Lennart Ahlvik, Vesa Pöyhtäri och Per-Ole Hjulfors är några av Radio LFF:s medarbetare.
Lennart Ahlvik, Vesa Pöyhtäri och Per-Ole Hjulfors är några av Radio LFF:s medarbetare.

Då coronabegränsningarna kom tog LFF till radion

radio.

För ett drygt år sedan hade Laestadianernas fridsföreningars förbund LFF fattat ett beslut om att lägga ner sin radiokanal. Nu när coronan begränsar livet och sammankomsterna är de glada att de kom på andra tankar.

14.4.2021 kl. 09:48

Radio LFF är den enda svenskspråkiga kristna radiokanalen i Finland och den hörs på frekvensen 98,0 megahertz i norra svenska Österbotten samt på webben.

– Radiokanalen började för cirka trettio år sedan men har fört en tynande tillvaro de senaste åren. När vi skulle lägga ner den protesterade de äldre lyssnarna, säger LFF:s verksamhetsledare Per-Ole Hjulfors.

Reaktionerna från lyssnarna uppmuntrade i stället LFF att ansöka om en ny koncession. Flera andra aktörer sökte också koncessionen på samma frekvens, men statsrådet avgjorde till LFF:s favör. Koncessionen gäller nu till utgången av 2029.

– I vår ansökan om koncessionen skrev vi vem vi är, vad vi gör och vad vi tänker: Vi är en radiokanal som vill sända kristen bibelundervisning, andakter, möten och gudstjänster. Vi är mera en talradio än en musikradio, säger Vesa Pöyhtäri, ansvarig redaktör.

Beslutet motiverades med att LFF visat att man har kunskap att producera goda program och har en trogen lyssnarskara.

Anställda blev radioredaktörer

När coronrestriktionerna kom för ett år sedan stannade all verksamhet inom föreningen upp. Då blev radiosändningarna räddningen.

– Mitt i allt blev vi anställda radioredaktörer. Radion upptar nu en stor del av vår arbetstid och varje vecka diskuterar vi nya programidéer, säger Hjulfors.

I början av detta år anställde LFF Lennart Ahlvik som mediaassistent för att sköta tekniken och utveckla radioverksamheten.

Från att i första hand ha sänt stormöten och sammankomster från bönehusen samt några veckovisa andakter har radion utvecklats till dagliga sändningar från halv sju till klockan 22. Det är lunchprogram, personintervjuer, förbönsprogram, ungdomspoddar, undervisning, högläsning ur Bibeln och ur andra böcker.

En del program är också på finska. Programmen varvas med musik som i första hand är inspelad av folk från väckelsen.

– Radion passar bra för LFF:s syfte att utveckla missions- och väckelseverksamheten, säger Ahlvik.

Förutom de anställda engagerar radion många frivilliga. Femton personer, inklusive de anställda, gör program. Till det kommer drygt femtio frivilliga i radioredaktionsrådet, i en teknisk grupp och andra funktioner.

– Speciellt andakterna och barnprogrammen görs av frivilliga, säger Ahlvik.

Svårt hitta svenskt ljudmaterial

Pöyhtäri konstaterar att det är svårt att hitta svenskt ljudmaterial för radion i Finland.

– Gudstjänster finns, men bibelundervisningar samt kyrkohistoriska och dogmatiska föreläsningar är svåra att hitta. Sådant skulle vi gärna sända mer av, säger han.

– Det gäller att producera själva, säger Hjulfors.

Nu har radion fått tillgång till material från Kyrkhelgen och en del av det ska man sända.

– Radions huvudbudskap är att föra ut det som vår Herre har gett. Även om det är en kristen radio så är det inget smörgåsbord där alla synsätt får komma till tals. Bibeln och bekännelseskrifterna sätter gränser för budskapet vi sänder, säger Pöyhtäri.


Lennart Ahlvik är nyanställd ljudtekniker

Samarbetar ni med organisationerna inom Suomen Teologinen instutuutti också inom ramen för radion?
– Deras teologer intervjuas ibland och de håller också bibeltimmar. Vi använder oss gärna av konservativa lutherska teologer, säger Pöyhtäri.

En utmaning är att få balans i musikutbudet.

– Vi spelar gärna musik som spelats in i bönehusen och CD-skivor som folk i väckelsen spelat in. Men den är ju begränsad. Nu har vi också licens att spela Gramex-belagd musik. Den utgör ändå högst hälften av musiken, säger Pöyhtäri.

Han understryker vikten av att musiken läro- och stilmässigt ska passa in i budskapet de predikar.

– Budskapet är viktigast. Det är känsliga frågor och vi försöker skapa ett brett utbud.

Radio LFF har en räckvidd på cirka 50 kilometer från Jakobstad. I Jeppo börjar det höras dåligt, men det finns de som hör kanalen i Kalajoki. Via internet har radion många lyssnare i USA, Sverige, Norge och Ryssland.

Hur många som lyssnar på radiosändningarna har man inga siffror på.

– Under veckan är det hundratals som lyssnar via internet. Och under stormötena växer antalet till flera tusen. På goda grunder gissar vi att det i varje gård där äldre människor från väckelsen bor finns en radio inställd på Radio LFF:s frekvens. Men också yngre lyssnar, säger Pöyhtäri.

Mixerbordet försvann

Sändningarna från studion i Jakobstad är bandade medan sammankomsterna från bönehusen är direktsändingar.

– Tanken är att jag ska göra direktsändningar, men jag inte hunnit ännu. Det finns möjlighet att utveckla hur mycket som helst, säger Ahlvik.

Nyligen investerade man i ett nytt mixerbord som gör det lättare att sända direkt. Men bara några dagar efter att det installerats var det inbrott i studion och mixerbordet och annan teknisk utrustning försvann.

Programmet samt en presentation av sändningarna finns på förbundets hemsida lff.fi. Där finns också en länk till internetradion.

Johan Sandberg


Therese Almén säger att många sagt till henne att hon är tuff och stark. Det är adjektiv hon inte själv skulle beskriva sig med: – Det handlar om kärlek från min sida. Kärlek till barn. Kärlek till människor överlag, kärlek till livet.

längtan. Therese Almén har alltid vetat att hon vill bli mamma. Det blev en sorgkantad vandring mot den drömmen. Hon förlorade två barn i fosterstadiet. Men sedan dök en liten pojke upp, som visade sig behöva henne, och hon honom. 8.4.2020 kl. 00:00
Mia Anderssén-Löf upplevde en stämningsfull och glad jul i Ramallah medan staden var i blockad. 

undantagstillstånd. Det vi kallar ett undantagstillstånd är ett normaltillstånd för många kristna idag. Vi bör vara tacksamma för den frihet vi normalt har, säger Mia Anderssén-Löf. 8.4.2020 kl. 01:00
Med hjälp av sånger och böcker förmedlar Jonas och Malin Forsblom påskens budskap till barnen Johannes och Emma. 

påsktradition. Påsken är en glad helg för barnen Johannes och Emma Forsblom. Då får de äta påskägg och vara vid påskbrasan. 7.4.2020 kl. 15:16
Frivilliga från Pargas IF får kundens köplista av församlingen, sedan packar de ner varorna och kör dem till rätt adress.

hemleverans. När fotbollsträningarna lades ner började Pargas IF:s frivilliga köra ut varor till äldre som behöver hjälp med att handla mat. 7.4.2020 kl. 15:16

gospel. Vi tog oss ett snack med dirigenten Elna Romberg, och frågade hur det är att leda en gospelkör på distans. 6.4.2020 kl. 15:44

biskopens påskhälsning. Så här tänkte vi nog inte att vi skulle fira påsk. Vi blev alla begränsade på något sätt. 6.4.2020 kl. 16:55
Även om vissa av novellerna är skrivna i jagform är de inte självbiografiska. ”Jag har skapat ett fiktionaliserat jag”, säger Axel Åhman.

Mansroller. Novellformatet lockade fram berättelser om att växa upp och om de spår uppväxten lämnar i oss. Axel Åhman har skrivit om människor i Österbotten som försöker leva upp till förväntningar som de tror att omgivningen ställer på dem. 7.4.2020 kl. 14:12
I år firar Tobias Zilliacus påsk hemma i Helsingfors.

Påsktraditioner. Skådespelaren Tobias Zilliacus säger att det fanns en tyngd i att spela Jesus även om han inte själv är troende. Den här våren har coronaläget pausat hans arbete och påsken blir inte samma avbrott som vanligt. 7.4.2020 kl. 10:00
Daniel Björk jobbar som kyrkoherde i Petrus församling. Hans favoritplats i stan är skateparken i Kårböle, dit han går med sina söner varje dag under de här dagarna.

långfredagen. "Den här våren har vi fått avstå från mycket som vi brukar se som självklart." 7.4.2020 kl. 00:01

PÅSK. Hur förbereder du dig för påsken i epidemitider? Vi bad några personer berätta hur livet ser ut när vardagen är satt på undantag. 5.4.2020 kl. 10:59
– Epidemin har gjort det omöjligt för många att utföra sitt arbete, säger verksamhetsledare Rolf Steffansson.

Coronapandemin. Finska Missionssällskapet inleder samarbetsförhandlingar som berör hela personalen. 1.4.2020 kl. 15:44

Coronapandemin. Det finns gratis hjälp för familjen också under undantagstillståndet via kyrkans familjerådgivning. 1.4.2020 kl. 14:43
De jourhavande har vitt skilda yrken och arbetserfarenheter. De står aldrig ensamma i sin uppgift inom samtalstjänsten.

kyrkans samtalstjänst. Ensamhet, relationsproblem och självkänsla, är sådant som människor grubblar över. Frågor om coronaviruset har också dykt upp nu. 1.4.2020 kl. 13:35

samarbetsförhandlingar. Vasa kyrkliga samfällighet inleder samarbetsförhandlingar med hela personalen. Förhandlingarna kan leda till omorganisering av arbetsuppgifterna eller permitteringar. 27.3.2020 kl. 13:02
Ann-Luise Bertell säger att vi pratar mycket om våra framgångar, men vad gjorde oss till de människor vi är? Det är det vi borde prata om.

arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38

Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00