Idrotten spelar en stor roll i Johan Ekroths vardag. "Till 99,9 procent har fotbollen räddat mitt liv. Resten kommer uppifrån."

"Vad som räddat mig vet jag inte, det är något mycket större än jag förstår"

beroende.

Han drack tills hans kropp nästan gav upp. Vid nyåret tänkte Johan Ekroth tillbaka och insåg att han nu levt längre som nykter än han någonsin tidigare gjort i sitt liv.

29.1.2021 kl. 15:38

Det började med livlig liten pojke som upplevde sin första fylla en nyårsafton i östra Helsingfors.

– Det hände något i mig, jag började jaga efter den känslan jag fick då.

Johan Ekroth var sex år. Han växte upp med äldre kompisar och bröder, gjorde allt som de gjorde, kämpade för att vara en i gänget. Av dem var det lätt att få alkohol.

Han hade ett helt vanligt hem: mamma och pappa, mat på bordet, värme.

– Det syntes inte någon alkohol eller något missbruk där. Jag har alltid sagt att jag haft ett bra hem och att allt varit okej.

I efterhand, när han arbetat med sig själv, har han ändå funderat: Var det så? Han minns hur hans pappa brukade skjutsa honom på cykel till och från daghemmet, sommar som vinter, men han kommer inte ihåg att de skulle ha pratat om saker hemma. Nu är det ett och ett halvt år sedan hans pappa dog. De brukade träffas nu och då över en kaffe, men de pratade inte om det förflutna. Bara en gång frågade pappan: Borde jag ha pratat mera med dig när du var liten?

– Han såg hur en liten pojke hamnade i ett sådant liv där ingen borde hamna.

Den pojken var social och omtyckt bland kompisarna. Och så hade han fotbollen. Johan var två år när han första gången steg på planen tillsammans med sin äldre bror och snart ägnade han timmar varje dag åt att spela.

– Till 99,9 procent har fotbollen räddat mitt liv. Resten kommer uppifrån.

I 34 år missbrukade Johan Ekroth alkohol; de sista 20 åren gick det knappt fem dygn utan att han drack. Men till slut började hans kropp signalera att den höll på att ge upp.

Han räknar sitt nya liv från en intensivvårdsavdelning sommaren 2014.

Lite under fyra månader senare stod han på fotbollsplanen igen. Han bodde i ett halvvägshus. Han hade tak över huvudet och fick 150 euro i månaden. Det var inte mycket att börja bygga upp ett liv med.

– Jag hörde om en plats dit man kunde gå och söka hjälp.

Han gick till diakonimottagningen i Matteus församling för att fråga efter ekonomiskt stöd. Istället träffade han en människa som skulle komma att bli viktig: församlingens diakonissa Cecilia Forsén.

– Det var otroligt hur hon bemötte mig som en människa. Hon var den första som jag kunde öppna mig för.

Hon frågade om han ville komma med och göra frivilligarbete i församlingen.

– Då satte jag nog upp händerna och sa: ”Jag vet inte, jag är inte hemskt troende.”

Men han ville hjälpa andra; han kom ihåg hur det varit att se de gamla människor som låg på hans avdelningen på sjukhuset.

– Jag var väldigt besviken på mig själv när jag inte kunde hjälpa dem.

Cecilia Forsén föreslog också att han skulle gå en utbildning för erfarenhetsexperter. Sedan han gick utbildningen har han jobbat inom missbrukarvård, hållit lågtröskelmottagning och föreläst.


"Då satte jag nog upp händerna och sa: ”jag vet inte, jag är inte hemskt troende”."

Det har inte känts svårt att stå upp och berättat sin historia.

– På något sätt tänker jag inte ens på mig själv, utan på vad en människa kan få ut av det, säger han.

Johan Ekroth är tillbaka i hemtrakterna östra Helsingfors, han har ett eget hem i Nordsjö sedan år 2015. Han har också gått en idrottsledarutbildning, spelar fotboll i fem olika lag och tränar med unga och äldre.

Han är nykter alkoholist, men sjukdomen blir han aldrig av med. Skadorna på hans lever skulle vara permanenta.

– Fast jag fick meddelande att jag inte längre har levercirros, vilket är ett under.


Läs hela intervjun med Johan Ekroth i Kyrkpressen som utkommer 4 februari.

Johan Ekroth och Cecilia Forsén gästar Matteus församlings strömmade kvällsgudstjänst söndag 31.1.

Kom i kontakt med Johan via hans webbsida johanekroth.com.

Emelie Wikblad


AVSTÄNGNING. Församlingspastor Dennis Svenfelts framtid i kyrkan avgörs vid domkapitlets möte den 16 juni. – Det är en utmanande situation, säger biskopen inför mötet. 3.6.2022 kl. 17:36

Helsingfors domkyrka. I sommar kan man besöka ett sommarkafé i Helsingfors domkyrkas klockstapel. I katedralens krypta finns även en restaurang, vars pizzaingredienser kommer från Italien. Det skriver tidningen Kirkko ja kaupunki. 4.6.2022 kl. 08:00

flyktingar. Med diakoni, ekumenik och religions­­dialog i sitt bagage använder Virpi Paulanto nu sin erfarenhet i jobbet som Borgå stads flykting­koordinator. 9.6.2022 kl. 19:00

SYDÖSTERBOTTEN. Nu borde man öppet och fördomsfritt utreda allt från ett utökat samarbete till en samgång mellan Närpes och Kaskö församlingar. Men utredningen görs inte om inte de förtroendevalda i Kaskö begär den. Kristinestad berörs inte i detta skede. 3.6.2022 kl. 10:00

AVSTÄNGNING. Domkapitlet kunde idag inte ta något beslut gällande Dennis Svenfelts eventuella avkragning. Svenfelt hördes i en och en halv timme, men domkapitlet valde att fortsätta behandlingen vid ett extrainsatt möte på onsdag nästa vecka. 16.6.2022 kl. 17:40

pris. Enligt prisjuryn är biskop Mari Leppänen en karismatisk och orubblig främjare av en mer tolerant andlig kultur i Finland. 2.6.2022 kl. 18:04

NÄRPES. Närpes församling lyssnade in familjernas behov. Resultatet blev en juniorklubb för sommarlovslediga barn och en heldagsdagklubb som startar i höst. 30.5.2022 kl. 11:10

diakoni. ”Så snett kan det aldrig gå att du inte kan komma och tala med oss”, säger diakoniarbetaren Henrika Lemberg i Borgå. 20.5.2022 kl. 12:52

KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00

livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27

KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38

Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15

ANDETAG. Louise Häggström och hennes man valde att säga upp sig från sina jobb och flytta till Bergen, en stad i ett land de aldrig besökt tidigare. Hon bloggar på Andetag-bloggen på Kyrkpressens sajt. 24.5.2022 kl. 08:26

LÄGER. I slutet av juli ställs Sabina Wallis inför sitt eldprov: att vara lägerledare vid sommarlägret i Pieksämäki. Själv har hon varit där varje sommar sedan hon var ett halvt år. 23.5.2022 kl. 18:00

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift fyra nya präster. 8.1.2024 kl. 11:18

UTNÄMNINGAR. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar. De är kyrkoherden i Agricola svenska församling Stina Lindgård, pastorn i finska församlingen vid Solkusten i Spanien Rolf Steffansson samt prästen och sakkunniga vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Maria Sten. 2.1.2024 kl. 15:46

MEDLEMMAR. Enligt en prognos från enheten för Kyrkans forskning och utbildning är antalet medlemmar i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ca 3 558 000 i slutet av 2023. 29.12.2023 kl. 16:06

sorg. Då Carola Juselius förlorade sitt barn blev hon så arg på Gud att hon skrev ut sig ur kyrkan. Sen saknade hon julmusiken och skrev in sig igen. Hon är en kvinna med temperament som vill finnas till för andra, särskilt för dem som inte kunnat prata om barnen de mist. 23.12.2023 kl. 19:00

pris. John Vikström tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2023. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 21.12.2023 kl. 19:01