Vilket valsätt av kyrkoherde är bättre i dessa coronatider? Det grubblar både domkapitel och församlingarna på.
Vilket valsätt av kyrkoherde är bättre i dessa coronatider? Det grubblar både domkapitel och församlingarna på.

Pandemin sänker tröskeln för indirekta kyrkoherdeval

kyrkoherdeval.

Under pågående pandemi har domkapitlet sänkt tröskeln för församlingarna att få avvika från regeln att ordna folkval av kyrkoherde. Men någon sådan automatik finns inte.

4.3.2021 kl. 08:50

Medan samhället diskuterar huruvida kommunalvalet kan ordnas enligt planerna i april har också domkapitlet diskuterat om det är klokt att ordna direkt val av kyrkoherde i de församlingar där det är aktuellt.

I fjol, då man inte såg något slut på coronapandemin, öppnade domkapitlet för en utvidgad möjlighet för församlingsråden att få välja kyrkoherde. En formulering som man tolkat som en rekommendation i församlingarna, vilket det enligt biskop Bo-Göran Åstrand också var i det rådande läget.

– Fortfarande finns möjligheten att församlingsrådet får välja kyrkoherde. Men i och med att vaccineringarna nu kommit igång, och med dagens hårda begränsningar, skymtar vi ett slut på den här situationen.

Församlingarna bör noga reflektera över vilket valsätt som är klokast med tanke på de lokala förhållandena, säger Åstrand.

Direkt val innebär att församlingsmedlemmarna röstar på någon av kandidaterna efter provpredikan. När församlingsråden väljer kallas det indirekt val.

Medlemmarna valde i Korsholm

Nyligen valde Korsholm Mats Björklund till kyrkoherde genom direkt val. När Vanda svenska församling ska välja kyrkoherde inom kort är det församlingsrådet som gör valet. Också Pedersöre söker nu kyrkoherde, men vem som väljer kyrkoherde i församlingen senare i sommar tar domkapitlet ställning till i mars.

– När Korsholm valde kyrkoherde övervägde de båda valsätten. Först tänkte domkapitlet sig ett indirekt val, men vi gick ändå med på församlingens begäran att ordna ett direkt val, säger biskopen.

Vanda svenska församling har anhållit om indirekt val, och det har domkapitlet bifallit.

– Vi motiverade vår ansökan med svårigheten att ordna ett tryggt direkt val under pandemin, med att valet kräver både personella och ekonomiska resurser samt med den långa processen för sökande under vilken de inte kan söka tjänst i någon annan församling, säger kyrkoherde Martin Fagerudd i Vanda.

Också Pedersöre församling har anhållit om att få ordna indirekt val med tanke på coronasituationen.

– Domkapitlet tvekar att bifalla församlingens önskemål med tanke på att man ännu inte hållit ett enda kyrkligt val i den nybildade församlingen. Till skillnad från Vanda och Korsholm är församlingsrådet i Pedersöre tillsatt efter sämjoval, alltså inte genom allmänt val, säger Åstrand.

Ligger det någon rädsla för att en oönskad kandidat söker tjänsten i bakgrunden till församlingsrådets ansökan?

– Den frågan har inte diskuterats i rådet. Vi har inte heller diskuterat könet på eventuella sökande. Det handlar uteslutande om hur säkert man kan ordna valet, säger Kaj Granlund, kyrkoherde i Pedersöre.

Enligt Granlunds bedömning är alla i rådet principiellt för ett direkt val.

Ligger det någon rädsla för att en oönskad kandidat söker tjänsten i bakgrunden till domkapitlets tvekan?

– Nej. En av poängerna med att man måste bestämma valsätt så tidigt är ju att kandidatuppställningen inte är känd vid den tidpunkten. Domkapitlet beslutar enligt kyrkolagen alltid om valsättet redan innan kyrkoherdetjänsten kan sökas av intresserade kandidater, säger Åstrand.

Stor valaktivitet talar för, och emot

Det som talar emot ett direkt val i Pedersöre i dessa coronatider är att valdeltagandet förväntas blir stort.

– De gamla församlingarna Esse och Pedersöre har alltid legat i landstopp när det gäller röstningsaktiviteten i kyrkliga val. Man kan räkna med ett aktivt deltagande också i kyrkoherdevalet. Det betyder samtidigt att vi trots det rådande pandemiläget inte lättvindigt kan besluta om att ta bort möjligheten för församlingsmedlemmarna att rösta, säger Åstrand.

Systemet är uppbyggt så att direkta val föredras. Men församlingsråden får anhålla hos domkapitlet om att få ordna indirekta val. Om ingen anhållan görs väljer församlingsmedlemmarna per automatik.

– När kyrkomötet öppnade möjligheten för indirekta val var grundtanken att församlingsmedlemmarna fortsättningsvis ska välja sin herde genom direkta val, säger Åstrand.

– Vill församlingsråden ha indirekta val bör man beakta hur församlingsmedlemmarna kommer att reagera ifall de inte får välja kyrkoherde. Dessutom finns en risk för besvär när församlingsrådet väljer kyrkoherde, säger biskopen.

Johan Sandberg


Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00
Det finns många olika sätt att missionera.

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07
Patrick Wingren,Tove Wingren och Rickard Slotte under en konsert i Nagu kyrka i höstas.

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18
Gustav Björkstrand har nästan alltid ett skrivprojekt på gång.

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

Amanda Jansson fick sitt stora genombrott när hon spelade huvudrollen i SVT-dramat Tunna blå linjen. Långt över 2 miljoner personer har sett första avsnittet.

film. Amanda Jansson blev känd för stora de massorna som den kristna polisen Sara i den svenska succéserien Tunna blå linjen. Nu är hon aktuell med huvudrollen i filmatiseringen av Stormskärs Maja. 10.1.2024 kl. 17:11
Inom kyrkans familjerådgivning är efterfrågan större än utbudet.

KYRKANS FAMILJERÅDGIVNING. I Finland upprätthåller kyrkan 37 familjerådgivningscentraler. En av dem finns i Jakobstad. Där minskar finansieringen med hälften samtidigt som efterfrågan på tjänsterna ökar. 10.1.2024 kl. 10:55
Jenni Johansson beundrar stadsdelen Skata och Strengbergsporten som hon ofta passerar.

SÅNGARE. Hon kom från Kajanaland till Jakobstad för att lära sig svenska och studera musik. I Jakobstad blev Jenni Johansson en aktiv kyrkobesökare och -sångare. Nu ska hon delta i årets Voice of Finland. 10.1.2024 kl. 09:48
Daniel Asplund är gift med Heidi, har barnen Noomi, 13, Inez,11, Elin, 7 och ett barn på väg i maj.

profilen. Daniel Asplund är kristen, make, pappa, predikant, själavårdare, företagare – och ny verksamhetsledare vid LFF, Laestadianernas Fridsföreningars förbund. 9.1.2024 kl. 18:27
Elefteria ”Ele” Apostolidou växte upp i Träskända med en finsk mamma och grekisk pappa. Hennes pappa dog när hon var elva år, men hon har upprätthållit sin grekiska.

ÅRETS PRÄST. Elefteria Apostolidou gick in i prästjobbet med själ och hjärta – men höll på att slita ut sig. 8.1.2024 kl. 20:38