Att Filip Saxén jobbar hårt för jämställdhet har stark koppling till det han själv upplevt.
Att Filip Saxén jobbar hårt för jämställdhet har stark koppling till det han själv upplevt.

Filip Saxén ångrar inte att han berättade om övergreppen, skammen och ångesten

beslut.

Filip Saxén vågade slutligen gå i närkamp med sig själv, med skammen och ångesten efter de övergrepp han utsattes för som barn. Som sportchef på Hufvudstadsbladet har han också vågat införa en helt jämställd sportjournalistik, trots mycket kritik. – Ibland måste man bara våga vara modig, säger han.

17.2.2021 kl. 14:51

En kollega fick förhinder och det blev Filip Saxén som skulle intervjua den legendariska höjdhoppsstjärnan Patrik Sjöberg. Sjöberg hade offentligt berättat om de sexuella övergrepp han utsattes för som ung. Intervjun blev en brytpunkt. Av alla okända människor blev Patrik Sjöberg den första som fick veta att Filip Saxén också utsatts för sexuella övergrepp som barn.

– Det kändes helt enkelt lättare att berätta för honom för att han också blivit utsatt. Men det var en av de svåraste intervjuerna att skriva, för jag kunde inte skriva allt jag kunde veta och avslöja vad jag själv hade varit med om.

Men något år senare var Filip Saxén beredd att sätta ord på sina egna upplevelser. Det gjorde han som sommarpratare i Yle Vega i somras.

I och med att det hänger så starkt ihop med det jag varit med om, så visste jag att jag måste göra det helt ärligt.

– Allt kom vid rätt tidpunkt, som sommarpratet till exempel. Skulle jag ha fått frågan ett år tidigare hade jag sagt nej. Förfrågan var att prata om jämställd sportjournalistik, de visste inte vad jag hade för historia. Men i och med att det hänger så starkt ihop med det jag varit med om, så visste jag att jag måste göra det helt ärligt.

Som en följd av övergreppen kom svår ångest och skam.

– Någonstans ville jag berätta, och en stor orsak var att det kanske kan hjälpa någon som är i samma situation eller i andra svåra situationer. Jag tror att ju mer vi talar om mental ohälsa, jämställdhet och sexuella övergrepp, desto lättare blir det att ta upp det. Då minskar risken för att det ska ske i tysthet, och det minskar tabut.

Har du ångrat att du berättat?

– Nej, säger han efter att ha funderat en stund.

– Jag funderade på det så mycket före: Är det det här jag vill?

– Det som jag ibland kan stanna upp och tänka på när jag träffar någon människa är: Hur ser den personen på mig? Är jag det där offret? Det är något jag varit med om men det är inte det som definierar mig.

Många tog kontakt efteråt och visste inte riktigt hur de skulle bete sig efter hans uppriktighet, också sådana han känt länge.

– Jag fick bara säga att för mig är ju inte det här någon ny situation. Var som vanligt! Den enda skillnaden är att jag har sagt det högt.

Många har tyckt att han är orädd.

– Ibland måste man bara våga vara modig. Det hjälper både mig själv och andra.

Han tror inte att någon kunde ha märkt på honom som barn att han utsattes för övergrepp.

– Barn är så bra på att dölja saker för föräldrarna som de inte vill att de ska veta.

– Det är andra tider nu. Om man ser tillbaka på åttiotalet så tror jag inte att det här ens fanns som ett alternativ för föräldrar att tänka på. Nu är det annat, det läses och pratas, det är en del av samhällsdiskussionen.


Sämre dagar och bättre

Sedan ett år tillbaka går han i terapi två gånger i veckan.

Det är en ständig kamp. Jag mår inte bra, men jag mår så pass bra att jag kan ha ett ganska bra liv ändå.

– Det är en ständig kamp. Jag mår inte bra, men jag mår så pass bra att jag kan ha ett ganska bra liv ändå. Det kommer dåliga dagar och bättre dagar. Jag har lärt mig känna igen mina egna signaler, förr förstod jag inte vad ångest var och vad jag kunde göra.

En varningsklocka är rastlöshet.

– När jag får svårt att välja musik, om jag lyssnar på en halv låt och sedan vill byta, då vet jag att något är oroligt i huvudet. Fysiskt kan jag känna mig väldigt rastlös, att jag måste stiga upp och gå. Och så kan jag få känslor i magen och bröstet.

Hur dåligt han än mått har han alltid kunnat jobba, förutom några veckors sjukskrivning för ett par år sedan.

– Jag har varit jättebra på att utåt se ut att må bra. Om jag överdriver en aning så har jag skapat den professionella bilden av mig själv, som är lite annorlunda än den jag är privat. Det har varit något slags skydd säkert. Samtidigt går de sidorna av mig mer och mer ihop, mer nu än tidigare.

Upplever du att du är fri från skammen?

– Nej, säger han genast.

– Om jag pratar med någon om det här kan jag fortfarande märka att jag känner skam. Och jag vet att det är fel. Huvudet säger en sak, men någonstans sitter det så djupt. Jag vet inte om jag någonsin kommer att vara fri från skammen. I och med att jag har hållit det för mig själv så pass länge, så är det säkert ännu svårare att släppa det.

Det han är mest rädd för är att inte börja må helt bra.

– Men det är viktigt att inse att man gör framsteg. Om jag tänker på var jag var för två år sedan och var jag är nu så har det faktiskt skett ganska mycket.

I sitt sommarprat berättade han ärligt om att många relationer gått i kras, inte minst för att han periodvis haft väldigt svårt för närhet. Han är frånskild och har delad vårdnad om sin snart femåriga son.

När känner du dig som lyckligast nu?

– Det är de små stunderna med min son. Barn är så fantastiska. Det är så spontant och ärligt allting.


Damer idrottar också

Filip Saxén har förändrat sportjournalistiken på Hufvudstadsbladet radikalt. Bevakningen ska omfatta kvinnor och män lika mycket och på samma villkor. Ett mål man på redaktionen ständigt följer upp. Att han jobbar hårt för jämställdhet har stark koppling till det han själv upplevt.

– Under metoo-hösten läste och lyssnade jag väldigt mycket på kvinnors vittnesmål om vad de varit med om och utsatts för. Jag kände igen mig i många av tankarna och känslorna, och det fick mig att känna att jag ville vara med och aktivt ändra på världen och de strukturer som stött och möjliggjort ojämställdhet, övergrepp och opassande beteende.

En exakt motsvarighet till Hbl:s jämställda linje inom sportjournalistik hittas inte i tidningsvärlden i Finland eller Sverige vad han vet om.

– Om man tittar på många tidningar i dag i Finland kan det gå flera dagar så att det inte finns någon damidrott med alls. Men kvinnor idrottar ju också.

Han är härdad mot den ibland ytterst osakliga kritiken mot Hufvudstadsbladets jämställda sportjournalistik, och han försöker svara på det mesta.

– Men det har hänt något, för efter årsskiftet började det komma mycket mer positiv kritik. Jag räknade att det nu är 80 procent positivt, 20 procent negativt, och det känns ju jättebra.

Han pratar mycket om de strukturer som styr idrotten, där män sitter på makten och herridrotten är normen. Medierna är en del av problemet, anser han.

Det handlar inte om att manlig idrott per definition skulle vara intressantare och bättre.

– Vissa säger att vi bara speglar verkligheten, och det stämmer ju till viss del. Men det man ofta glömmer är varför idrottsvärlden ser ut som den gör. Det handlar inte om att manlig idrott per definition skulle vara intressantare och bättre, utan att man skapat förutsättningar och möjligheter för män medan man inte gjort det för kvinnor.

– Nu är det populärt att säga att det är marknaden som styr. Om herridrotten lockar de stora sponsorerna och den stora publiken så är det den som ska ha pengarna också, utan att man funderar över varför det är så. Man glömmer bort historien.

Han exemplifierar med England under första världskriget. När männen var ute i krig föddes en väldigt stark damfotboll. Matcherna lockade publik på upp till 50 000 människor. När kriget var över oroade sig engelska fotbollsförbundet för vad som skulle hända med herrfotbollen.

– Engelska fotbollsförbundet bestämde sig för att förbjuda damer att spela fotboll. Det förbudet var i kraft i femtio år. Då blir det märkligt att prata om att man ska låta marknaden styra, samtidigt som man har stängt den marknaden för kvinnor, just de åren då idrotten har utvecklats.

Med ett öga för maktstrukturer ser han ojämlika mönster på många håll.

– Jag ser många likheter mellan kyrkan och idrotten, det finns mycket utvecklings­potential, säger han lite roat.

– Det är män som har styrt kyrkan i alla tider, väldigt mycket längre än inom idrotten. Och precis som inom idrotten så finns det på vissa håll ett starkt motstånd mot kvinnor, ett uttalat motstånd också.

– Övergrepp inom idrotten och kyrkan hänger säkert delvis ihop med att det är ganska stängda rum, starka auktoritära figurer och strikta regler som styr. Maktstrukturerna är tydliga, man ska inte ifrågasätta dem som har makt, och då skapar man ganska farliga situationer. Jag tror att en större öppenhet skulle gynna alla.

Traditionella roller

Hans mansbild har förändrats mycket under åren. Han är född på 1970-talet och uppvuxen på Drumsö i Helsingfors.

– Jag har vuxit upp med föräldrar med traditionella könsroller. Min pappa har alltid jobbat jättemycket, och min mamma blev hemmamamma när min lillebror föddes. Hon lagade mat, tvättade och strök hans skjortor.

Han har funderat på vilken slags pappa han vill vara och vilken slags värld han vill att hans son ska växa upp i.

– Jag vill att han ska få vara sig själv, få gråta och vara ledsen. Och att han ska få välja vad han tycker om, just nu är det att dansa och sjunga, att vara nära och kramas. Som pappa vill jag att vi ska kunna prata om vad som helst med varandra.

Ulrika Hansson


Enkäten kan besvaras under tiden 2.5-23.5.

ENKÄT. Biskop Bo-Göran Åstrand har tillsatt en arbetsgrupp för att ta fram en strategi för Borgå stift. Arbetsgruppen har utarbetat en enkät som man kan besvara under tre veckors tid. 3.5.2023 kl. 11:54
Rök och sot finns överallt – men inget värdefullt har skadats.

BRAND. Vi är tacksamma att branden stannade på sakristians sida, kyrksalen i Pernå kyrka är ju ovärderlig, säger Stina Lindgård, kyrkoherde i Agricola svenska församling. 2.5.2023 kl. 14:12
Nina Åström har uppträtt i ett trettiotal länder. Just nu är hon aktuell med boken "Måltider i öknen – Picnic in the Desert".

musiker. Nina Åström har uppträtt för miljonpublik, men också i fängelser i Ukraina och Ryssland. Hon går dit hennes kall för henne. 2.5.2023 kl. 11:32
Missionen har provisoriska arrangemang på domkapitlet 2023.

mission. Domkapitlet i Borgå har inte anställt någon ny stiftssekreterare för internationellt arbete och mission. Biskop Bo-Göran Åstrand vill vänta på domkapitlets nya strategi som kommer om ett år. 28.4.2023 kl. 13:00
Starka SFP-kommuner i Österbotten naggas av unga som röstar KD

politik. Bibelförankrad konservatism betraktade man på SFP:s partikansli som ”gubbarnas” världssyn. Men riksdagsvalet visade partisekreterare Fredrik Guseff på någonting annat. Unga laestadianer i Österbotten är nu en politisk faktor som utmanar SFP – via Kristdemokraterna. 1.5.2023 kl. 19:00
Camilla Svevar är kyrkoherde i Replots församling och Johan Kanckos är tf. kaplan i Esbo svenska församling.

kyrkoherdeval. Domkapitlet har konstaterat att både Camilla Svevar och Johan Kanckos är behöriga för tjänsten. Domkapitlet placerar Camilla Svevar i första förslagsrum. 28.4.2023 kl. 10:10
Sonja Jakobsson jobbar som studentpräst vid Helsingfors universitet, Hanken och Arcada.

KOLUM. I mitt arbete som studentpräst träffar jag unga studerande som söker sig till mig för samtal. Deras värld har mörknat så mycket att de har klivit över den tämligen höga tröskeln att söka hjälp hos en präst. 24.4.2023 kl. 08:00

biskopar. Den finländska teologen Jaakko Rusama har valts till biskop för den lutherska kyrkan i Storbritannien. 26.4.2023 kl. 15:02
Jomala församling är en av de församlingar som fick understöd.

UNDERSTÖD. Kyrkostyrelsens plenum har beviljat församlingarna understöd för sammanlagt 7,38 miljoner euro ur den statliga finansieringen för skötseln av församlingarnas kulturarv. 25.4.2023 kl. 11:01
Förlåtelse är något du överräcker för en gåva som inte kräver något i gengäld.

FÖRLÅTELSE. Vad händer när någon behandlar dig fel? Du känner dig arg, sårad, ledsen och övergiven. Du vill ha rättvisa, och du vill att någon betalar. Men om rättvisan inte kommer – vad gör du då? Du förlåter. Sjuttio gånger sju gånger gör du det – och då sjunker inte bara ditt blodtryck utan du bygger också din karaktär. 20.4.2023 kl. 10:18
– Jag satt nästan mer utanför dörren än inne i klassrummet. Nu sitter min lärare i församlingsrådet med mig.

Personligt. Staffan ”pastorn” Björklund, stuvare och skogshuggare, har aldrig brytt sig om människors titlar. – Jag brukar alltid säga att alla som kliver över tröskeln till Herrens hus är likvärdiga. 20.4.2023 kl. 18:00
Tanja von Knorring i Tammerfors församling väntade i 40 år med att komma ut som kvinna.

TRANSKÖNADE. Som studerande klädde sig Tanja von Knorring första gången som kvinna 1984. I slutna sällskap och på klubbar i den tidens Helsingfors var hon kvinna om natten – och man och chef vid Luftfartsverket om dagen. Nu som 60-plus är hon kvinna helt och hållet. Bönen och tron har stött henne på vägen dit. 19.4.2023 kl. 21:41
Daniel Björk

TJÄNSTER. Daniel Björk är enda sökande till kyrkoherdetjänsten i Pedersöre när ansökningstiden gick ut i dag. Kyrkoherdetjänsten i Solf har sökts av Camilla Svevar och Johan Kanckos. 19.4.2023 kl. 12:08
– Jag kunde inte gå omkring och ha ångest över mitt jobb varje dag, jag måste göra någonting, säger Sabina Lumivirta.

Personligt. Sabina Lumivirta är driven och har höga krav på sig själv. Hon repar sig som bäst från två utmattningar och en depression. 19.4.2023 kl. 10:00
– Det handlar inte om mig, utan om forskningens frihet, säger Mika Vähäkangas till KP.

forskning. Forskningschef Mika Vähäkangas vid Åbo Akademi befarar ett åtal för en avhandling, vars författare han handledde i Lund i Sverige. Den omstridda avhandlingen ville blottlägga svenska islamistiska nätverk. 17.4.2023 kl. 14:28

Rebecka Stråhlman, en av arrangörerna för Ungdomens Kyrkodagar, ger delegaterna en eloge. De är förebilder i att motverka polarisering.

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00
Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15
Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04
Jennifer Enqvist är glad över att en del församlingar börjat satsa på unga vuxna, men vill gärna se mer av samma vara.

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22