När templet förstördes år 70 e.Kr. försvann sadducéerna och fariséerna blev huvudfåran för judendomen vi känner idag.
När templet förstördes år 70 e.Kr. försvann sadducéerna och fariséerna blev huvudfåran för judendomen vi känner idag.

Fariséerna är bättre än sitt rykte

Fariseism.

Den vedertagna betydelsen av fariseism, hyckleri, är inte historiskt korrekt. Ordet farisé betyder
ordagrant avskild eller separatist. Fariséerna är bättre än sitt rykte, anser Karl af Hällström.

5.2.2021 kl. 10:10


– Jesus och fariséerna stod i många frågor mot varandra. Det gör att vi som vill följa Jesus ser kritiskt på fariséerna. Det är inget fel på det. Men att helt förkasta dem är inte korrekt för de gjorde också gott, säger Karl af Hällström, kaplan i Agricola församling.

I samband med sin avhandling för högre pastoralexamen har han kommit in på fariséerna och sadducéerna som ett sidospår.

– Visst fanns det hyckleri och spetsfundigheter bland fariséerna, men det var inget som är unikt för dem. Är man ärlig finns det i alla grupperingar.

Han kallar fariséerna en väckelserörelse.

– Det kan göra folk upprörda idag. Men i väckelserörelserna är man inte mera hycklande än någon annan.
Fariséerna och sadducéerna var två av de främsta politiska och religiösa partierna i det heliga landet kring vår tideräknings början. Sadducéerna var ett aristokratiskt parti som försökte upprätthålla templet och tempelkulten. Därför försökte de bibehålla samhällsfreden också under romarnas ockupation.

– Sadducéerna höll mera på prästerskapet och det kultiska. Grunden var religiös, men det hade också politiska följder som ledde till en samarbetspolitik. Men de, liksom många andra människor, hade också egna kor i diket. Det låg till exempel i översteprästernas intresse att se till att politiken fungerade för att deras inflytande och makt skulle bevaras.

Sadducéerna hade inte helt fel i sin målsättning. Under upproret år 70 förstördes templet och sadducéerna försvann ur historien.

– När de försvann blev fariséerna judendomens huvudfåra. Fariséerna höll till i det som motsvarar våra bönehus, synagogorna. Där samlades man inte för att offra till Gud, utan för att studera Bibeln, be och sjunga tillsammans. Från det har den rabbinska judendomen som vi idag känner till utvecklats.

Exakt när fariséerna uppstod som rörelse vet man inte. Men enligt den judiske historikern Josefus var de en inflytelserik grupp redan drygt 100 år före Jesu födelse.

Fariséerna ville omsätta Guds bud i praktiken. Men eftersom buden getts tusen år tidigare innehöll de sådant som inte direkt var aktuellt längre.

– Det behövdes uppdateringar och fariséerna strävade efter att vara så nära det Gud hade sagt som möjligt. De ville föra de enskilda medlemmarna i folket närmare Gud. Utgångspunkten var att folket bör göra som fariséerna för att kunna bestå som Guds folk.

För att kunna tillämpa buden på alla tänkbara områden kompletterade fariséerna dem med muntliga regler. Det ledde till att lagens bestämmelser utvidgades och det blev mycket svårt att följa dem.

Att Jesus var kritisk mot fariséerna har att göra med att han såg på Guds bud ur en annan synvinkel.

– Jesus var också inne på Guds bud skulle följas. Men han avsåg nödvändigtvis inte buden bokstavligt utan principen bakom buden. Han citerar Gamla testamentet då han säger att han vill se barmhärtighet och inte offer. Fariséerna ville sätta buden i system och följa dem, till exempel att också ge tionde av det som inte nämns, för att vara på den säkra sidan. När Jesus kritiserar det här blir de sura.

I bakgrunden ligger också att både fariséerna och sadducéerna hade erfarenhet av karismatiska predikanter,vars anhängare utvecklas till en upprorsrörelse som romarna slog ner. Jesus sågs som ännu en upprorsledare.

– Evangelierna är skrivna ur den kristna församlingens synvinkel. Johannesevangeliet är skrivet tjugo år efter att templet förstördes och sadducéerna försvunnit ur historien. Där görs det ingen större skillnad mellan fariséer och sadducéer, utan Jesu motståndare kallas bara ”judarna”, vilket lett till antisemitism och annat.

– Motsättningen mellan Jesus och fariséerna tillspetsas i evangelierna. Det har lett till att vi tenderar att tolka alla fariséer i alla frågor som stora hycklare och fariseism som synonymt med hyckleri. Det är historiskt felaktigt.

Men det är inte bara gnissel mellan Jesus och fariséerna. Karl af Hällström påpekar också att det i Nya testamentet nämns flera tillfällen där Jesus och fariséerna tydligt umgås och att Jesus äter middag hemma hos dem.

– Fariséer ställde också frågor till Jesus för att få vishet. Då var de aktivt intresserade av svaret och frågade inte bara för att sätta fast Jesus.

Jesus kritiserade fariséerna för att de ville att det skulle synas vad de gjorde. Varför var synligheten så viktig för dem?

– Det finns flera orsaker till det. En är det mänskliga, att man vill ha respekt som folkets ledare. Men inte handlar det bara om deras ledare, inte när det gäller de vanliga medlemmarna av rörelsen. Men samtidigt visade de exempel. När de gav tionde ville de både visa hur fromma de var och visa ett exempel på hur de tyckte att andra borde göra.

Jesus kritiserade det här, för han hade en mera asketisk läggning.

– Fariséerna var mera integrerade i samhället där de försökte utöva sin tro. Asketerna, som var ute i öknen i 40 dagar och varken åt eller drack, kunde inte acceptera eller ens förstå att det fanns en medelväg mellan den radikala asketismen och ett fullständigt förfall.

Det här jämför af Hällström med folkkyrkan, där vi försöker leva som kristna i samhället utan att ta avstånd från samhällets dåliga sidor. I stället kompromissar vi med dem eller försöker framför allt förbättra dem.

Dagens farisé strävar efter radikal ärlighet

Fortfarande finns det aspekter av fariseism och sadduceism i vår kyrka.

– Här finns fariséer, och då avser jag inte i betydelsen av hycklare, utan de som vill ta Bibeln på allvar genom att koncentrera sig på bokstavliga tolkningar av den. Jag tror att de kanske gör samma misstag som fariséerna gjorde. Det här är ju inte hycklande utan tvärtom en strävan efter radikal ärlighet. Må vara att det kanske är lite missriktat. Vi som vill ta Bibeln på allvar borde hellre tänka mera på budskapet i det som sägs än på hur det är formulerat.

– Dagens sadducéer förrättar till exempel riksdagens öppningsgudstjänst, statsbegravningar och motsvarande. Det är också bra då staten samarbetar med kyrkan.

Johan Sandberg


Kyrka. Metodistkyrkan beslöt på sin svenska årskonferens i helgen att utreda en möjlig sammanslagning mellan den finsk- och den svenskspråkiga metodistkyrkan i Finland. 13.6.2011 kl. 00:00

Allmän info. Kyrkpressens redaktion söker en redigerare och frilansreportrar. 13.6.2011 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkan har för första gången en sakkunnig representant i regeringsförhandlingarna. 13.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Ny statistik och forskningsresultat presenterades för trettio kyrkliga informatörer och journalister från hela Norden i Vasa förra veckan. Resultaten av undersökningen om religiositet, tro och dess betydelse, som omfattar 38 länder, ska publiceras i sin helhet i augusti i år. 13.6.2011 kl. 00:00

Människa. Är du en duktig, samvetsgrann person? Under stenåldern skulle du ha varit den som var bäst på att vakta grottan – du upptäckte varje rovdjur i tid. I dag är rovdjuren tankarna på allt som blev ogjort. Och du är den som är sömnlös och alltmer desperat. 10.6.2011 kl. 00:00

Människa. Hon bytte S:t Petersburg mot Åland. Samtidigt hittade hon ett sammanhang och ett nytt favoritspråk. 9.6.2011 kl. 00:00

. I den bästa av världar får ungarna växa upp i lugn och ro i hemmets trygga vrå. Mammor och pappor med rosiga kinder och med barnasinnet kvar pusslar och läser och kokar och leker med syskonskaran åtminstone tills den äldsta börjar skolan. 9.6.2011 kl. 00:00

Ledare. Rubriken ovan är ett språkligt mischmasch av värsta slag men har sin förklaring. Slogan är hämtad från Sjundeå församling, från tiden då den odelade församlingen upprepade gånger tog beslut om att inte delas på språklig grund. Med sin slogan ville församlingen visa att det går utmärkt att arbeta trots att de kyrkliga regelverken sa annat och domkapitlet ivrigt förespråkade en delning. 9.6.2011 kl. 00:00

Kultur. Stiftsfullmäktige har instiftat en ny tävling för andliga sånger och dikter. Förslaget kom från fullmäktigeledamoten Torsten Sandell, som i sin motivering skriver att syftet med tävlingen är att låta dagens människor uttrycka sin tro och sitt tvivel i sång och dikt på vår tids språk. 8.6.2011 kl. 00:00

Samhälle. Rasismen är vårt största minoritetsproblem, säger minoritetsombudsman Eva Biaudet och undrar om kyrkan kunde satsa mer på invandrararbetet. 8.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Det ekonomiska läget gör att Karleby kyrkliga samfällighet skjuter upp det planerade krematoriet. 7.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Vägkyrkorna har öppnat sina dörrar för säsongen. I år marknadsförs vägkyrkorna som himmelska rastplatser. 7.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Av de ungdomar som fyllde femton år 2010 nåddes 83,6 procent av skriftskolan. Det är ett lika högt procentuellt antal som året innan. 7.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Gruvsta kyrka kommer sannolikt att rivas.  Kyrkan förstördes i en anlagd brand i oktober 2006. 6.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Församlingen i Janakkala kom undan med blotta förskräckelsen då Tervakoski träkyrka, byggd 1936, tändes på natten till lördagen. 6.6.2011 kl. 00:00

Staden och församlingarna hjälps åt för att nå de äldre som blivit isolerade på grund av coronaepidemin.

Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41
Lotta Keskinen mötte ett Kambodja bakom turistkulisserna.

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20
Nya direktiv: fler än tio får delta i jordfästningar, om de är nära anhöriga.

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05
Brändö-Kumlinge församling är en liten församling, där kyrkoherden får sköta tekniken själv.

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08