Vilket valsätt av kyrkoherde är bättre i dessa coronatider? Det grubblar både domkapitel och församlingarna på.
Vilket valsätt av kyrkoherde är bättre i dessa coronatider? Det grubblar både domkapitel och församlingarna på.

Pandemin sänker tröskeln för indirekta kyrkoherdeval

kyrkoherdeval.

Under pågående pandemi har domkapitlet sänkt tröskeln för församlingarna att få avvika från regeln att ordna folkval av kyrkoherde. Men någon sådan automatik finns inte.

4.3.2021 kl. 08:50

Medan samhället diskuterar huruvida kommunalvalet kan ordnas enligt planerna i april har också domkapitlet diskuterat om det är klokt att ordna direkt val av kyrkoherde i de församlingar där det är aktuellt.

I fjol, då man inte såg något slut på coronapandemin, öppnade domkapitlet för en utvidgad möjlighet för församlingsråden att få välja kyrkoherde. En formulering som man tolkat som en rekommendation i församlingarna, vilket det enligt biskop Bo-Göran Åstrand också var i det rådande läget.

– Fortfarande finns möjligheten att församlingsrådet får välja kyrkoherde. Men i och med att vaccineringarna nu kommit igång, och med dagens hårda begränsningar, skymtar vi ett slut på den här situationen.

Församlingarna bör noga reflektera över vilket valsätt som är klokast med tanke på de lokala förhållandena, säger Åstrand.

Direkt val innebär att församlingsmedlemmarna röstar på någon av kandidaterna efter provpredikan. När församlingsråden väljer kallas det indirekt val.

Medlemmarna valde i Korsholm

Nyligen valde Korsholm Mats Björklund till kyrkoherde genom direkt val. När Vanda svenska församling ska välja kyrkoherde inom kort är det församlingsrådet som gör valet. Också Pedersöre söker nu kyrkoherde, men vem som väljer kyrkoherde i församlingen senare i sommar tar domkapitlet ställning till i mars.

– När Korsholm valde kyrkoherde övervägde de båda valsätten. Först tänkte domkapitlet sig ett indirekt val, men vi gick ändå med på församlingens begäran att ordna ett direkt val, säger biskopen.

Vanda svenska församling har anhållit om indirekt val, och det har domkapitlet bifallit.

– Vi motiverade vår ansökan med svårigheten att ordna ett tryggt direkt val under pandemin, med att valet kräver både personella och ekonomiska resurser samt med den långa processen för sökande under vilken de inte kan söka tjänst i någon annan församling, säger kyrkoherde Martin Fagerudd i Vanda.

Också Pedersöre församling har anhållit om att få ordna indirekt val med tanke på coronasituationen.

– Domkapitlet tvekar att bifalla församlingens önskemål med tanke på att man ännu inte hållit ett enda kyrkligt val i den nybildade församlingen. Till skillnad från Vanda och Korsholm är församlingsrådet i Pedersöre tillsatt efter sämjoval, alltså inte genom allmänt val, säger Åstrand.

Ligger det någon rädsla för att en oönskad kandidat söker tjänsten i bakgrunden till församlingsrådets ansökan?

– Den frågan har inte diskuterats i rådet. Vi har inte heller diskuterat könet på eventuella sökande. Det handlar uteslutande om hur säkert man kan ordna valet, säger Kaj Granlund, kyrkoherde i Pedersöre.

Enligt Granlunds bedömning är alla i rådet principiellt för ett direkt val.

Ligger det någon rädsla för att en oönskad kandidat söker tjänsten i bakgrunden till domkapitlets tvekan?

– Nej. En av poängerna med att man måste bestämma valsätt så tidigt är ju att kandidatuppställningen inte är känd vid den tidpunkten. Domkapitlet beslutar enligt kyrkolagen alltid om valsättet redan innan kyrkoherdetjänsten kan sökas av intresserade kandidater, säger Åstrand.

Stor valaktivitet talar för, och emot

Det som talar emot ett direkt val i Pedersöre i dessa coronatider är att valdeltagandet förväntas blir stort.

– De gamla församlingarna Esse och Pedersöre har alltid legat i landstopp när det gäller röstningsaktiviteten i kyrkliga val. Man kan räkna med ett aktivt deltagande också i kyrkoherdevalet. Det betyder samtidigt att vi trots det rådande pandemiläget inte lättvindigt kan besluta om att ta bort möjligheten för församlingsmedlemmarna att rösta, säger Åstrand.

Systemet är uppbyggt så att direkta val föredras. Men församlingsråden får anhålla hos domkapitlet om att få ordna indirekta val. Om ingen anhållan görs väljer församlingsmedlemmarna per automatik.

– När kyrkomötet öppnade möjligheten för indirekta val var grundtanken att församlingsmedlemmarna fortsättningsvis ska välja sin herde genom direkta val, säger Åstrand.

– Vill församlingsråden ha indirekta val bör man beakta hur församlingsmedlemmarna kommer att reagera ifall de inte får välja kyrkoherde. Dessutom finns en risk för besvär när församlingsrådet väljer kyrkoherde, säger biskopen.

Johan Sandberg


SYNODALMÖTE. Vad betyder frälsning? Är det någonting som sker efteråt, bortom döden? Eller här och nu? Det ska alla omkring 2 000 präster i den evangelisk-lutherska kyrkan å tjänstens vägnar fundera över inför höstens synodalmöten. 12.8.2022 kl. 09:04
– Det jag gillar med hösten är att vi får en chans till nystart, vi börjar från tomt bord, säger Ann-Britt Bonns.

Skolstart. Ann-Britt Bonns är rektor i Grundskolan Norsen. Hon välkomnar ett nytt läsår. 11.8.2022 kl. 19:16
Kokonåsen i Borgå är välbekant för Mats Lindgård. Här sköter han sin kondition.

kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08
Kantors- och prästparet Eeva-Stiina och Paula Lönnemo vill se kyrkan ta ett mera ansvarsfullt grepp om sina skogar.

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53
– Jag har själv varit entusiastisk för skogsbruk utan kalhyggen, säger Carl-Johan Jansson. Men det fungerar inte.

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11
Sophie Törnqvist från Kerko by i norra Borgå tycker om att vara social och få nya vänner. Domkyrkoförsamlingens läger Pellinge 1 har varit en upplevelse, säger hon.

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00
Rebecka Stråhlman arbetar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan – något årtionde efter konfirmationen.

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34
Ingrid Mutai och Olivia Franck (i telefonskärmen) vill lyfta 
sekundär traumatisering på bordet.

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03
Mao Lindholm fascineras av rövaren på korset bredvid Jesus. – Och Jesus omedelbara löfte åt honom om evigt liv. Det är så hisnande stort att det inte går att fatta.

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13
Katolska Sara Torvalds tycker att ekumenik är lärorikt men att den katolska kyrkan också har varit för en mängd "fördomar och tjafs". Hon är sedan 2021 ordförande för Ekumeniska rådets arbete på svenska i Finland.

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00
Olav Jern anser att både Kyrkostyrelsen och domkapitlen har för stor makt. Men han är å andra sidan nöjd med att kyrkan har en tydlig beslutsstruktur

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00
– Jag tror att om jag var kyrkoherde skulle jag försöka hindra allt utflöde. Jag skulle tänka: jag låter ingen lämna församlingen utan att veta varför, säger Edgar Vickström. Han saknar uttalade mål i kyrkan.

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12
Christina Roberts och Göta Alm-Ellingsworth vill återuppliva traditionen kring åländska Lumparlands brudkrona.

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00
Kyrkpressens enkät bland förtroendevalda i Borgå stift visar att ungefär en tredjedel tycker att kyrkoherden har för stor makt. Det tycker också de erfarna beslutsfattare Kyrkpressen talat med.

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41
My Ström saknar känslan av att höra hemma. – Risken är nu, när jag testar på Sverige igen, att jag kommer ha samma känsla av att inte höra hemma.

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58

Församlingsförbundets  verksamhetsledare Kalle Sällström, pristagaren Stefan Härus och biskop Bo-Göran Åstrand.

kulturpris. I trettio år var Stefan Härus redaktör för programmet Tack och lov i Yle Vega. Programmet presenterade andlig musik enligt lyssnarnas önskemål, och präglades starkt av Härus röst, personlighet, närvaro och kunskap. Dessa motiveringar lyftes fram när Stefan Härus fick Församlingsförbundets kulturpris år 2023. 28.11.2023 kl. 15:33

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Vem har sökt tjänsten som ledande kaplan i Väståbolands svenska församling? Vem blir citykaplan i Johannes församling? Läs mera i notisen från domkapitels senaste sammanträde. 28.11.2023 kl. 13:58
När Torsten Sandell tar emot gäster hemma i Helsingfors bjuder han ofta på turkiskt te.

KORANFORSKARE. Många muslimer upplever pressen från västvärlden som outhärdlig, säger Torsten Sandell, som bott länge i Turkiet och forskat i Koranen. 23.11.2023 kl. 08:00
För Mari Koli blev utmattningen och den påföljande pilgrimsvandringen den livsförändring hon behövde.

livskris. När hon var fem år hittade Mari Koli sin pappa död. Det är egentligen där berättelsen om krig, en utbränd vd och att vandra sig frisk börjar. – Jag hörde en röst som sa: Du måste gå till Santiago de Compostela. 22.11.2023 kl. 13:01
Mikael Nylund har hållit i trådarna för projektet från början, men hela församlingen har stått bakom projektet.

EKENÄS. I tider när kyrkobyggnader blir nattklubbar eller bostäder går Betesdaförsamlingen i Ekenäs mot strömmen. Frikyrkan har köpt och renoverar den mer än 150 år gamla träbyggnaden Ekenäs seminarium. 21.11.2023 kl. 18:19