Torolf Back, Anna-Lena Lamminpää och Berit Holmlund är frivilliga i soppkokande för Gemensamt Ansvar.
Torolf Back, Anna-Lena Lamminpää och Berit Holmlund är frivilliga i soppkokande för Gemensamt Ansvar.

Jordbrukaren som blev diakon – Torolf Back: ”Alla behöver bli sedda”

Kristinestad.

Torolf Back har ett hjärta för dem som behöver stöd och vill uppmuntra människor att göra saker tillsammans.



19.3.2021 kl. 16:10

– En av de viktigaste uppgifterna i en församling är att ta hand om dem som behöver extra stöd eller har det sämre ställt på olika sätt, säger Torolf Back.

– På många sätt tycker jag att diakonin speglas i alla uppgifter vi har i församlingen.

Torolf Back har varit aktiv som förtroendevald i församlingen sedan tjugoårsåldern. Som bäst är han ordförande både i diakonidirektionen i Kristinestads svenska församling och i styrelsen för Jonnsborg lägergård. Han är glad över att kunna engagera sig där han känner sig mest hemma – i diakonin och barnverksamheten.

– Livet har format en. Om jag har möjlighet att lägga till något av min syn så är det här de två områden jag känner varmast för i församlingen.


Jordbrukaren som blev diakon

Efter avslutad jordbruksskola tog Torolf Back över jordbruket i Liden i Tjöck 1985.

– Då tänkte jag att jag skulle arbeta som jordbrukare tills jag blev pensionär.

Så blev det inte. En sjukdom gjorde att han måste tänka om, och 2005 stod han inför valet mellan sjukpensionering eller omskolning. Han valde det senare. Under tre år pendlade han till Lärkkulla i Karis för att utbilda sig till socionom och diakon. Sin sista praktikperiod gjorde han på Vänstugan Primula i Kristinestad. Efter studierna hoppade han in som timanställd på vänstugan, och 2008 blev han vald till verksamhetsledare.

– Det viktigaste i en sådan här verksamhet är att man får vara delaktig. Också den som tidvis mår dåligt ska inte behöva vara på sidan om, utan ska få leva i samhället på samma villkor som alla andra.

Även om han inte jobbar som diakon i en församling tycker han att hans arbete på många sätt påminner om församlingens diakoni.

– Arbetsgivaren är en annan men målet och värderingarna är desamma! Man jobbar för sin nästa, för att hon ska bli sedd och få en plats. Man vill det bästa för den som man möter. Man är en medvandrare.


Talkoarbete och gemenskap

I församlingens diakoniarbete tycker Torolf Back att det är bra att gamla traditioner kombineras med nya verksamhetsformer. Han uppskattar allt det talkoarbete som görs.

– Ofta är det många frivilliga som är involverade. Vem som helst som är intresserad att hjälpa till kan vara med. För någon vecka sedan kokade vi t.ex. 150–160 liter klimp- och köttsoppa till förmån för Gemensamt Ansvar.

Också infobladen om Gemensamt Ansvar delades ut på talko i hela kommunen.

– Det går att göra saker och ting tillsammans. På det sättet sparar man både pengar och resurser.

När världen krymper

Asylmottagningen och de asylsökande har kommit många i församlingen nära på ett särskilt sätt, säger Torolf Back. Det ger perspektiv.

– Vi har fått så mycket gott i svenska församlingen via dem. Världen krymper och kommer närmare. Man ser hur bedrövligt det kan vara på många håll i världen.

Många är engagerade i verksamheten.

– Asylsökande är ofta i behov av stöd i olika skeden. Det kan vara något konkret som att gå ut och gå tillsammans. Man kan vara en medmänniska, en vän.

I pandemitider slår Torolf Back ett slag för att vi ska se alla dem som är ensamma.

– Just nu är diakoni i allra högsta grad att man ringer till varandra!

Text: Pian Wistbacka


Christer Lönnqvist är en bekant syn bland hyllorna på Oravais Livsmedel. (foto: Johan Sandberg)

christer lönnqvist. Han gör långa arbetsdagar från att butiken öppnar tills den stängs. Arbetet har blivit en livsstil för Christer Lönnqvist. Det är intresset som driver mig, säger han. 3.1.2013 kl. 09:34
Kyrkans diakoni motiverar till medlemskap, anser finländarna.

När vi går in i 2013 är 76,3 procent av finländarna lutheraner. 31.12.2012 kl. 15:58
Amanda Audas-Kass började blogga redan 2005. På kyrkpressen.fi ska hon i januari temablogga om kvinnligt och manligt. 
(foto: Linus Mickelsson)

Kvinnlighet och jämlikhet ur kristet perspektiv är temat för Amanda Audas-Kass blogg  på Kyrkpressen.fi i januari. 30.12.2012 kl. 09:00
Zia Meral kämpar för religionsfrihet, men känner också i skinnet vad det kostar att byta tro.

Annandag jul är martyrernas dag. Dagens lidande kristna både glöms och glorifieras ansvarslöst, menar Zia Meral, själv en av dem. 26.12.2012 kl. 14:38
Ett hettitiskt hantverk från Antalya avbildar Sankt Nikolaus mot bakgrunden av ett kors.

Julgubben, tomten, Santa Claus. Han har många namn, och en brokig bakgrund. I den ryms en gnutta helgon också. 23.12.2012 kl. 09:00
Catarina Bärlund-Palm utanför sin arbetsplats, Matteus församling i östra Helsingfors. (foto: Tomas von Martens)

catarina bärlund-palm. Församlingen har varit som ett andra hem för henne ända sedan hon var barn. I dag arbetar hon i samma församling. Att måna om den egna andliga näringen är speciellt viktigt för församlingsanställda, tycker hon. 20.12.2012 kl. 09:00

Fontana Medias förra vd Marcus Henricson blir ledarskapskonsult på Ramboll Management Consulting Oy i januari. 19.12.2012 kl. 15:49
Julen är en kristen högtid som hör hemma i den finländska kulturen, heter det i direktiven till undervisningsstyrelsen. (foto: May Wikström/KP-arkivbild)

julfest i skolan. Ett mångkulturellt samhälle har två vägar att gå. Att försöka skapa en ny enhetskultur av det som blir kvar när man skalat bort olikheterna. Eller att gå in för att leva i ett samhälle där folk tolererar uttryck för olika övertygelser, säger teol.dr Jyri Komulainen om debatten kring skolans julfester. 20.12.2012 kl. 09:00
Kerstin Seliverstov skriver fortfarande gärna julkort.

KP:s serie med julkort har gett fascinerande berättelser. Kerstin Seiverstovs berättar om sin hälsning till pappan under kriget.  19.12.2012 kl. 10:28
Benita Forsman är glad över att den hundraåriga kortsamlingen har överlevt både krigen och evakueringen av Hangö.

För hundra år sedan skulle det vara både jul- och nyårskort. Benita Forsman har många i sin samling. 29.12.2012 kl. 10:00

Den norska serien Tornagenterna har premiär på julafton hos oss. 19.12.2012 kl. 10:08
Med facit i hand har Martin Glader levt ”ett slumpmässigt liv med få egna beslut”. (foto: Rolf af Hällström)

Han växte upp på en levande prästgård. Sin karriär har han gjort som företagsledare. Nu är Martin Glader kyrklig förtroendeman och talar för fler frivilliginsatser i församlingen och för att staten tar sitt kulturhistoriska ansvar för kyrkor och begravningsplatser. 13.12.2012 kl. 11:33
Lucia Julia Hanhikoski provar mössor. Allt lucia bär ska vara vitt – utom bältet förstås. (foto: Sofia Torvalds)

julia hanhikoski. Lucia Julia Hanhikoski tror att möten med medmänniskor ger henne kraft att orka med luciauppträdandena – som kan bli så många som nittio. 13.12.2012 kl. 11:25
(foto: KP-arkiv)

12.12.12 är ett vigseldatum som inte går att glömma. 12.12.2012 kl. 13:29
(foto: KP-arkiv)

Kyrkans kulturpris 2012 ges till finska missionssällskapets evenemang de vackraste julsångerna. 12.12.2012 kl. 10:39

Skivan Möda, vila och behag spelades in under tre intensiva dagar i producenten Janne 
Hyötys studio.

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31
Det blir inte lätt, men det känns rätt, säger Markus Österlund om sitt nya jobb som församlingsledare.

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44
Vi tror att religion handlar om tankar och trossatser, men det är en för snäv bild, säger Laura Hellsten.

dans. Dans är inget kristna i historien hållit på med – eller? Laura Hellsten grävde och hittade både spår av dans i den medeltida kyrkan och forskare som förnekade dess existens. 28.10.2020 kl. 16:01
Anna-Greta Sandell trivs med att jobba trots att hon passerat sjuttio. – Jag halkar vidare, ett år i taget.

Väståboland. Anna-Greta Sandell sköter gravarna på Nötö och är begravningsentreprenör i Pargas. Jobbet har gjort att hon ser annorlunda på döden, men allra mest på livet. 28.10.2020 kl. 13:51