Johan Candelin jobbar från Karleby med att försöka hjälpa kyrkan i Burma: "Jag vill gå utanför min trygghetszon"

Burma.

Att kunna hjälpa kyrkan är den överlägset svåraste utmaningen för biskopen av Burma. Johan Candelin arbetar från Karleby för att få hjälp till en av de fattigaste lutherska kyrkorna i världen.

25.3.2021 kl. 11:08

Fattigdomen är kanske ändå inte det största problemen för kyrkan i Burma (Myanmar).

– Inom kyrkans område pågår ett inbördeskrig där en gerillarörelse som vill förklara delstaten självständig krigar mot armén. Militärregimen har nu tagit makten i landet och så sprider sig coronan, säger Johan Candelin.

Han är biskop electus, alltså vald till biskop i en av de tre lutherska kyrkorna i Burma. Den har cirka 4 000 medlemmar, 18 präster och 28 evangelister. Men han är ännu inte installerad. Tills dess får han bära biskopskorset och -skjortan men inte uttala sig å kyrkans vägnar.

Som det ser ut nu sker installationen av säkerhetsskäl i Thailand i sommar.

– När jag blev vald till biskop för ett år sedan var avsikten att påbörja nya samtal mellan regeringen och gerillan. Jag har två rådgivare i Burma, Kjell Magne Bondevik, som är gammal bekant med Aung San Suu Kyi, och tyska parlamentarikern Hermann Gröhe, CDU:s tidigare generalsekreterare.

Men så kom militärkuppen. Den lutherska kyrkan gick då ut med en skrivelse där de stöder demokratin och Aung San Suu Kyi och tar avstånd från militären.

– Det gjordes i den första ivern när folket gick ut på gatorna utan att man tänkte efter hur läget ser ut om en månad eller om ett år. Militären är nu ett hot mot kyrkan. Situationen är mycket spänd, för folk försvinner på nätterna. Det skulle inte vara någon större överraskning för mig och om biskopen eller prästerna skulle bli arresterade.

Candelin jobbar från Karleby med att försöka hjälpa kyrkan i Burma.

– Jag informerar och uppmanar kyrkor och församlingar att hjälpa våra lutherska bröder och systrar som håller på att svälta ihjäl.

På grund av den rättsprocess som är på gång mot Martyrkyrkans vänner där Candelin är ordförande, kan ekonomisk hjälp inte gå via MKV utan bör gå direkt till kyrkan i Burma.

Länder som Kina, Thailand och Japan kan påverka skeendet i Burma. Direkt efter militärrevolten skrev Candelin till utrikesministrarna i Japan och i Thailand och bad dem försöka förhindra att folk blir dödade och först därefter söka en lösning.

– Både EU och Finland har aktivt försökt påverka dem att inte skjuta. I början försökte de använda vattenkanoner men nu har de börjat skjuta.

När det gäller rohingya finns det intresse i Saudiarabien att hjälpa dem.

– Det är ju ett fruktansvärt folkmord. Kina har ju egna planer för uigurerna som är i omskolning. Frågan om hur mycket vi vågar vi säga åt Kina vad vi anser är rätt berör hela världen. Eller ska vi vara tysta för att få komma in på den kinesiska marknaden?

Förutom kyrkan i Burma och MKV, vars verksamhet är låst för tillfället, är Candelin engagerad i det internationella fredsarbetet. Han är rådgivare inom World Evangelical Alliance och räknar upp flera ministrar, politiker och ambassadörer bland sina kontakter. USA:s ambassadör och Irans biträdande utrikesminister hör till dem som varit hemma hos honom i Karleby för konsultationer.

– Jag vill arbeta för Guds rike, för fred och väckelse i världen, gå utanför min trygghetszon, bygga broar och hjälpa enskilda människor så långt jag kan, säger Candelin.

För tillfället är han finländsk representant i en grupp som i höst kommer att ta upp en resolution att religion inte får användas för politiska syften i FN:s generalförsamling.

– En stor del av problemet med att få demokratin fungera i arabländerna är att religionen används som ett påtryckningsmedel.


Vår inställning till kyrkan inte avgörande

Candelin anser att vi borde komma bort från uppdelningen liberal – konservativ. Den låser oss precis som uppdelningen demokrater – republikaner i USA.

– Det avgörande är vår inställningen till Bibeln, inte till kyrkan. Kyrkorna valsar hit och dit beroende på politik och yttre omständigheter. Fredsarbetet har ansetts tillhöra den liberala gruppen medan väckelse tillhör den konservativa. Att ha kontakt med muslimer, ge råd och diskutera med dem går långt utanför den konservativa trygghetszonen där man anser att det enda man ska göra med en muslim är att omvända honom. Jag menar att det enda du ska göra är att älska honom, visa kärlek och låta Gud arbeta.

När han möter muslimer i deras hemland säger han: Salam Aleikum, vi är efterföljare till Jesus som är profet i islam. Vad kan vi göra för er?

– Muslimer är mycket öppnare för att tala om Gud än vad västerlänningar är. För oss är det känsligt att tala om Gud och lättare att tala om vårt sexliv.

En organisation som Candelin tagit initiativ till är Muslim Women for Democracy and Human Rights vars första ordförande var Benazir Bhutto.

– Den uppstod efter att vi bjudit in världens tolv ledande muslimska kvinnor till Oslo för att diskutera kvinnornas situation i islam och hur de kan stöda varandra.

Den sista kvällen, innan de skulle åka iväg satt Candelin och Bhutto i hotellvestibulen.

– Då fick jag ett kunskapens ord av Gud att hon snart kommer att dö. Jag sade: Benazir, min vän. Jag tror att Gud talade till mig. Han sade att du kommer att bli dödad snart. Hon frågade vad vi vad ska göra då. Jag sade att vi ska be. Hon ville jag skulle be och jag sade att jag ber i Jesu namn. Det var inga problem för henne för när hon hade hört om Jesus av en barnskötare.

Hon böjde knä i hotellvestibulen i Oslo där folk gick förbi medan Candelin bad för henne med handen på hennes panna.

– Jag bad: Jesus här är Benazir, tag emot henne, förlåt henne hennes synder, var med henne varje dag och ta henne hem till dig den dag hennes liv på jorden är slut. Jag välsignade henne med Herrens välsignelse och korstecknet. Hon återvände till Pakistan, ställde upp i valet och mördades 2007.

Text och Foto: Johan Sandberg


PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00

KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54