– Under hösten började jag skriva för att reda ut tankarna som snurrade i mitt huvud. Först trodde jag att jag skrev bara för mig själv, men under skrivandets gång märkte jag att jag skriver till min kära kyrka och till kyrkomötet, säger John Vikström.
– Under hösten började jag skriva för att reda ut tankarna som snurrade i mitt huvud. Först trodde jag att jag skrev bara för mig själv, men under skrivandets gång märkte jag att jag skriver till min kära kyrka och till kyrkomötet, säger John Vikström.

John Vikström skrev en teologisk artikel om kyrkans äktenskapssyn – i den argumenterar han för en kompromisslösning

äktenskapet.

Kyrkan kan inte fortsätta säga både ja och nej till sina homosexuella medlemmar. Ärkebiskop emeritus John Vikström satte sig ner och skrev en artikel till sin "kära kyrka", och i den argumenterar han för en kompromisslösning.

25.1.2021 kl. 14:16

John Vikström, ärkebiskop emeritus, har under hösten jobbat med en teologisk artikel om kyrkans äktenskapssyn som förra veckan publicerades av tidskrifterna Kanava och Suomen Kuvalehti.

– Jag har länge ansett att situationen inom kyrkan inte är hållbar, då inte alla präster – inte ens alla domkapitel – anser sig längre fullt ut iaktta gällande ordning för kyrklig vigsel. Vi borde få en ordning som alla kan följa med gott samvete.

I somras läste han på nytt den svenska teologen Birger Gerhardssons Jesusbok 2 000 år senare, som bland annat behandlar Jesus etiska grundsyn, och den satte hans tankar i rörelse.

– Under hösten började jag skriva för att reda ut tankarna som snurrade i mitt huvud. Först trodde jag att jag skrev bara för mig själv, men under skrivandets gång märkte jag att jag skriver till min kära kyrka och till kyrkomötet.

I bakgrunden finns samtal han fört med troende homosexuella, som berättat om hur de upplevt sin situation i kyrkan. En av dem är vännen Simon Häger. Häger har också i offentligheten berättat att han i femton år bad till Gud att slippa sin homosexualitet. Han talade med sin kyrkoherde, men fick ingen hjälp.

(Rättelse 15.2.2021: Häger talade inte med någon präst om sin sexuella läggning förrän han berättat om den för sin familj och vänner, påpekar han. Häger poängterar att han fört fina och respektfulla samtal med präster, inte minst med kyrkoherde Lars-Johan Sandvik i Nykarleby.)

– Simon började vid Teaterhögskolan med den här inre konflikten, och en dag låg han på golvet i ångest. Hans vänner ställde sig runt honom och sa: "Vi tycker om dig som du är." Jag tänkte på det och undrade: Var stod Jesus i den stunden? Jag tror att han stod där i kretsen runt Simon.

Parallella äktenskapssyner

Vikström har inte velat propagera för en viss ståndpunkt utan snarare försökt utreda under vilka premisser kyrkan kunde godta vigsel av homosexuella. Han har analyserat de ändringar som gjorts i vigselformuläret vid de olika revisionerna under 1900-talet.

– Jag kunde märka en tydlig förskjutning från en patriarkalisk äktenskaps- och människosyn i början av seklet till en syn som vilar på jämlikhet. Men eftersom man vid varje revision av handboken gav kyrkans medlemmar rätt att fortfarande använda äldre handböcker, kom kyrkan under stora delar av 1900-talet att i praktiken hålla sig med två parallella människo- och äktenskapssyner.

Den här förändringen i vår syn på vad det är att vara man och kvinna har man inte tänkt igenom särskilt mycket i vår kyrka.

– Både liberala och konservativa har godkänt den här utvecklingen, men på konservativt håll finns det två områden där många fortfarande vill hålla fast vid den patriarkala människo- och äktenskapssynen. Vid större avgöranden gällande familjen och hemmet vill man att mannen alltjämt ska ha sista ordet.

Det andra området är församlingens huvudgudstjänst.

– Där anser man att kvinnan enligt aposteln Paulus föreskrifter bör underordna sig mannen genom att varken leda, tala eller undervisa.

Det här betyder att man samtidigt omfattar två olika människo- och äktenskapssyner.

– I samhället och i kyrkans liv utanför huvudgudstjänsten godkänner man könens jämställdhet, men inom de två nämnda områdena vill man behålla över- och underordningen.

Ett nytt formulär

John Vikström poängterar att kristendomen stöptes i en bestämd yttre, patriarkalisk form.

– Kyrkan startade inte med att ändra på formen, utan man fyllde den gamla formen med den kristna trons och kärlekens nya innehåll. Så fortsatte det under många århundraden.

Men i det nya innehållet fanns en surdeg som så småningom började genomsyra fler områden.

– Synen på slaveriet förändrades, liksom synen på arbetarnas och kvinnans ställning – och nu också synen på äktenskapet.

Han kommer inte med något radikalt förslag som lösning på den situation kyrkan befinner sig i. Han föreslår att vår kyrka helt enkelt fortsätter 1900-talets tradition med två parallella äktenskapssyner. Det skulle ske så att man i handboken vid sidan av de nuvarande formulären inför ett nytt formulär som kan användas av såväl olik- som samkönade par. Då skulle de två synerna inte behöva konkurrera med varandra.

– På det här sättet kunde vi gå framåt på en gemensam väg i äktenskapsfrågan. En väg har som bekant två kanter. Om ena gruppen går längs ena kanten och den andra längs den andra är vägen ändå gemensam.

Har också sagt ja och nej

Under arbetet med artikeln var hans stora aha-upplevelse att kyrkan gång på gång, i uttalande efter uttalande, beslut efter beslut, sagt både ja och nej till de homosexuella i kyrkan – ja till homosexuell inriktning, nej till homosexuellt beteende. Han har själv, som biskop, suttit med och fattat sådana beslut och kommit med sådana uttalanden.

– Jag vill inte stå på sidan och kasta sten, jag talar om något jag själv tagit del i. Vi är i samma båt.

Nu ser han att detta samtidiga ja och nej, denna uppspjälkning av homosexualitet i läggning och beteende – så att man godkänner läggningen men fördömer beteendet – är en ohållbar teologisk kompromiss. Det är ett uttryck för en ytlig människouppfattning och en lika ytlig uppfattning av synden.

– Om vi säger att de homosexuella får ta sitt liv ur Guds hand säger vi därmed också att de får ta sin kärlek ur Guds hand och leva ut denna kärlek. Och säger vi att utlevd homosexualitet är synd säger vi därmed också att homosexualiteten är ett syndigt personlighetsdrag, som man måste inrymma i sin syndabekännelse. Vi måste helt enkelt välja vilket ben vi ska stå på. Kyrkan har försökt hanka sig fram med hjälp av den här kluvna synen på homosexualitet, men vi kan inte göra så i längden. Kyrkans trovärdighet och självrespekt klarar det inte.

Står vi fast vid vår försäkran att också de homosexuella får ta sitt liv ur Guds hand blir den naturliga konsekvensen en utvidgad äktenskapssyn som får ställas vid sidan av den traditionella synen.

– Två parallella människo- och äktenskapssyner skulle inte vara någon radikal nyhet inom vår kyrka. Under en stor del av 1900-talet höll vi oss som sagt med två olika syner, en patriarkalisk och en som bygger på jämställdhet.

Ser du teologiska problem med att ha två äktenskapssyner i kyrkan?

– Det är ingen optimal lösning, vi borde givetvis bara ha en syn. Men jag ser det som den enda, realistiska utvägen ur den nuvarande återvändsgränden och som en möjlighet att hålla vår kyrka samman trots olika uppfattningar i äktenskapsfrågan. I denna värld får vi sällan till stånd optimala lösningar.

Läs hela John Viktröms långa artikel här.

Text: Sofia Torvalds
Foto: Nicklas Storbjörk


Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00
Det finns många olika sätt att missionera.

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07
Patrick Wingren,Tove Wingren och Rickard Slotte under en konsert i Nagu kyrka i höstas.

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18
Gustav Björkstrand har nästan alltid ett skrivprojekt på gång.

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00
Pedersöre församlings medlemmar får rösta i kyrkoherdeval igen.

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

Jenni Johansson beundrar stadsdelen Skata och Strengbergsporten som hon ofta passerar.

SÅNGARE. Hon kom från Kajanaland till Jakobstad för att lära sig svenska och studera musik. I Jakobstad blev Jenni Johansson en aktiv kyrkobesökare och -sångare. Nu ska hon delta i årets Voice of Finland. 10.1.2024 kl. 09:48
Daniel Asplund är gift med Heidi, har barnen Noomi, 13, Inez,11, Elin, 7 och ett barn på väg i maj.

profilen. Daniel Asplund är kristen, make, pappa, predikant, själavårdare, företagare – och ny verksamhetsledare vid LFF, Laestadianernas Fridsföreningars förbund. 9.1.2024 kl. 18:27
Elefteria ”Ele” Apostolidou växte upp i Träskända med en finsk mamma och grekisk pappa. Hennes pappa dog när hon var elva år, men hon har upprätthållit sin grekiska.

ÅRETS PRÄST. Elefteria Apostolidou gick in i prästjobbet med själ och hjärta – men höll på att slita ut sig. 8.1.2024 kl. 20:38
Marianne Blom är frivillig som sjukhusvän.

esbo. I början av året gör Esbo svenska församling en satsning på frivilligverksamheten. – Det har varit mycket meningsfullt, säger Marianne Blom, som är sjukhusvän. 9.1.2024 kl. 18:58
Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog har sökt tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling.

kyrkoherdeval. Den lediganslagna tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors har lockat två sökande. De som visat intresse för tjänsten är Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog. 8.1.2024 kl. 13:21