När templet förstördes år 70 e.Kr. försvann sadducéerna och fariséerna blev huvudfåran för judendomen vi känner idag.
När templet förstördes år 70 e.Kr. försvann sadducéerna och fariséerna blev huvudfåran för judendomen vi känner idag.

Fariséerna är bättre än sitt rykte

Fariseism.

Den vedertagna betydelsen av fariseism, hyckleri, är inte historiskt korrekt. Ordet farisé betyder
ordagrant avskild eller separatist. Fariséerna är bättre än sitt rykte, anser Karl af Hällström.

5.2.2021 kl. 10:10


– Jesus och fariséerna stod i många frågor mot varandra. Det gör att vi som vill följa Jesus ser kritiskt på fariséerna. Det är inget fel på det. Men att helt förkasta dem är inte korrekt för de gjorde också gott, säger Karl af Hällström, kaplan i Agricola församling.

I samband med sin avhandling för högre pastoralexamen har han kommit in på fariséerna och sadducéerna som ett sidospår.

– Visst fanns det hyckleri och spetsfundigheter bland fariséerna, men det var inget som är unikt för dem. Är man ärlig finns det i alla grupperingar.

Han kallar fariséerna en väckelserörelse.

– Det kan göra folk upprörda idag. Men i väckelserörelserna är man inte mera hycklande än någon annan.
Fariséerna och sadducéerna var två av de främsta politiska och religiösa partierna i det heliga landet kring vår tideräknings början. Sadducéerna var ett aristokratiskt parti som försökte upprätthålla templet och tempelkulten. Därför försökte de bibehålla samhällsfreden också under romarnas ockupation.

– Sadducéerna höll mera på prästerskapet och det kultiska. Grunden var religiös, men det hade också politiska följder som ledde till en samarbetspolitik. Men de, liksom många andra människor, hade också egna kor i diket. Det låg till exempel i översteprästernas intresse att se till att politiken fungerade för att deras inflytande och makt skulle bevaras.

Sadducéerna hade inte helt fel i sin målsättning. Under upproret år 70 förstördes templet och sadducéerna försvann ur historien.

– När de försvann blev fariséerna judendomens huvudfåra. Fariséerna höll till i det som motsvarar våra bönehus, synagogorna. Där samlades man inte för att offra till Gud, utan för att studera Bibeln, be och sjunga tillsammans. Från det har den rabbinska judendomen som vi idag känner till utvecklats.

Exakt när fariséerna uppstod som rörelse vet man inte. Men enligt den judiske historikern Josefus var de en inflytelserik grupp redan drygt 100 år före Jesu födelse.

Fariséerna ville omsätta Guds bud i praktiken. Men eftersom buden getts tusen år tidigare innehöll de sådant som inte direkt var aktuellt längre.

– Det behövdes uppdateringar och fariséerna strävade efter att vara så nära det Gud hade sagt som möjligt. De ville föra de enskilda medlemmarna i folket närmare Gud. Utgångspunkten var att folket bör göra som fariséerna för att kunna bestå som Guds folk.

För att kunna tillämpa buden på alla tänkbara områden kompletterade fariséerna dem med muntliga regler. Det ledde till att lagens bestämmelser utvidgades och det blev mycket svårt att följa dem.

Att Jesus var kritisk mot fariséerna har att göra med att han såg på Guds bud ur en annan synvinkel.

– Jesus var också inne på Guds bud skulle följas. Men han avsåg nödvändigtvis inte buden bokstavligt utan principen bakom buden. Han citerar Gamla testamentet då han säger att han vill se barmhärtighet och inte offer. Fariséerna ville sätta buden i system och följa dem, till exempel att också ge tionde av det som inte nämns, för att vara på den säkra sidan. När Jesus kritiserar det här blir de sura.

I bakgrunden ligger också att både fariséerna och sadducéerna hade erfarenhet av karismatiska predikanter,vars anhängare utvecklas till en upprorsrörelse som romarna slog ner. Jesus sågs som ännu en upprorsledare.

– Evangelierna är skrivna ur den kristna församlingens synvinkel. Johannesevangeliet är skrivet tjugo år efter att templet förstördes och sadducéerna försvunnit ur historien. Där görs det ingen större skillnad mellan fariséer och sadducéer, utan Jesu motståndare kallas bara ”judarna”, vilket lett till antisemitism och annat.

– Motsättningen mellan Jesus och fariséerna tillspetsas i evangelierna. Det har lett till att vi tenderar att tolka alla fariséer i alla frågor som stora hycklare och fariseism som synonymt med hyckleri. Det är historiskt felaktigt.

Men det är inte bara gnissel mellan Jesus och fariséerna. Karl af Hällström påpekar också att det i Nya testamentet nämns flera tillfällen där Jesus och fariséerna tydligt umgås och att Jesus äter middag hemma hos dem.

– Fariséer ställde också frågor till Jesus för att få vishet. Då var de aktivt intresserade av svaret och frågade inte bara för att sätta fast Jesus.

Jesus kritiserade fariséerna för att de ville att det skulle synas vad de gjorde. Varför var synligheten så viktig för dem?

– Det finns flera orsaker till det. En är det mänskliga, att man vill ha respekt som folkets ledare. Men inte handlar det bara om deras ledare, inte när det gäller de vanliga medlemmarna av rörelsen. Men samtidigt visade de exempel. När de gav tionde ville de både visa hur fromma de var och visa ett exempel på hur de tyckte att andra borde göra.

Jesus kritiserade det här, för han hade en mera asketisk läggning.

– Fariséerna var mera integrerade i samhället där de försökte utöva sin tro. Asketerna, som var ute i öknen i 40 dagar och varken åt eller drack, kunde inte acceptera eller ens förstå att det fanns en medelväg mellan den radikala asketismen och ett fullständigt förfall.

Det här jämför af Hällström med folkkyrkan, där vi försöker leva som kristna i samhället utan att ta avstånd från samhällets dåliga sidor. I stället kompromissar vi med dem eller försöker framför allt förbättra dem.

Dagens farisé strävar efter radikal ärlighet

Fortfarande finns det aspekter av fariseism och sadduceism i vår kyrka.

– Här finns fariséer, och då avser jag inte i betydelsen av hycklare, utan de som vill ta Bibeln på allvar genom att koncentrera sig på bokstavliga tolkningar av den. Jag tror att de kanske gör samma misstag som fariséerna gjorde. Det här är ju inte hycklande utan tvärtom en strävan efter radikal ärlighet. Må vara att det kanske är lite missriktat. Vi som vill ta Bibeln på allvar borde hellre tänka mera på budskapet i det som sägs än på hur det är formulerat.

– Dagens sadducéer förrättar till exempel riksdagens öppningsgudstjänst, statsbegravningar och motsvarande. Det är också bra då staten samarbetar med kyrkan.

Johan Sandberg


För åtta år sedan förde kärleken skådespelaren Anna Grönblom från Vasa till en liten by i Laihela. På de öppna slätterna fann hon ro och där återhämtade hon sig efter ha varit ordentligt utbränd. 31.10.2013 kl. 09:13

En man iklädd muslimsk dräkt härjade i Kasbergets kyrka i östra Helsingfors på tisdagskvällen. Mannen kastade en stor sten genom fönstret på kyrkans ytterdörr och ropade hotelser utanför kyrkan, rapporterar Radio Dei. 30.10.2013 kl. 15:56

En del av Kyrkostyrelsens fastigheter på Skatudden i Helsingfors byggs om till bostäder. 30.10.2013 kl. 13:58
Tuva Korsström säger att det blev de finlandssvenska modernisternas uppgift blev att formulera om det andliga.

Tuva Korsström. När Tuva Korsström gjorde en djupdykning in i den finlandssvenska litteraturen hittade hon många andliga spår. Innanför pärmarna gömde sig mysticism, naken gudslängtan, nåd och försoning. 30.10.2013 kl. 08:00
Det är vid Domkapitlet i Borgå stiftsdekanen jobbar.

Mats Lindgård. Efter att stiftsdekan Mats Lindgård överraskande meddelat att han återgår till sin tjänst som domprost efterlyser nu domkapitlet en ny dekan. 29.10.2013 kl. 08:00

Bokmässan. Pekka Haavisto och Gustav Björkstrand diskuterade söckenhelgerna på årets bokmässa i Helsingfors 28.10.2013 kl. 09:37

Antje Jackelén skriver att det finns två diken att falla i när det gäller tolkningen av jungfrufödseln. 28.10.2013 kl. 10:26

Kaj Korkea-aho säger att hans Österbotten är ett Österbotten av ytterligheter och att han varit insnärjd i en hel del av dem. 24.10.2013 kl. 08:00
Domprostgårdens fasad är i gott skick. Inomhus krävs däremot en grundlig renovering bland annat av avlopps- och elsystem.

Stiftsdekan. Stiftsdekan Mats Lindgård har beslutat återgå till tjänsten som domprost i Borgå för att få Domprostgården renoverad. 23.10.2013 kl. 16:16

Svenska folkpartiet. Ulla Achrén vill bevara det andliga utbudet i etern. – Om somrarna på landet står radion alltid påslagen. Då andakterna kommer stänger jag inte av, utan lyssnar tvärtom gärna. 23.10.2013 kl. 07:00
Bokmässan i Helsingfors ordnas varje år i slutet av oktober.

I år erbjuds bokmässans besökare ett digert och spännande sortiment program med kyrklig anknytning. Tidigare år har det svenskspråkiga kyrkliga inslaget på bokmässan i Helsingfors varit betydligt blygsammare. Nu har KCSA en egen monter tillsammans med Helsingforsförsamlingarna. I montern finns ungefär 20 sittplatser.– När vi planerade programmet i våras utgick vi från det som varit aktuellt under året i den samhälleliga debatten. Kyrkan har diskuterats mycket i medierna. Men den bild som gavs var mycket ensidig, säger Maria Sten på KCSA.På lördag kl. 15.30 samtalar Lucas Snellman med Hbl:s chefredaktör Jens Berg och Carin Göthelid som är mediechef för Svenska Yle.– Temat för samtalet är hur kyrkan och medierna uppfattar varandra.Det kyrkliga programmen pågår under hela bokmässan från torsdag till söndag.– Stiftet fyller nittio år och det har vi uppmärksammat exempelvis med ett samtal mellan biskop Björn Vikström och chefredaktör May Wikström med rubriken Kyrka för alla kyrka för mig. (Lördag kl. 12 på Totti-scenen). 22.10.2013 kl. 08:00
Johanneskyrkan smyckades i regnbågstema.

Regnbågsmässa. Den regnbågsmässa som ordnades i samband med Regnbågshelgen i Helsingfors samlade ett 50-tal deltagare. 21.10.2013 kl. 16:03

Raseborg. Borgå och Esbo stifts förslag att dela upp Raseborgs samfällighet i två svenska och en finsk församling blev bordlagt på Kyrkostyrelsens plenum 15.10.Bordläggningen gick enligt föredragningen. Motiveringen var att kaplanstjänstens förflyttning från ett stift till ett annat och att förslagen till nya församlingsnamn kräver ytterligare utredning.I den tvåspråkiga församlingen i Ekenäs finns en kaplanstjänst för det finska arbetet. Om en finskspråkig församling upprättas så flyttas tjänsten till det finska stiftet.– Bestämmelserna är sådana att ordinarie tjänsteinnehavare ska överflyttas till en ny tjänst i den nya församlingen, säger kyrkoherde Anders Laxell från Hangö som är utredningsman i ärendet.Tanken är att Ekenäs, Snappertuna, Tenala och Bromarv församlingar delas på språklig grund och de finsktalande överförs till en ny finsk församling som täcker hela Raseborg.– Grunden i den nya församlingen är de tidigare finska församlingarna i Pojo och Karis, säger Laxell.Kaplanstjänsten innehas nu av Tuija Wilman. På de fyra tvåspråkiga församlingarnas område finns 1000–1500 finska medlemmar som föreslås överföras till den nya finska församlingen.– Såframt de inte meddelar att de önskar kvarstå i den nya svenska församlingen. Resursdelningen mellan församlingarna måste ses över i grunden när man vet var det hela landar, säger Laxell. 21.10.2013 kl. 16:06
Mathias Rosenlund hör till två världar. Han är bildad men fattig.

I hela sitt liv har Mathias Rosenlund varit fattig. Undanskuffad från dem i samhället som lever i överflöd och vill ha mer skriver han för att bevara sin värdighet.– Det är mitt enda sätt att uppleva att jag är mig själv. 17.10.2013 kl. 00:00
Antje Jackelén är Svenska kyrkans nya ärkebiskop.

Avgjort i första ronden. Kvinna leder Svenska kyrkan. 15.10.2013 kl. 15:11

Nattvard. Vissa församlingar välkomnar sina medlemmar till nattvardsbordet trots coronarestriktionerna – med specialarrangemang. Men många firar inte nattvard alls. 21.1.2021 kl. 11:11
– Lönen är sämre, men arbetsresan är kortare. Dagarna är varierande, eftersom kontorsarbete varvas med hembesök och nätverksmöten. Jag trivs jättebra, säger Tove Snellman.

Karriärsbyte. Nu är hon ställföreträdande hopp för dem som inte orkar hoppas, och hon är tacksammare än någonsin. 21.1.2021 kl. 10:56
Jona Granlund säger att den mobbades paradox är att hoppas på att bli ignorerad och samtidigt längta efter att bli sedd.

Skoltiden. Jona Granlund vet allt om att vara ensam. Han vet också allt om att inte bli vald till något lag på gympan, att inte ha en enda människa att prata med, att bli knuffad och gjord till åtlöje. Barlasten från de åren har han fortfarande med sig. 20.1.2021 kl. 17:00
I början av januari pågick den sista finslipningen av nya kyrkan i Dickursby.

invigning. De anställda i Vanda svenska församling har flyttat fem gånger de senaste sex åren. Nu flyttar de hem till den helt nya Dickursby kyrka. 19.1.2021 kl. 16:18

kronoby. Han kom som församlingspastor till Kronoby för snart fem år sedan. I november blev Niklas Wallis kyrkoherde. Men han är ännu inte installerad. 18.1.2021 kl. 15:16