Torolf Back, Anna-Lena Lamminpää och Berit Holmlund är frivilliga i soppkokande för Gemensamt Ansvar.

Jordbrukaren som blev diakon – Torolf Back: ”Alla behöver bli sedda”

Kristinestad.

Torolf Back har ett hjärta för dem som behöver stöd och vill uppmuntra människor att göra saker tillsammans.



19.3.2021 kl. 16:10

– En av de viktigaste uppgifterna i en församling är att ta hand om dem som behöver extra stöd eller har det sämre ställt på olika sätt, säger Torolf Back.

– På många sätt tycker jag att diakonin speglas i alla uppgifter vi har i församlingen.

Torolf Back har varit aktiv som förtroendevald i församlingen sedan tjugoårsåldern. Som bäst är han ordförande både i diakonidirektionen i Kristinestads svenska församling och i styrelsen för Jonnsborg lägergård. Han är glad över att kunna engagera sig där han känner sig mest hemma – i diakonin och barnverksamheten.

– Livet har format en. Om jag har möjlighet att lägga till något av min syn så är det här de två områden jag känner varmast för i församlingen.


Jordbrukaren som blev diakon

Efter avslutad jordbruksskola tog Torolf Back över jordbruket i Liden i Tjöck 1985.

– Då tänkte jag att jag skulle arbeta som jordbrukare tills jag blev pensionär.

Så blev det inte. En sjukdom gjorde att han måste tänka om, och 2005 stod han inför valet mellan sjukpensionering eller omskolning. Han valde det senare. Under tre år pendlade han till Lärkkulla i Karis för att utbilda sig till socionom och diakon. Sin sista praktikperiod gjorde han på Vänstugan Primula i Kristinestad. Efter studierna hoppade han in som timanställd på vänstugan, och 2008 blev han vald till verksamhetsledare.

– Det viktigaste i en sådan här verksamhet är att man får vara delaktig. Också den som tidvis mår dåligt ska inte behöva vara på sidan om, utan ska få leva i samhället på samma villkor som alla andra.

Även om han inte jobbar som diakon i en församling tycker han att hans arbete på många sätt påminner om församlingens diakoni.

– Arbetsgivaren är en annan men målet och värderingarna är desamma! Man jobbar för sin nästa, för att hon ska bli sedd och få en plats. Man vill det bästa för den som man möter. Man är en medvandrare.


Talkoarbete och gemenskap

I församlingens diakoniarbete tycker Torolf Back att det är bra att gamla traditioner kombineras med nya verksamhetsformer. Han uppskattar allt det talkoarbete som görs.

– Ofta är det många frivilliga som är involverade. Vem som helst som är intresserad att hjälpa till kan vara med. För någon vecka sedan kokade vi t.ex. 150–160 liter klimp- och köttsoppa till förmån för Gemensamt Ansvar.

Också infobladen om Gemensamt Ansvar delades ut på talko i hela kommunen.

– Det går att göra saker och ting tillsammans. På det sättet sparar man både pengar och resurser.

När världen krymper

Asylmottagningen och de asylsökande har kommit många i församlingen nära på ett särskilt sätt, säger Torolf Back. Det ger perspektiv.

– Vi har fått så mycket gott i svenska församlingen via dem. Världen krymper och kommer närmare. Man ser hur bedrövligt det kan vara på många håll i världen.

Många är engagerade i verksamheten.

– Asylsökande är ofta i behov av stöd i olika skeden. Det kan vara något konkret som att gå ut och gå tillsammans. Man kan vara en medmänniska, en vän.

I pandemitider slår Torolf Back ett slag för att vi ska se alla dem som är ensamma.

– Just nu är diakoni i allra högsta grad att man ringer till varandra!

Text: Pian Wistbacka


DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24