Hilkka Nygård binder risuristi för barnen

pedersöre.

Medan Hilkka Nygård arbetade som lärare i Edsevö skola – Edsevön koulu dekorerade hon skolan inför påsk. Då utvecklade hon ett kors av björkris.

31.3.2021 kl. 09:50



Korset som pryder första sidan på Kyrkpressens påsknummer är Hilkka Nygårds verk. Hon kallar det risuristi och då vi inte hittar någon lika bra svensk benämning för det, så vi kör på finska. Det är ju också hennes modersmål.

– Jag brukar göra kransar som hobby och att binda risuristi har blivit en del av mina påsktraditioner. Sedan jag gick i pension har jag fortsatt med traditionen och så länge det var möjligt att ordna påskvandringar vid kyrkhemmet i Bennäs har jag haft ett kors där.

På grund av coronaläget blir det ingen påskvandring i år. Men hon har bundit ett kors ändå.

– I skolan gick vi igenom hela Stilla veckan och vad varje dag betyder också enligt folktraditionen. Nu är det begränsat vad man kan undervisa ur Bibeln i skolorna. Men jag får berätta för de sex barnbarnen vad påsken och julen är. Vår generation får en allt viktigare uppgift att föra den kristna tron vidare i hemmen.

Vad berättar du för dem om risuristi?
– Jag berättar att jag har det här korset för att det är påsk och då minns vi att Jesus blev korstfäst, att han dog och uppstod. Vi behöver inte vara rädda för döden.

Numera ger hon korset vatten, vilket gör att det så småningom börjar grönska.

– Jag brukar ha en solros på korset, men jag hittade ingen i år. Men rosen duger lika bra för den syftar på Kristus. Det finns ju psalmen Det är en ros utsprungen, en julpsalm med fina ord.

Cirkeln mitt i korset symboliserar törnekronan som Jesus bar.

Gud finns på bottnen

Hilkka Nygård är från Kokemäki, där hon kom till tro som ung i församlingen. Hon kom till Vasa som lärarvikarie, och där träffade hon Henry från Åvist. 1979 flyttade de till Bennäs i Pedersöre och tre år senare fick hon jobb som lärare i den nystartade tvåspråkiga skolan i Edsevö. Där jobbade hon i 30 år före pensioneringen.

– I Kokemäki var svenska språket förknippat med herrgårdarna. Jag visste inte ens om att det fanns en plats som svenska Österbotten, där det bor vanligt folk. Men jag har litat på att Gud lett mig hit. Det hjälpte att anpassa mig till den nya miljön. Språket, speciellt dialekten, var jobbig till en början.

I slutet på nittiotalet insjuknade hon i en depression och var sjukskriven en hösttermin.

– Jag upplevde bara helvetet. Jag var på bottnen och tänkte att det inte finns någon Gud. Men jag visste ju att folk bad för mig och innerst inne visste jag också att Gud fanns. Jag förstår att de som saknar tro kan ta livet av sig.

Än i dag blir hon rörd av att berätta om det.

– Tunnejälki jää, säger hon, det lämnar ett spår i känslorna. Men tanken på att hamna där igen skrämmer mig inte längre, för jag vet att Jesus är där. När jag kom upp, märkte jag att Gud hade varit med mig varje minut och sekund. Om det blir mörkare får jag hålla fast vid Psaltaren 21.

Vad gjorde att du kom upp?
– Tiden, jag fick medicin och terapi. Jag hade en jättebra terapeut. Det var en stor sak för mig när jag upptäckte att jag orkade ta mig till arbetet. Gud gav kraft till varje hjärtslag.

Johan Sandberg


profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsens tjänstemän fick rapp: Uppmanades snabba på omställningen för att banta ner gruppen av dyra centrala ämbetsverk inom kyrkan. Esbobiskopen Kaisamari Hintikka övervakar arbetet. 18.9.2024 kl. 16:20

mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00