Tiina Kaaresvirta är studentpräst på Metropolia, Alexandra Eriksson socialpolitiskt ansvarig i Hankens studentkår.
Tiina Kaaresvirta är studentpräst på Metropolia, Alexandra Eriksson socialpolitiskt ansvarig i Hankens studentkår.

"Det känns som om man som studerande mister en stor del av sitt liv just nu"

Studerande.

Studerande behöver stöd under undantagstiden – och antagligen klarnar det verkliga stödbehovet först när livet börjar normaliseras.

14.4.2021 kl. 00:00

Studerandes välmående är alltid en viktig fråga, men just nu är den extremt viktig, säger Alexandra Eriksson. Hon sitter i styrelsen för Hankens studentkår och är socialpolitiskt ansvarig.
Nästa vecka ordnar studentkåren en välmåendevecka, och så fort pandemiläget tillåter kurser med fysisk närvaro hoppas de kunna erbjuda en kurs i psykisk förstahjälp. På kursen lär deltagarna sig hur de kan stötta en närstående som har det svårt. Efter kursen kan deltagarna välja att bli stödhankeiter.

– Stödhankeiterna är frivilliga studerande som gått kursen och som vill finnas till hands om någon känner sig ensam eller behöver prata. Det är viktigt att vi har lågtröskelverksamhet och erbjuder en möjlighet att prata med någon.

Just nu saknar studerande verkligen sina vardagliga kontakter. För dem som dessutom nyligen flyttat till en ny stad eller ett nytt land för att inleda sina studier kan ensamheten vara extra tung. De har lämnat sin familj och vänner bakom sig och restriktionerna gör det svårt för dem både att resa hem för att träffa familj och vänner och att lära känna nya människor.

– Vi försöker ordna online-evenemang, men det är helt enkelt inte samma sak som att ses fysiskt, säger Eriksson.

Många gråter

Tiina Kaaresvirta har varit studentpräst på yrkeshögskolan Metropolia sedan 2013. Hon upplever att skillnaderna är stora mellan de studerande just nu.
– Det finns de som hittat en rutin för vardagen och kan upprätthålla sociala kontakter, men det finns också de som mår väldigt dåligt och upplever stress över att behöva tillbringa så mycket tid ensamma.

– När allt händer på Zoom eller Teams uppstår inga spontana kontakter som efter en vanlig föreläsning. Det är också många som saknar att få studera i grupp.

Alexandra Eriksson vittnar om att många särskilt saknar de alldeles vardagliga kontakterna, som att hälsa på någon i matsalen, sitta i biblioteket och läsa eller ta en lunchkaffe med någon.
– Många känner också en enormt betungande oro för framtiden eller är utmattade.

Oron kan gälla både sommarjobbssökande och huruvida man får ihop tillräckligt med studiepoäng för att få behålla studiestödet.
– Det känns som om man som studerande mister en stor del av sitt liv just nu, just när man skulle vilja kasta sig ut i livet och lära sig mer om sig själv, säger Eriksson.

Medan det fanns en tydlig framåtanda när Finland gick in i undantagstillståndet för ett drygt år sedan upplever Kaaresvirta nu att många är väldigt trötta på situationen.
– Många studerande som jag samtalar med gråter och undrar om livet alltid ska vara så här.

Hon påminner om att för den som är ung är ett år en förödande lång tid.
– När man är lite äldre har man hunnit vara med om att det kommer både lättare och svårare tider i livet och att det svåra inte varar för alltid.

Foto: Pexels/Andrea Piacquadio

Kaaresvirta upplever inte att det nödvändigtvis är fler personer än vanligt som tagit kontakt med henne, men att de ämnen som folk vill diskutera med henne är annorlunda.
– Oavsett vad de går igenom finns coronan alltid med i bakgrunden. När de får möta någon som lyssnar och uppmuntrar kommer tårarna.

Studentprästerna satsar just nu extra mycket på att föra ut budskapet om att de finns, att man kan prata med dem och att de försöker hjälpa. Den själavård de erbjuder är mycket efterfrågad, och de har också startat olika vänskapsprojekt för de studerande och ordnat samlingar kvällstid via Zoom för att försöka ersätta de spontana mötena.
– Vårt mål är att människor ska kunna mötas med låg tröskel. Det känns väldigt fint att se att människor får kontakt och blir vänner.

Alexandra Eriksson upplever att Hanken gjort ett gott jobb med distansundervisningen.
– De har anpassat sig bra och snabbt – men det betyder inte att det inte skulle ha varit tungt för studerande.

Högskolorna har gjort sitt, men Eriksson efterlyser åtgärder från statligt håll.
– Konkreta åtgärder, till exempel gällande studiestödet, skulle ha behövts redan i höstas. Det skulle vara viktigt att studerande inte behövde vara rädda att mista studiestödet om de inte orkar studera i normal takt just nu.

Studerande behöver exitplan

Alla längtar efter den vanliga vardagen just nu. Men vare sig Eriksson eller Kaaresvirta tror att enbart återgången till det normala kommer att återge alla studerande livsglädje och studiemotivation.

– De som haft svårast att klara av nedstängningen kommer att behöva stöd framöver, och vi ser inte nödvändigtvis omfattningen av det behovet än. Det är viktigt att de får tala med någon som lyssnar och stöttar och hjälper dem att komma vidare i livet, säger Kaaresvirta.

– Vi studerande skulle också behöva en exit­plan när läget börjar lugna sig. I vilket skede öppnar biblioteken och när får vi börja äta på lunchrestaurangerna? säger Eriksson.

Kaaresvirta påminner om att vi behöver hopp i dessa tider av skrämmande nyhetsinslag.
– Visst är det viktigt att vi får rapporter om vad som händer, men det är också viktigt att komma ihåg att världen har gått vidare från alla tidigare perioder av epidemier och krig. Tiderna kommer att förändras den här gången också.

Erika Rönngård


Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27
Biskop Bo-Göran Åstrand vill poängtera att församlingen finns där för alla medlemmar som behöver den.

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06
Kyrkorna stängs för gudstjänstgemenskap, men hålls öppna för stillhet och bön.

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21
Anita Ismark bar korset vid ingångsprocessionen.

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15
Petrus församlings kyrkoherde Daniel Björk och Pedersöre församlings kyrkoherde Kaj Granlund har båda varit tvungna att pausa mycket av verksamheten i sina församlingar.

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49
Biskop Bo-Göran Åstrands visitation i Korsnäs församling blir mycket avskalad.

epidemi. I helgen gör biskop Bo-Göran Åstrand biskopsvisitation i Korsnäs, som planerat – men i mycket avskalad form. – Nu om någonsin ska vi hålla ihop, och jag tänker att tillsammans och med Guds hjälp kommer vi igenom också det här, säger biskopen. 13.3.2020 kl. 10:02
Kyrkostyrelsen uppmanar nu alla i kyrkan att jobba på distans, om bara möjligt.

coronaepidemin. Inga resor, inga möten, jobba hemma, rekommenderar Kyrkostyrelsen i anvisningar till församlingarna och stiften med anledning av coronaviruset. 13.3.2020 kl. 09:19
Philip Teir är uppvuxen i Jakobstad men bor sedan länge i Helsingfors.

roman. Philip Teir ville skriva en roman han bottnade i, en roman som lyfte känslor som han själv känt. 12.3.2020 kl. 15:38
Tomas Ray, Emma Audas, Robert Lemberg och Stina Lindgård vill bli vikarie för stiftsdekanen.

vikariat. Fyra personer har sökt vikariatet som stiftsdekan i Borgå stift. Stiftsdekanen har det övergripande ansvaret för fortbildning och utbildning i stiftet. 11.3.2020 kl. 14:59
– Nu kan vi kombinera församligens lokala informationsbehov med den större utblick som Kyrkpressen ger, säger Boije.

Kyrkpressen. – Vår strategiska tanke har länge varit att gå i den här riktningen – att göra en tidning som är närmare församlingen, säger Hans Boije. 10.3.2020 kl. 17:12
Församlingsanställda uppmanas till god handhygien och att i sin verksamhet speciellt beakta riskgruppen, dit äldre och långtidssjuka hör.

Corona. På grund av Coronaviruset har man från Kyrkostyrelsen skickat ut ett cirkulär där man avråder församlingsanställda från handskakning, uppmanar till god hand- och hosthygien och betonar församlingarnas ansvar att tillhandahålla andlig vård vid krissituationer. 9.3.2020 kl. 11:31
Tapio Luoma, ärkebiskop, Evangelisk-lutherska kyrkan i är en av dom de nordiska kyrkoledarna som har undertecknat uttalandet.

europa. Nordiska kyrkoledare har undertecknat ett uttalande där dom uttrycker sin oro. 10.3.2020 kl. 13:26
Undvik gemensam nattvardskalk, lyder rekommendationen från kyrkostyrelsen.

Smitta. Inga gemensamma nattvardskalkar, traditionella psalmböcker eller kollekthåvar som går från hand till hand – det är några av de konkreta rekommendationerna från kyrkostyrelsen till församlingarna, för att förhindra spridningen av coronaviruset. 10.3.2020 kl. 10:39
Stefanie Lindroos jobbar som församlingssekreterare och informatör i Matteus församling.

ekofasta. "Jag förstod att jag lärt mig något annat utöver namnet på spännande nya veganprodukter: nämligen uppskattning." 11.3.2020 kl. 00:01

Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00