Lennart Ahlvik, Vesa Pöyhtäri och Per-Ole Hjulfors är några av Radio LFF:s medarbetare.

Då coronabegränsningarna kom tog LFF till radion

radio.

För ett drygt år sedan hade Laestadianernas fridsföreningars förbund LFF fattat ett beslut om att lägga ner sin radiokanal. Nu när coronan begränsar livet och sammankomsterna är de glada att de kom på andra tankar.

14.4.2021 kl. 09:48

Radio LFF är den enda svenskspråkiga kristna radiokanalen i Finland och den hörs på frekvensen 98,0 megahertz i norra svenska Österbotten samt på webben.

– Radiokanalen började för cirka trettio år sedan men har fört en tynande tillvaro de senaste åren. När vi skulle lägga ner den protesterade de äldre lyssnarna, säger LFF:s verksamhetsledare Per-Ole Hjulfors.

Reaktionerna från lyssnarna uppmuntrade i stället LFF att ansöka om en ny koncession. Flera andra aktörer sökte också koncessionen på samma frekvens, men statsrådet avgjorde till LFF:s favör. Koncessionen gäller nu till utgången av 2029.

– I vår ansökan om koncessionen skrev vi vem vi är, vad vi gör och vad vi tänker: Vi är en radiokanal som vill sända kristen bibelundervisning, andakter, möten och gudstjänster. Vi är mera en talradio än en musikradio, säger Vesa Pöyhtäri, ansvarig redaktör.

Beslutet motiverades med att LFF visat att man har kunskap att producera goda program och har en trogen lyssnarskara.

Anställda blev radioredaktörer

När coronrestriktionerna kom för ett år sedan stannade all verksamhet inom föreningen upp. Då blev radiosändningarna räddningen.

– Mitt i allt blev vi anställda radioredaktörer. Radion upptar nu en stor del av vår arbetstid och varje vecka diskuterar vi nya programidéer, säger Hjulfors.

I början av detta år anställde LFF Lennart Ahlvik som mediaassistent för att sköta tekniken och utveckla radioverksamheten.

Från att i första hand ha sänt stormöten och sammankomster från bönehusen samt några veckovisa andakter har radion utvecklats till dagliga sändningar från halv sju till klockan 22. Det är lunchprogram, personintervjuer, förbönsprogram, ungdomspoddar, undervisning, högläsning ur Bibeln och ur andra böcker.

En del program är också på finska. Programmen varvas med musik som i första hand är inspelad av folk från väckelsen.

– Radion passar bra för LFF:s syfte att utveckla missions- och väckelseverksamheten, säger Ahlvik.

Förutom de anställda engagerar radion många frivilliga. Femton personer, inklusive de anställda, gör program. Till det kommer drygt femtio frivilliga i radioredaktionsrådet, i en teknisk grupp och andra funktioner.

– Speciellt andakterna och barnprogrammen görs av frivilliga, säger Ahlvik.

Svårt hitta svenskt ljudmaterial

Pöyhtäri konstaterar att det är svårt att hitta svenskt ljudmaterial för radion i Finland.

– Gudstjänster finns, men bibelundervisningar samt kyrkohistoriska och dogmatiska föreläsningar är svåra att hitta. Sådant skulle vi gärna sända mer av, säger han.

– Det gäller att producera själva, säger Hjulfors.

Nu har radion fått tillgång till material från Kyrkhelgen och en del av det ska man sända.

– Radions huvudbudskap är att föra ut det som vår Herre har gett. Även om det är en kristen radio så är det inget smörgåsbord där alla synsätt får komma till tals. Bibeln och bekännelseskrifterna sätter gränser för budskapet vi sänder, säger Pöyhtäri.


Lennart Ahlvik är nyanställd ljudtekniker

Samarbetar ni med organisationerna inom Suomen Teologinen instutuutti också inom ramen för radion?
– Deras teologer intervjuas ibland och de håller också bibeltimmar. Vi använder oss gärna av konservativa lutherska teologer, säger Pöyhtäri.

En utmaning är att få balans i musikutbudet.

– Vi spelar gärna musik som spelats in i bönehusen och CD-skivor som folk i väckelsen spelat in. Men den är ju begränsad. Nu har vi också licens att spela Gramex-belagd musik. Den utgör ändå högst hälften av musiken, säger Pöyhtäri.

Han understryker vikten av att musiken läro- och stilmässigt ska passa in i budskapet de predikar.

– Budskapet är viktigast. Det är känsliga frågor och vi försöker skapa ett brett utbud.

Radio LFF har en räckvidd på cirka 50 kilometer från Jakobstad. I Jeppo börjar det höras dåligt, men det finns de som hör kanalen i Kalajoki. Via internet har radion många lyssnare i USA, Sverige, Norge och Ryssland.

Hur många som lyssnar på radiosändningarna har man inga siffror på.

– Under veckan är det hundratals som lyssnar via internet. Och under stormötena växer antalet till flera tusen. På goda grunder gissar vi att det i varje gård där äldre människor från väckelsen bor finns en radio inställd på Radio LFF:s frekvens. Men också yngre lyssnar, säger Pöyhtäri.

Mixerbordet försvann

Sändningarna från studion i Jakobstad är bandade medan sammankomsterna från bönehusen är direktsändingar.

– Tanken är att jag ska göra direktsändningar, men jag inte hunnit ännu. Det finns möjlighet att utveckla hur mycket som helst, säger Ahlvik.

Nyligen investerade man i ett nytt mixerbord som gör det lättare att sända direkt. Men bara några dagar efter att det installerats var det inbrott i studion och mixerbordet och annan teknisk utrustning försvann.

Programmet samt en presentation av sändningarna finns på förbundets hemsida lff.fi. Där finns också en länk till internetradion.

Johan Sandberg


psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00