Anders Jorulf har nått internationella framgångar med sina foton.

Anders Jorulf vill förmedla inre frid med sina foton

Replot.

Landskapsfotografering och andakt hör ihop i Anders Jorulfs liv. Han är rikssvensk, men han återvänder alltid till Replots unika solnedgångar – och sin ungdomskärlek i Vasa.

3.3.2021 kl. 00:00

Det var som tonåring Anders Jorulf först kom till Vasa på 1980-talet. Han studerade musik på Fria Kristliga Folkhögskolan i Vasa under några år, och fick vänner för livet runt omkring i Österbotten.

Anders flyttade tillbaka hem till Sverige och skapade sig en arbetskarriär där och fick familj. När hans far gick bort blev det en början på något nytt för Anders.

– Då pappa dog för många år sedan började jag söka mig ut i landskapen runt Höga Kusten i Sverige. Att gå där bland klippor, i närheten till havet och prata med Gud blev ett andningshål och en tröst för mig. Jag kunde skrika, prata, gråta och bara vara.

Början på fotointresset

Efter ett tag tog han med sig kameran och började se ljus, hav, landskap och land genom kamerans linser.

– Ju mer jag vistades i det öppna fridfulla landskapet, desto närmare kände och upplevde jag att jag kom Gud. Efter ett par år märkte jag hur mina vandringar längs med kusten i Västernorrland blev som en andakt för mig.

Det var startpunkten för fotograferingsintresset som faktiskt samtidigt blev en öppning för att komma tillbaka till Österbotten. Anders berättar hur han många gånger hade stått på Höga Kusten och betraktat molnen som tornade upp sig långt borta i horisonten och förstod att molnen var över land, Finland. Samtidigt gick solen ner bakom hans rygg.

– Många gånger tänkte jag att jag borde ta mig över till mina goda vänner sedan 1980-talet och åka ut i arkipelagen i Österbotten och fotografera solnedgången över Sverige från finska sidan.

Men att resa till Finland och ut i skärgården stannade alltid vid en tanke.

– Men är det något jag lärt mig så är det att livet är föränderligt och med förändringar kommer också nya människor in i livet. Jag kom att träffa min ungdomskärlek på nytt och vi blev ett par. Min fästmö, Lena Sigfrids, som bor i Vasa visade mig till Replot och vidare ut till Björköby.

Speciell solnedgång

Där fann han den fantastiska solnedgången över Sverige och han beskriver det som att han blev helt betagen.

– Jag studerade solnedgången och jämförde den med de resor jag gjort till Island, Lofoten och Färöarna och såg att solens nedgång var mer dynamisk och hade ett helt annat skimmer över sig på dessa breddgrader än på andra ställen. Jag började fundera och kom över en artikel som belyste det magiska just med solnedgången över detta område.

Han fick reda på att det i Österbotten, och speciellt från Replot upp till Jakobstad, finns ett stråk med speciellt ljus som går tvärs över Kvarken mot Västernorrland och Västerbotten och några mil in i landet på båda sidor – sedan upphör det magiska ljuset.

– Epicentrum för detta ljus vid solnedgången är just vid Replot. Det var här i centrum för det magiska ljuset jag började fotografera solnedgångarna, och jag upplevde ett sådant lugn, en harmoni och en magisk känsla av närhet. Än en gång upplevde jag att mina många vandringar längs den österbottniska kustremsan fick göras i en andakt och som en gåva till Gud. En andakt där jag med min kamera lyfte fram landskapet, havet, lugnet och tystnaden. En andakt där jag känner att jag lever i en själslig ro i nordiskt landskap.

Foto: Anders Jorulf

Internationella framgångar

I dag har bilderna spridits på många olika platser.

– Bilder från Björköby, Replot, Södra och Norra Vallgrund finns nu i USA, Grekland, Spanien, Sverige, Norge, England, Italien, Sydafrika och naturligtvis i Finland. Jag är stolt över att få ge av mig själv och min egen andakt till Replots församling, som från och till tagit upp mina bilder och på så sätt kunnat ge vidare en bit av den själsliga ron jag själv fått uppleva.

Åren har gått och Anders har i dag haft förmånen att ha utställningar i flera länder, till exempel i USA och Europa (men ännu inte i Finland).

– Jag har gett ut två landskapsfotoböcker och fått fin kritik i media. Min kamera har tagit mig till länder och platser jag aldrig annars skulle fått möjligheten att besöka.

– Jag är oändligt tacksam för de människor jag mött genom åren. Människor som Leif Galls, som har visat mig till platser dit jag aldrig skulle ha hittat på egen hand. Platser som jag fått uppleva just för att människor tar mitt fotograferande på allvar och vill leda mig in i sin värld. För mig är det viktigt och oerhört värdefullt.

– Att mina bilder rönt internationell framgång, ses av många och att mina bilder finns i privata hem, hos samlare och på stora företag och hotell är bara ett tecken på att mina bilder också hos andra väcker känsla av närvaro och inre frid.

Foto: Anders Jorulf

Han har förutom framgångarna med sina bilder kallats till att bli ambassadör för Lumix och Panasonic Nordic och det är han väldigt stolt över att vara.

– Det är ett kvitto på att mina ansträngningar har lyckats och att mina bilder uppskattas. I mitt företag Fotoadventures lär jag ut fotografering. För mig är det viktigt att lära ut magin bakom känslan, magin bakom en bild som inte bara är tekniskt fullbordad utan också hur man skapar känslan i bilden.

Landskapet som källa till lugn och ro

I landskapet, med kameran, känner han att han kan slappna av från ett hektiskt liv med arbete, barn och distansförhållande.

– Jag kan vara mig själv, känna en gudsnärvaro och ge mitt hjärta till Gud, i en öppen andakt som bara jag och Gud har åtkomst till.

Foto: Anders Jorulf

För Anders är fotograferingen inte att ha med sig en kamera ut i landskapet, ta några bilder och hoppas på att någon blir bra.

– För mig är fotografering extremt noga planering där väder, vind, ljus och teknik harmoniserar med varandra. Jag lägger ner mycket tid bakom kameran och ser till att vara på rätt plats vid rätt tillfälle, hellre än att lägga ner tid framför en skärm i ett bildredigeringsprogram.

Äktheten i bilden är viktig för honom.

– Jag vill att betraktaren ska känna igen sig och kunna återvända till samma plats som jag varit på och få uppleva samma själsliga ro och gudsnärvaro. För mig är det viktigare att få förmedla känslan i bilden än att förklara tekniken bakom.

I dag är hans vision inte att ta den perfekta bilden.

– Min fotografiska vision och mitt mål är att för eftervärlden visa hur stor Gud är, hur egen tid kan förvaltas och att jag som människa i sorgen kan finna tröst, förlåtelse och nåd genom Guds omsorg.

Det tog honom lång tid att förstå att landskapet är föränderligt och att han med sitt liv är en viskning som passerar en kort sekund i detta jordeliv.

– För mig betyder det mycket att få ge mer än att ta. Att få dela med mig mer än att se till att jag står först i kön. Att låta bilden tala för sig själv i en varm känsla av gudsnärvaro och inre frid.

I det hektiska liv många av oss lever i idag ska fritid, arbete och familj sammanflätas under dygnets 24 timmar.

– Många glömmer bort nuet och att få egen tid – tid där du får en andakt inför Gud, tid där du som människa och individ får komma inför Gud och bara vara dig själv.

– Det är just i dessa ögonblick jag har funnit mig själv och kommit Gud nära, det är där jag upplevt förlåtelse och nåd. Det är där som Guds kärlek värmt mitt ibland sargade hjärta. Mina landskapsbilder vill visa på den inre friden och Guds närvaro som jag fått uppleva genom åren, oavsett tid, plats och rum.

Foto: Anders Jorulf

Lilian Westerlund


JOHANNES FÖRSAMLING. – Nu sitter skägget löst! säger Johan Westerlund, Helsingforskyrkoherden som odlade ett coronaskägg för att han ändå bara satt hemma. I oktober bjuder han in till Mikaelidagsfest i Johanneskyrkan och hoppas att kyrkan blir så full som restriktionerna tillåter. 14.9.2021 kl. 18:38

kyrkoherdeval. Biskop Bo-Göran Åstrand, vad gjorde att du bedömde att du behövde ställa in ditt program och åka till Pedersöre? 10.9.2021 kl. 14:28

FÖRSÄLJNING. Lägerholmen Mataskär i Esbo, med alla sina byggnader, har sålts till en privatperson för ett sjusiffrigt belopp. 8.9.2021 kl. 10:15

kyrkoherdeval. I söndags träffades Pedersöre församlings tillträdande kyrkoherde Mia Anderssén-Löf, vice ordförande Krister Mård och biskop Bo-Göran Åstrand för att utbyta tankar kring församlingsarbetet. 7.9.2021 kl. 12:45

BÖN. När man inte klarar av att be kan man testa att be på ett nytt sätt. 3.9.2021 kl. 15:18

RÄTTEGÅNG. Besvärstiden gick ut och hovrättens dom överklagades inte – den frikännande domen i målet mot Martyrkyrkans vänner står alltså fast. 2.9.2021 kl. 16:56

studieliv. Sonja Jakobsson rör sig i högskolornas korridorer och får ägna sig åt något av det hon gillar mest – att höra människors berättelser. 2.9.2021 kl. 16:52

studier. Moa Widjeskog studerar på ett kristet college i Kentucky. Hon har mött värme och vänlighet, men också attityder som är helt främmande för henne. 2.9.2021 kl. 09:19

LIVSBANA. Vanligtvis säger man att man snubblat in i en karriär. Det gjorde inte Mårten Wallendahl. En kompis som snubblade över honom ledde in honom på den livsbana han nu är i. 1.9.2021 kl. 16:37

BÖN. Cita Nylund tog initiativ till att starta en bönetråd på Facebook. Varje vecka samlas gruppmedlemmarna på sitt håll och ger av sin bönetid åt andra. – Det är ganska stort fast det är litet. 1.9.2021 kl. 12:45

familjeliv. När Oskar Boije var en vecka gammal fick hans föräldrar veta att han har 47 kromosomer. – Oskar förankrar oss här och nu, säger Erika och Mattias Boije. 1.9.2021 kl. 09:13

kyrkoherdeval. Den livliga debatten inför herdevalet i Pedersöre har väckt frågor. Vad måste en kyrkoherde vara bra på? Att lyssna, säger biskop Bo-Göran Åstrand. 31.8.2021 kl. 09:12

Afghanistan. I Whatsapp-gruppen för afghankristna i Finland delas dagligen böneämnen för Afghanistan och de kristna afghanerna, säger Miragha Sediqi från den afghankristna föreningen i Finland. 30.8.2021 kl. 12:57

diskussion. Biskop Bo-Göran Åstrand ställde in en planerad radiointervju denna vecka för att brådskande åka till Pedersöre för att bekanta sig med stämningarna där efter kyrkoherdevalet. Under besöket träffade han åtminstone församlingsrådets viceordförande Krister Mård. 27.8.2021 kl. 15:21

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34

film. Filmen Jesus Revolution, som skildrar Jesusfolket inom hippierörelsen på sextio-och sjuttiotalen i Kalifornen, har fyllt biografsalongerna i Sverige och USA. Nu går den i Finland där Caj Höglund plötsligt fann sig engagerad i distributionen av filmen. 9.10.2023 kl. 12:05

KVINNA OCH PRÄST. På andra försöket lyckades församlingsrådet i Karleby svenska församling enas om ett utlåtande till domkapitlet i Borgå stift gällande Annica Smeds förordnande som församlingspastor till församlingen. Nu föreslår man att förordnandet blir tidsbestämt till två år och beslutet kom efter omröstning där rösterna föll 9-3. 6.10.2023 kl. 10:25