Tuija Wilman visar upp dopsymbolerna: dopträdet som står i kyrkan, ljuset och sockorna den nydöpta får som gåvor.
Tuija Wilman visar upp dopsymbolerna: dopträdet som står i kyrkan, ljuset och sockorna den nydöpta får som gåvor.

"De vill att barnet ska få ha en kontakt, en trygghet i Gud"

Borgå.

För någon är dopet tradition, något som hör till. Någon annan minns den fina relation de haft till sin egen fadder.

14.4.2021 kl. 08:45

Tf kaplan Tuija Wilman träffar familjer som kommer till församlingen för att ordna dop. En del av dem hon samtalar med inför dopet vill fundera mer på djupet. Vad betyder det att vara med i en församling? Krävs det något av föräldrarna?

– Det handlar om att man vill att barnet ska få ha en kontakt, en trygghet i Gud, säger hon.

– Inte behöver man bli någon superkristen. Det är helt vanliga människor som är med i kyrkan.

Tuija Wilman målar upp exemplet på någon som själv blivit döpt, gått i skriftskolan, blivit konfirmerad.

– Sen kan det gå många år. Man kanske inte varit så mycket i kyrkan, men sen när man får en egen familj kommer det här samtalet till pastorskansliet: Hej, vi har fått en baby, vi skulle vilja ha dop. Då är det igen traditionen som bär.

– Dopet är en inbjudan från Gud till vänskap med Jesus.

Även om man inte är så van att prata om religion och tro kan dopet vara en av de byggstenar man ger barnet.

– Inte kan man nånsin ge sin egen tro åt sitt barn, man kan visa och själv försöka leva enligt det man upplever är rätt och fint.

Hälsningar från församlingen

I lutherska kyrkan är barndop det vanliga, men man kan också bli döpt senare. Alla som döps får faddrar.

– Fadderns uppgift slutar ju inte vid konfirmationen – när det är som allra bäst är det en vänskap som kan vara hela livet.

Det är inte ovanligt att unga vill bli döpta i samband med skriban, för att kunna bli konfirmerade med sina kompisar. Tuija Wilman har ofta hört deras föräldrar säga någon variant av: ”Vi ville att de skulle få välja själv.”

– Det låter väldigt bra och det är ju fint att barnet får välja själv.

Samtidigt tänker hon att ingen växer upp i ett vakuum. Oberoende vad föräldrarna väljer får den unga i konfirmandåldern välja om de vill säga ja till dopet.

Tuija Wilman säger att dopet också är ett slags grönt ljus för församlingen att hålla kontakten och bjuda in till barn- och familjeverksamhet.

I Borgå får den som blir döpt det traditionella dopljuset och en annan värmande gåva från församlingen.

– Vi har en grupp handarbetsvänner som stickar dopsockor.

Hon visar upp sockorna: små, vita babysockor – med ett kort som innehåller en aftonbön – och blå tubsockor för de som döps som ungdomar eller vuxna.

För varje person som döps i församlingen hängs ett grönt, hjärtformat löv upp i dopträdet som står i domkyrkan. Följande januari bjuds de som blivit döpta in till gudstjänst och dopträdet kläs av för att fyllas på nytt under året. I år gjordes gudstjänsten på nätet och löven postades hem som en hälsning. Det var uppskattat, många skickade e-post och tackade.

– Vi tycker det är viktigt att man får lite post och lite uppmärksamhet. Nu är man med i en världsvid familj.

En del skjuter upp dopet

Vanligtvis går det att ordna dop hemma eller i kyrkan – eller varför inte hos mormor eller i trädgården. Just nu ordnas ändå alla dop i den rymliga domkyrkan eller i Lilla kyrkan.

Under det senaste året har en del familjer valt att skjuta upp dopet i hopp om att kunna samlas fler till dopfest En del har valt att filma eller strömma video från dopet så att släkt och vänner kan vara med på distans. Totalt sett har dopen i domkyrkoförsamlingen inte minskat, även om det blev stopp ett tag under vårmånaderna ifjol.

– Sen när det blev sommar så började telefonerna ringa här på kansliet. De som jobbat här längre än jag sa att så här mycket dop har vi inte haft på länge, berättar Tuija Wilman.

– Jag tror nog att sen när man får röra sig mer fritt, då börjar telefonerna ringa igen. Jag ser fram emot det.

Emelie Wikblad


Två gånger har Sanna Karlsson repat sig från arbetsrelaterad utmattning. Nu har hon skapat webbportalen Overload för att informera om utmattning.

utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55

samarbetsförhandlingar. Närpes församling har också meddelat om samarbetsförhandlingar. Det är första steget i en process som kan leda till permitteringar av församlingens anställa. 24.3.2020 kl. 08:55
– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är, säger Sixten Ekstrand.

permitteringar. Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag. 23.3.2020 kl. 17:56
Rolf Steffansson är verksamhetsledare för Finska Missionssällskapet.

pandemi. Alla missionärer som tillhör riskgrupper har kallats hem från fältet. För övrigt får de som vill stanna i arbetsområdet välja att stanna frivilligt. 23.3.2020 kl. 16:48
Staden och församlingarna hjälps åt för att nå de äldre som blivit isolerade på grund av coronaepidemin.

Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41
Lotta Keskinen mötte ett Kambodja bakom turistkulisserna.

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20
Nya direktiv: fler än tio får delta i jordfästningar, om de är nära anhöriga.

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05
Brändö-Kumlinge församling är en liten församling, där kyrkoherden får sköta tekniken själv.

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08
Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27
Biskop Bo-Göran Åstrand vill poängtera att församlingen finns där för alla medlemmar som behöver den.

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06
Kyrkorna stängs för gudstjänstgemenskap, men hålls öppna för stillhet och bön.

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21
Anita Ismark bar korset vid ingångsprocessionen.

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15
Petrus församlings kyrkoherde Daniel Björk och Pedersöre församlings kyrkoherde Kaj Granlund har båda varit tvungna att pausa mycket av verksamheten i sina församlingar.

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49

Det är svårast att vara kristen i Nordkorea, Somalia, Jemen, Eritrea och Libyen.

FÖRFÖLJELSE. Kristna förföljs i 76 olika länder i värden, och i elva av dem utsätts de för extrem förföljelse. 360 miljoner kristna, det vill säga var sjunde kristen, upplever förföljelse. En av fem förföljs i Afrika och två av fem i Asien. 20.1.2023 kl. 10:35
Palestinafödda Sally Azar vigs till präst för lutherska kyrkan i Jordanien och Israel. 

jordanien. "Det känns fint och unikt att få assistera vid vigningen då kyrkorna i Mellanöstern får sin första präst som är kvinna." Det säger biskop Jari Jolkkonen. 18.1.2023 kl. 15:30
Just nu verkar Johannes församling huvudsakligen i Johanneskyrkan, som i framtiden blir väldigt dyr.

SPARMÅL. Johannes församling måste spara. Igår kväll hamnade de lokaler församlingen ska använda i framtiden på det nya församlingsrådets bord. – Nu är allt helt öppet, säger kyrkoherden. 17.1.2023 kl. 16:30
Att rå om sig själv innebär bland annat att Wolfgang Falk ibland kan jobba på distans från sommarstugan i Monäs.

KARRIÄRBYTE. Han har jobbat i kyrkliga sammanhang i stort sett hela arbetslivet. Först som pastor och sedan som ekonom. Wolfgang Falk ser det som ett liv i kyrkans hägn, men i olika roller. 13.1.2023 kl. 09:33

Helsingfors. Hon vill att församlingen ska bli en öppen famn för nyfinländare. 25.1.2023 kl. 00:00