ut över hela världen grät jag."

– Min vän blev mördad när redaktionen blev stormad. Jag hade också flera bekanta som blev mördade. När bilderna från redaktionen kablades ut över hela världen grät jag. Jag kommer aldrig glömma den dagen. Den dagen visade att det inte är ofarligt att teckna.


Döpt som tolvåring

Stéphane Rosse är uppväxt i katolska kyrkan, men han är den enda i sin familj som är döpt.

– Jag ville bli konfirmerad som alla mina kompisar – eller som man kallar det i Frankrike: ”få den första nattvarden”.

Stéphane Rosse gick en intensivkurs och döpte sig som tolvåring.

– Jag kommer ihåg den tiden med glädje. Särskilt en nunna som lärde mig mycket om katolsk tro. Hon var ett energiknippe – nästan som en karikatyr från en film. Jag ser ännu framför mig hur hon sparkade fotboll med oss.

Stéphane Rosse har sin tro kvar.

– Jo, absolut, naturligtvis. Men när jag var nitton år hade jag en djup depression. Jag bekantade mig med zenmeditation – och det hjälpte mycket. Jag fick en andlig uppväxt i många olika ”skolor”.


Det är bara björnar som bor i Finland

Numera besöker han inte den katolska kyrkan, men nog kyrkan i Munsala. Han och hans fru har en sommarstuga i Österbotten, i Munsala, Nykarleby.

– Vi älskar vår stuga och jag tycker väldigt mycket om den finska österbottniska sommaren. Den finska naturen är otroligt vacker.

När han kom till Finland sa hans svärfar: ”Finland är ett land för björnar.”

– Men jag har till och med vant mig med klimatet.


Vilken är skillnaden mellan Sibbo och Munsala?

Stéphane Rosse funderar en stund och säger:

– Jag kommer inte att säga det, för jag är väluppfostrad. Men det finns en skillnad.

– Jag tycker att människorna i Normandie och Bretagne, i nordvästra Frankrike, påminner lite om Munsalaborna. Vi har samma sätt att tänka.

Nu har Stéphane Rosse bott i Finland i nästan trettio år. Hans fru jobbar som lärare i Sibbo gymnasium.

– Jag är rotad här nu. Jag tror inte att jag flyttar tillbaka till Frankrike. Finland är ett land som fungerar. Människorna är ärliga. Jag har alltid varit lite tystlåten och jag trivs i Finland. I Finland är man van med att folk inte pratar om de inte har någonting att säga. I Frankrike är det lite för mycket känslor och diskussioner. Jag tycker om tystnaden här.

Text och foto: Christa Mickelsson


Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00
Det finns många olika sätt att missionera.

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07
Patrick Wingren,Tove Wingren och Rickard Slotte under en konsert i Nagu kyrka i höstas.

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18
Gustav Björkstrand har nästan alltid ett skrivprojekt på gång.

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

Amanda Jansson fick sitt stora genombrott när hon spelade huvudrollen i SVT-dramat Tunna blå linjen. Långt över 2 miljoner personer har sett första avsnittet.

film. Amanda Jansson blev känd för stora de massorna som den kristna polisen Sara i den svenska succéserien Tunna blå linjen. Nu är hon aktuell med huvudrollen i filmatiseringen av Stormskärs Maja. 10.1.2024 kl. 17:11
Inom kyrkans familjerådgivning är efterfrågan större än utbudet.

KYRKANS FAMILJERÅDGIVNING. I Finland upprätthåller kyrkan 37 familjerådgivningscentraler. En av dem finns i Jakobstad. Där minskar finansieringen med hälften samtidigt som efterfrågan på tjänsterna ökar. 10.1.2024 kl. 10:55
Jenni Johansson beundrar stadsdelen Skata och Strengbergsporten som hon ofta passerar.

SÅNGARE. Hon kom från Kajanaland till Jakobstad för att lära sig svenska och studera musik. I Jakobstad blev Jenni Johansson en aktiv kyrkobesökare och -sångare. Nu ska hon delta i årets Voice of Finland. 10.1.2024 kl. 09:48
Daniel Asplund är gift med Heidi, har barnen Noomi, 13, Inez,11, Elin, 7 och ett barn på väg i maj.

profilen. Daniel Asplund är kristen, make, pappa, predikant, själavårdare, företagare – och ny verksamhetsledare vid LFF, Laestadianernas Fridsföreningars förbund. 9.1.2024 kl. 18:27
Elefteria ”Ele” Apostolidou växte upp i Träskända med en finsk mamma och grekisk pappa. Hennes pappa dog när hon var elva år, men hon har upprätthållit sin grekiska.

ÅRETS PRÄST. Elefteria Apostolidou gick in i prästjobbet med själ och hjärta – men höll på att slita ut sig. 8.1.2024 kl. 20:38