Lennart Ahlvik, Vesa Pöyhtäri och Per-Ole Hjulfors är några av Radio LFF:s medarbetare.
Lennart Ahlvik, Vesa Pöyhtäri och Per-Ole Hjulfors är några av Radio LFF:s medarbetare.

Då coronabegränsningarna kom tog LFF till radion

radio.

För ett drygt år sedan hade Laestadianernas fridsföreningars förbund LFF fattat ett beslut om att lägga ner sin radiokanal. Nu när coronan begränsar livet och sammankomsterna är de glada att de kom på andra tankar.

14.4.2021 kl. 09:48

Radio LFF är den enda svenskspråkiga kristna radiokanalen i Finland och den hörs på frekvensen 98,0 megahertz i norra svenska Österbotten samt på webben.

– Radiokanalen började för cirka trettio år sedan men har fört en tynande tillvaro de senaste åren. När vi skulle lägga ner den protesterade de äldre lyssnarna, säger LFF:s verksamhetsledare Per-Ole Hjulfors.

Reaktionerna från lyssnarna uppmuntrade i stället LFF att ansöka om en ny koncession. Flera andra aktörer sökte också koncessionen på samma frekvens, men statsrådet avgjorde till LFF:s favör. Koncessionen gäller nu till utgången av 2029.

– I vår ansökan om koncessionen skrev vi vem vi är, vad vi gör och vad vi tänker: Vi är en radiokanal som vill sända kristen bibelundervisning, andakter, möten och gudstjänster. Vi är mera en talradio än en musikradio, säger Vesa Pöyhtäri, ansvarig redaktör.

Beslutet motiverades med att LFF visat att man har kunskap att producera goda program och har en trogen lyssnarskara.

Anställda blev radioredaktörer

När coronrestriktionerna kom för ett år sedan stannade all verksamhet inom föreningen upp. Då blev radiosändningarna räddningen.

– Mitt i allt blev vi anställda radioredaktörer. Radion upptar nu en stor del av vår arbetstid och varje vecka diskuterar vi nya programidéer, säger Hjulfors.

I början av detta år anställde LFF Lennart Ahlvik som mediaassistent för att sköta tekniken och utveckla radioverksamheten.

Från att i första hand ha sänt stormöten och sammankomster från bönehusen samt några veckovisa andakter har radion utvecklats till dagliga sändningar från halv sju till klockan 22. Det är lunchprogram, personintervjuer, förbönsprogram, ungdomspoddar, undervisning, högläsning ur Bibeln och ur andra böcker.

En del program är också på finska. Programmen varvas med musik som i första hand är inspelad av folk från väckelsen.

– Radion passar bra för LFF:s syfte att utveckla missions- och väckelseverksamheten, säger Ahlvik.

Förutom de anställda engagerar radion många frivilliga. Femton personer, inklusive de anställda, gör program. Till det kommer drygt femtio frivilliga i radioredaktionsrådet, i en teknisk grupp och andra funktioner.

– Speciellt andakterna och barnprogrammen görs av frivilliga, säger Ahlvik.

Svårt hitta svenskt ljudmaterial

Pöyhtäri konstaterar att det är svårt att hitta svenskt ljudmaterial för radion i Finland.

– Gudstjänster finns, men bibelundervisningar samt kyrkohistoriska och dogmatiska föreläsningar är svåra att hitta. Sådant skulle vi gärna sända mer av, säger han.

– Det gäller att producera själva, säger Hjulfors.

Nu har radion fått tillgång till material från Kyrkhelgen och en del av det ska man sända.

– Radions huvudbudskap är att föra ut det som vår Herre har gett. Även om det är en kristen radio så är det inget smörgåsbord där alla synsätt får komma till tals. Bibeln och bekännelseskrifterna sätter gränser för budskapet vi sänder, säger Pöyhtäri.


Lennart Ahlvik är nyanställd ljudtekniker

Samarbetar ni med organisationerna inom Suomen Teologinen instutuutti också inom ramen för radion?
– Deras teologer intervjuas ibland och de håller också bibeltimmar. Vi använder oss gärna av konservativa lutherska teologer, säger Pöyhtäri.

En utmaning är att få balans i musikutbudet.

– Vi spelar gärna musik som spelats in i bönehusen och CD-skivor som folk i väckelsen spelat in. Men den är ju begränsad. Nu har vi också licens att spela Gramex-belagd musik. Den utgör ändå högst hälften av musiken, säger Pöyhtäri.

Han understryker vikten av att musiken läro- och stilmässigt ska passa in i budskapet de predikar.

– Budskapet är viktigast. Det är känsliga frågor och vi försöker skapa ett brett utbud.

Radio LFF har en räckvidd på cirka 50 kilometer från Jakobstad. I Jeppo börjar det höras dåligt, men det finns de som hör kanalen i Kalajoki. Via internet har radion många lyssnare i USA, Sverige, Norge och Ryssland.

Hur många som lyssnar på radiosändningarna har man inga siffror på.

– Under veckan är det hundratals som lyssnar via internet. Och under stormötena växer antalet till flera tusen. På goda grunder gissar vi att det i varje gård där äldre människor från väckelsen bor finns en radio inställd på Radio LFF:s frekvens. Men också yngre lyssnar, säger Pöyhtäri.

Mixerbordet försvann

Sändningarna från studion i Jakobstad är bandade medan sammankomsterna från bönehusen är direktsändingar.

– Tanken är att jag ska göra direktsändningar, men jag inte hunnit ännu. Det finns möjlighet att utveckla hur mycket som helst, säger Ahlvik.

Nyligen investerade man i ett nytt mixerbord som gör det lättare att sända direkt. Men bara några dagar efter att det installerats var det inbrott i studion och mixerbordet och annan teknisk utrustning försvann.

Programmet samt en presentation av sändningarna finns på förbundets hemsida lff.fi. Där finns också en länk till internetradion.

Johan Sandberg


Karin Erlandssons bok lanseras på Kyrkans Ungdoms sommarläger i Pieksämäki, där hon själv deltagit i många år under uppväxten.

Fontana Media. Karin Erlandsson som blivit bekant för många Kyrkpressenläsare via sina texter om hur man upprätthåller en vardagstro kommer ut i bokform på Fontana Media i juli. 8.6.2018 kl. 14:12

MINNESSJUKDOM. Tron kan vara ett viktigt fäste när minnena bleknar. Kyrkan har gett ut en skrift med stöd för arbetet bland församlingsmedlemmar med minnessjukdom. 8.6.2018 kl. 12:44
Kyrkpressen har tidigare skrivit om Ahmad i 45/2017 och 21-22/2018

flyktingar. Efter nio år i Finland flögs Ahmad till Kabul i går tillsammans med tre andra utvisade afghaner. 7.6.2018 kl. 13:48
Farag Sadak

profilen. Då han kom till Finland kände han ingen annan som talade arabiska här. När flyktingvågen kom hösten 2015 hade Farag Sadak förberett sig för den i fem år. 7.6.2018 kl. 11:31

Ärkebiskop. I söndags installerades Tapio Luoma som ny ärkebiskop för evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 7.6.2018 kl. 10:00
På lekholmen samlas många ungdomar och barn, men holmen välkomnar alla. I år satsar man dessutom på mer program för vuxna.

Holmliv. Känns sommarlovet för långt och tråkigt? På Lekholmen ordnar församlingarna program hela sommaren. 7.6.2018 kl. 00:00
Som familj måste man fundera på vad man vill göra och vad man har råd med. En dag på stranden är ett billigt semesternöje.

Förväntningar. Ledig tid triggar lätt stora förhoppningar om att få lite av allt: innehållsrikt program, tillräckligt med vila och tid för att odla våra relationer. Men om det inte blir som man tänkt då? 7.6.2018 kl. 00:00
Edith Kortekangas från Helsingfors har ljusa minnen från Lekholmen.

längtan. "Den dagen i den röda stugan förändrade allt för mig." 7.6.2018 kl. 00:00

Vasa svenska församling. För många Vasabor är Kyrkpressen den viktigaste kanalen till kyrka och församling. Då församlingen slutar prenumerera på tidningen går de miste om den kanalen. 31.5.2018 kl. 16:27
Tapio Luoma vann ärkebiskopsvalet i mars.

ärkebiskop. Nu på söndag 3 juni installeras Tapio Luoma i ämbetet som ärkebiskop. President Niinistö och internationella gäster deltar vid mässan i Åbo domkyrka. 29.5.2018 kl. 10:05
Samuel Erikson, Ruth Vesterlund, Katarina Gäddnäs, Meri Yliportimo, Janette Lagerroos och Eva Williams vigdes i söndags till tjänst.

prästvigning. I helgen var det prästvigning i Borgå. Totalt sex stycken präster vigdes till tjänst. 28.5.2018 kl. 13:41
Kyrkpressen skrev om Ahmad i nummer 45/2107.

flyktingar. En kristen afghan sitter på nytt i polisförvar i väntan på att bli deporterad. Polisen grep honom senaste vecka då han skulle träffa sin dotter. 22.5.2018 kl. 16:29
Se Freja Pontán och Pia Öhman i det stora faddertestet på www.helsingforsforsamlingar.fi. Du kan också testa ditt eget fadderskap där.

Kontakt. Det är aldrig för sent att bli en bra fadder, menar Pia Öhman och Freja Pontán som hållit kontakten i 17 år. 24.5.2018 kl. 00:00
My Ström-Rantamäki är diakonarbetare i Matteus församling.

Faddrar. "Förebilder hjälper oss att förstå vem vi är." 24.5.2018 kl. 00:00
Mikaela Steffansson jobbar i Helsingfors i sommar. Hon gillar stadssomrar och den variation de bjuder på.

Upptäcka. Många stannar kvar i stan över sommaren, antingen av egen vilja eller som ett måste. Storstan kan också vara ett smultronställe. 24.5.2018 kl. 00:00

I Esbo som med närmare 15 000 medlemmar är landets största svenska församling – blir det inget församlingsval i höst.

FÖRSAMLINGSVALET. I Esbo, Grankulla och Vanda blir det inget församlingsval på svenska i höst. Orsak: för få kandidater. I Esbo var Jannika Lassus valombud för den enda kandidatlista som nu besätter alla 26 platser med 26 kandidater – i landets största svenska församling. 23.9.2022 kl. 11:32
Hanna Jensen har skrivit två böcker om minnessjukdomar, en om sin pappa och en om sin mamma. – Efter första boken tänkte jag att jag aldrig mer ska skriva om ämnet, men jag kände att jag hade något att säga som kunde hjälpa andra.

ALZHEIMER. När Hanna Jensens mamma fick en minnessjukdom blev mamman aktiv, företagsam, pratsam – och väldigt ilsken. – Det fanns en tid då jag var så frustrerad att jag inte ville se henne i ögonen, men idag ser jag på mamma med varm blick. 22.9.2022 kl. 16:15
Teemu Laajasalo och Irja Askola.

JÄMSTÄLLDHET. Kyrkostyrelsen har beviljat kyrkans pris för jämställdhet och likabehandling till biskop emerita Irja Askola. 22.9.2022 kl. 15:09
Julie Yu-Wen Chen har som Taiwanfödd professor en knepig sits att leda ett Beijingfinansierat institut vid Helsingfors universitet.

kina. Professorn i Kinastudier Julie Yu-Wen Chen vid Helsingfors universitet har rötter i Taiwan. Hon oroar sig för Kinas växande hot mot hennes hemland. Hon är kristen och försöker avsluta varje dag med att lyssna på en predikan online. 15.9.2022 kl. 10:37
Karl XI:s kyrkolag var stomme för kyrkan i Finland till mitten av 1870-talet. I dag stadgar Kyrkoordningen sedan 1994 om ett synodalmöte som ska hållas vart sjätte år.

SYNODALMÖTE. Efter sina pastoralkurser under den första tiden som präst saknar många vardagsteologer de regel­bundna samtalen om kyrkans lära, eller samtalen kring biskopens linje. För det finns sedan år 1686 det sällsynta synodalmötet – som snart hålls i Åbo. 14.9.2022 kl. 15:16