Idrotten spelar en stor roll i Johan Ekroths vardag. "Till 99,9 procent har fotbollen räddat mitt liv. Resten kommer uppifrån."

"Vad som räddat mig vet jag inte, det är något mycket större än jag förstår"

beroende.

Han drack tills hans kropp nästan gav upp. Vid nyåret tänkte Johan Ekroth tillbaka och insåg att han nu levt längre som nykter än han någonsin tidigare gjort i sitt liv.

29.1.2021 kl. 15:38

Det började med livlig liten pojke som upplevde sin första fylla en nyårsafton i östra Helsingfors.

– Det hände något i mig, jag började jaga efter den känslan jag fick då.

Johan Ekroth var sex år. Han växte upp med äldre kompisar och bröder, gjorde allt som de gjorde, kämpade för att vara en i gänget. Av dem var det lätt att få alkohol.

Han hade ett helt vanligt hem: mamma och pappa, mat på bordet, värme.

– Det syntes inte någon alkohol eller något missbruk där. Jag har alltid sagt att jag haft ett bra hem och att allt varit okej.

I efterhand, när han arbetat med sig själv, har han ändå funderat: Var det så? Han minns hur hans pappa brukade skjutsa honom på cykel till och från daghemmet, sommar som vinter, men han kommer inte ihåg att de skulle ha pratat om saker hemma. Nu är det ett och ett halvt år sedan hans pappa dog. De brukade träffas nu och då över en kaffe, men de pratade inte om det förflutna. Bara en gång frågade pappan: Borde jag ha pratat mera med dig när du var liten?

– Han såg hur en liten pojke hamnade i ett sådant liv där ingen borde hamna.

Den pojken var social och omtyckt bland kompisarna. Och så hade han fotbollen. Johan var två år när han första gången steg på planen tillsammans med sin äldre bror och snart ägnade han timmar varje dag åt att spela.

– Till 99,9 procent har fotbollen räddat mitt liv. Resten kommer uppifrån.

I 34 år missbrukade Johan Ekroth alkohol; de sista 20 åren gick det knappt fem dygn utan att han drack. Men till slut började hans kropp signalera att den höll på att ge upp.

Han räknar sitt nya liv från en intensivvårdsavdelning sommaren 2014.

Lite under fyra månader senare stod han på fotbollsplanen igen. Han bodde i ett halvvägshus. Han hade tak över huvudet och fick 150 euro i månaden. Det var inte mycket att börja bygga upp ett liv med.

– Jag hörde om en plats dit man kunde gå och söka hjälp.

Han gick till diakonimottagningen i Matteus församling för att fråga efter ekonomiskt stöd. Istället träffade han en människa som skulle komma att bli viktig: församlingens diakonissa Cecilia Forsén.

– Det var otroligt hur hon bemötte mig som en människa. Hon var den första som jag kunde öppna mig för.

Hon frågade om han ville komma med och göra frivilligarbete i församlingen.

– Då satte jag nog upp händerna och sa: ”Jag vet inte, jag är inte hemskt troende.”

Men han ville hjälpa andra; han kom ihåg hur det varit att se de gamla människor som låg på hans avdelningen på sjukhuset.

– Jag var väldigt besviken på mig själv när jag inte kunde hjälpa dem.

Cecilia Forsén föreslog också att han skulle gå en utbildning för erfarenhetsexperter. Sedan han gick utbildningen har han jobbat inom missbrukarvård, hållit lågtröskelmottagning och föreläst.


"Då satte jag nog upp händerna och sa: ”jag vet inte, jag är inte hemskt troende”."

Det har inte känts svårt att stå upp och berättat sin historia.

– På något sätt tänker jag inte ens på mig själv, utan på vad en människa kan få ut av det, säger han.

Johan Ekroth är tillbaka i hemtrakterna östra Helsingfors, han har ett eget hem i Nordsjö sedan år 2015. Han har också gått en idrottsledarutbildning, spelar fotboll i fem olika lag och tränar med unga och äldre.

Han är nykter alkoholist, men sjukdomen blir han aldrig av med. Skadorna på hans lever skulle vara permanenta.

– Fast jag fick meddelande att jag inte längre har levercirros, vilket är ett under.


Läs hela intervjun med Johan Ekroth i Kyrkpressen som utkommer 4 februari.

Johan Ekroth och Cecilia Forsén gästar Matteus församlings strömmade kvällsgudstjänst söndag 31.1.

Kom i kontakt med Johan via hans webbsida johanekroth.com.

Emelie Wikblad


tro. Merete Mazzarella kan inte säga om tron på Gud ”fungerar”, men hon vet att hon har glädje av den. – Jag tycker att tro är det enda som kan hjälpa mot en känsla av skuld. 13.9.2023 kl. 10:00

FÖRETAGSAMHET. Tre präster och teologer jobbar med bas i Kronoby med att coacha företagare. Ganska lite behöver översättas från ”kristendomska” till vardagsspråk, säger de. Att vara företagare handlar om livets grundfrågor. Om allmänmänskliga saker som också Jesus har talat om. 12.9.2023 kl. 13:25

teve. En av dem talar i tungor, en vill vara talesperson för sexuella minoriteter och en har studerat karismatiska rörelsers destruktivitet. En rykande färsk serie om Borgå stifts biskopar har premiär idag. 11.9.2023 kl. 18:00

VANDA SVENSKA FÖRSAMLING. Snart kan det finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska församling. Engelskspråkiga tjänster i svenska församlingar hör till ovanligheterna. 8.9.2023 kl. 10:19

BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30

Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56

NY BISKOP. TD Mari Parkkinen vigs och välsignas till ämbetet med Guds ord, bön och handpåläggning i en mässa i S:t Michels domkyrka söndag 3 september klockan 10. Vigningen förrättas av ärkebiskop Tapio Luoma med assistenter. 2.9.2023 kl. 10:00

Äktenskap. Ett nytt land, ett nytt trossamfund och en tuff period ledde Borgåborna Pelagia Mitsitsou och Dimitris Amaxopoulos till ett beslut. 31.8.2023 kl. 14:00

rasism. Vid folkhögskolan med fokus på utlänningar som lär sig svenska är rektor Catharina von Schoultz orolig för den nya vågen av rasism. 30.8.2023 kl. 20:00

musik. Systrarna Britt-Mari och Gun-Helen Andtfolk har uppträtt över 1 500 gånger och är en dynamisk duo. De båda systrarna är öppna och välkomnande, men då vi pratar om tuffare saker blir orden färre. 30.8.2023 kl. 17:32

ETT GOTT RÅD. ”Lär dig lyssna. Ta auktoriteter med en nypa salt.” Det ärnågra av de goda råd baptistpastorn och gymnasieläraren Jan Edström skulle ha gett till sig själv, den 20-åriga Jani. 31.8.2023 kl. 20:00

UNDERSÖKNING. Kyrkpressen bad präster anonymt berätta vad som ligger bakom känslan av att vara utbränd. 30.8.2023 kl. 10:00

FÖRSAMLINGSFÖRBUNDET. Ina Laakso tar tillfälligt över Församlingsförbundets verksamhet. – Det är inspirerande och spännande. Jag ser fram emot det – hoppas vi ses! 28.8.2023 kl. 15:02

OVAN I KYRKAN. Här kommer några råd som hjälper dig att inte tro illa om hela kristenheten om prästen säger något dumt. 25.8.2023 kl. 14:44

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karis-Pojo svenska församling ledigförklarar kyrkoherdetjänsten, skriver domkapitlet i sin notis från torsdagens möte. Kyrkoherden väljs genom direkt val och ska tillträda tidigast den 1 juni 2024. I Saltvik torde Carolina Lindström bli vald till kyrkoherde, i Väståboland måste församlingen söka kaplan på nytt. 25.8.2023 kl. 14:14

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45

SOMMARLÄGER. – Arrangörerna får akta sig, för jag tror det kommer mer folk i år än ifjol då de som avvaktade får höra att lägret funkar bra i Nykarleby också, tror Anna Finell. 29.5.2024 kl. 20:04

sverige. I Arjeplog i Norrbotten i Sverige har det varit tradition att hålla högstadiets avslutning i kyrkan. Under pandemin föll den traditionen bort och skolan började fira avslutning i klassrummet i stället. 29.5.2024 kl. 19:38

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet