Milena Parland har jobbat med religionsdialog sedan 2009.
Milena Parland har jobbat med religionsdialog sedan 2009.

"Om vi bara ser på Sverige går vi vilse"

religionsundervisning.

– Hur tryggar vi likabehandling och minoritetsbarnets välmående? frågar Milena Parland. Det är långt ifrån okomplicerade frågor.

16.3.2021 kl. 09:53

– I skolan rör vi oss mellan risken att osynliggöra minoritetsbarn, eller utsätta dem för andlig kränkning och kulturell appropriering, säger Milena Parland.

Hon har jobbat med religionsdialog sedan 2009 och som bäst doktorerar hon i religionsvetenskap i Åbo, närmare bestämt om religiösa minoriteter i skolan.

– Religionens betydelse ökar och också medvetenheten om minoriteters rättigheter, säger hon.

Det finns mycket forskning på finskt håll och internationellt om minoritetsreligioner i skolan.

– Men forskningen finns inte i samma utsträckning på svenska, vilket kan vara en nackdel för Åland.

I Sverige har man ett kunskapsämne i religion för alla. Vid sidan av det finns religiösa friskolor.

– Svenska elever kan symboler, termer och fester. Men det har visat sig att de har svårt att komma ihåg till vilken religion de hör.

Hon lyfter fram forskning som visar att invandrar­elever i Sverige inte känner sig hemma i religionsundervisningen, att ateismen är för stark.

– Var fjärde kristen elev kände att de blivit kränkta i skolan av läraren.

– Om vi tittar hemskt mycket på Sverige i det här kan vi gå vilse.

I Finland visar forskning däremot att barn i minoritetsreligioner uppskattar undervisningen i sin egen religion. Men det finns jobb kvar att göra.

– Visualiseras religioner i skolan lika, eller syns bara den dominerande traditionens fester som julen, medan ramadan och ortodox påsk göms?

Lärare är kulturtolkar

Vem som har makten är en viktig fråga, anser Parland.

– Är läraren och rektorn från den dominerande gruppen? Ska majoritetslärare undervisa i alla religioner?

Likabehandling uppnås då minoriteterna är med och bereder och bestämmer.

– Skolans kontakt till lärare i minoritetsreligioner är viktig också med tanke på integrationen. Lärare är kulturtolkar och hjälper till i frågor kring barnens vardag och familjer.

Läs mer:

https://www.kyrkpressen.fi/nyheter/59268-religion-ska-inte-kunna-valjas-bort-i-grun-dskolan.html

Ulrika Hansson


Kyrka. – Singelverksamhet, verksamhet för ensamstående, passar bra in i kyrkans arbete eftersom det är både diakonalt och samhälleligt, säger Irma-Vappu Mikkonen som skrivit en pro gradu-avhandling om församlingarnas singelverksamhet. 12.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. Tusentals laestadianer samlades till sommarmöte i Esse under veckoslutet. 11.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. Finland har förbundit sig att minska antalet personer som lever under fattigdomsgränsen med 150 000 fram till år 2020. Kyrkan utmanar affärslivets representanter att verka aktivt för att bekämpa fattigdomen. 8.7.2011 kl. 00:00

Människa. Olle Eriksson fanns på de sydafrikanska myndigheternas svarta lista under Namibias självständighetskamp. Han påstods ”ha en vit hud men ett svart hjärta” och tog det som en komplimang. 7.7.2011 kl. 00:00

Samhälle. – Kyrkorna måste höja rösten när flyktingarnas och invandrarnas människovärde kränks, säger Marja-Liisa Laihia, Finlands representant vid konferensen Churches’ Commissions for Migrants in Europe (CCME) i Bukarest. 7.7.2011 kl. 00:00

Övriga. ”Jesus älskar när vi dansar så här galet till hans ära. När vi släpper loss och inte bekymrar oss om hur det ser ut.” 7.7.2011 kl. 00:00

Ledare. Regeringen Katainens program är frukten av många spretiga viljor. Det kan tydligt utläsas i regeringsprogramtexten för det folk i ”ett öppet, rättvist och djärvt Finland” som hans koalition vill leda under den närmsta framtiden. 7.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. När kyrkoherde Per-Erik Örn i Korsholm predikar vid konfirmationer brukar han också påminna om församlingens fotoetikett. 6.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. När evangeliföreningen SLEF firade årsfest i Övermark under veckoslutet fick man celebert besök: prosten F.G. Hedberg själv som 31-årig replotbo rörde sig bland de sina och gav läsprov på sina texter. 4.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. Franciskusfesten avslutades på söndagen i Kökar. Nästa års tema blir kvinnorna i Franciskus omgivning. 4.7.2011 kl. 00:00

Kultur. Radio Deis friluftsjippo Dei Festival ordnas i år för första gången i Svenskfinland. 4.7.2011 kl. 00:00

Kultur. Passionsberättelsen 7 dygn i Jerusalem framförs också nästa år i österbottnisk tappning. 3.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. Franciskusdagarna pågår som bäst på Kökar. Nyheter för i år är bland annat fågelvandringar och nya gudstjänsttider, på söndag eftermiddag i stället för förmiddag. 2.7.2011 kl. 00:00

Världen. Över 90 procent av världens kristna godkände en gemensam rekommendation för vittnesbörd om kristen tro. Rekommendationen offentliggjordes i Geneve den 28 juni 2011. 2.7.2011 kl. 00:00

Kultur. Det kristna popbandet Paddington avslutade sin karriär med ny skiva och avskedskonsert. 1.7.2011 kl. 00:00

gospel. Vi tog oss ett snack med dirigenten Elna Romberg, och frågade hur det är att leda en gospelkör på distans. 6.4.2020 kl. 15:44

biskopens påskhälsning. Så här tänkte vi nog inte att vi skulle fira påsk. Vi blev alla begränsade på något sätt. 6.4.2020 kl. 16:55
Även om vissa av novellerna är skrivna i jagform är de inte självbiografiska. ”Jag har skapat ett fiktionaliserat jag”, säger Axel Åhman.

Mansroller. Novellformatet lockade fram berättelser om att växa upp och om de spår uppväxten lämnar i oss. Axel Åhman har skrivit om människor i Österbotten som försöker leva upp till förväntningar som de tror att omgivningen ställer på dem. 7.4.2020 kl. 14:12
I år firar Tobias Zilliacus påsk hemma i Helsingfors.

Påsktraditioner. Skådespelaren Tobias Zilliacus säger att det fanns en tyngd i att spela Jesus även om han inte själv är troende. Den här våren har coronaläget pausat hans arbete och påsken blir inte samma avbrott som vanligt. 7.4.2020 kl. 10:00
Daniel Björk jobbar som kyrkoherde i Petrus församling. Hans favoritplats i stan är skateparken i Kårböle, dit han går med sina söner varje dag under de här dagarna.

långfredagen. "Den här våren har vi fått avstå från mycket som vi brukar se som självklart." 7.4.2020 kl. 00:01