Vi människor behöver ett större nätverk, människor som sätter ner foten när vi inte mår bra, anser psykolog Ida-Maria Sola.
Vi människor behöver ett större nätverk, människor som sätter ner foten när vi inte mår bra, anser psykolog Ida-Maria Sola.

Fråga dig: Varför känns det svårt?

Borgå.

Vi är onödigt rädda för att ingripa om någon mår dåligt. – Människor behöver mer hjälp av andra så kallade civila människor, säger psykolog Ida-Maria Sola. Hon har själv mått dåligt och fått hjälp.

21.1.2021 kl. 15:13

Ida-Maria Sola hade sett väldigt mycket fram emot att studera psykologi i Åbo. Men när hon flyttade till Åbo började hon i stället må dåligt.

– Det berodde delvis på prestationsångest, jag hade alltid presterat bra i skolan. Men när jag började studera i en friare miljö förstod jag inte var ribban låg: Vad är tillräckligt bra?

Vi har ofta överlevnadsstrategier för den miljö där vi befinner oss.

– När vi byter miljö och strategierna plötsligt inte fungerar längre är det lätt att gripas av panik.

Ida-Maria Sola fick hjälp för sina ångest- och depressionssymptom via hälsovården, och gick också en längre tid i terapi. Samhällets stödfunktioner ser hon som viktiga, och hon jobbar själv som psykolog för Åbo stad, men de funktionerna kan inte täcka upp för allt.

– Jag ser i mitt jobb, speciellt när det gäller unga, att det handlar väldigt mycket om familjen, hur den funkar och vilka stödnätverk den har. Barn har för få rediga vuxna att vända sig till. Samhället kan inte vara en ersättning för det. Människor behöver mer hjälp av andra så kallade civila människor.

När hennes klienter mått dåligt har den största skillnaden ibland berott på om en närstående reagerat eller inte.

– När en arbetskompis eller familjebekant satt ner foten och sagt: Vad händer? Hur mår du? så har det haft mycket större effekt än något annat. Vi borde lägga oss i våra medmänniskors liv betydligt fortare, men vi är rädda för att det ska bli pinsamt eller för att någon ska bli arg på oss.

Om den som mår dåligt inte vill prata så finns det andra vägar att gå.

– Man kan tydligt och lugnt säga: Jag finns här för dig, jag ser att du kanske har det svårt. Om du vill prata med mig är det okej, om du inte vill det är det också okej.

Hon föreslår också att man vågar vara lite påflugen.

– Gå hem med lite mat till personen eller dra med honom eller henne på en promenad. Satsa på att vara tillsammans, fast ni inte pratar så mycket. Leta fram kontaktuppgifter till hälsocentralen eller andra stödorganisationer och räck över en lapp.

Att klara av ovisshet

Den ovisshet som råder, speciellt under coronatider, har tärt på mångas psykiska välmående.

– Fråga dig själv vad det är i ovissheten som gör det så svårt. Är det ett behov av kontroll som inte uppfylls? Försök att bryta ner den där stora känslan av ovisshet tillsammans med en vän eller någon annan. Livet har alltid varit ovisst, ibland mer än annars. Det behöver inte alltid vara en dålig sak fast samhället kanske vill måla upp det så.

Hon träffar sina klienter åtta till tio gånger.

– Det är en ganska kort tid, men jag är förvånad över hur ofta de säger att det hjälpt dem och att de nu förstår mer av sin situation. Jag upplever att det gör skillnad och det känns jättebra. Jag försöker ta vara på stunderna när jag känner att vi kommit någonstans, det känns betydelsefullt.

Ulrika Hansson


Kolumn. Hemma hos kyrkoherde Stefan Äng i Jomala hänger en ikon som tittar ner på klädhögar och dammråttor. 4.3.2021 kl. 16:19
Torsten och Tua Sandell använder sig av Al Massirakurser på Elriminstitutet i Istanbul. Bilden är från 2016.

arabvärlden. Till Al Massira får man bjuda in sina vänner på en vandring under vilken man lär känna varandra och möter olika saker. Programmet kan jämföras med en Alphakurs, men i första hand för den arabiska kulturen. 4.3.2021 kl. 11:14
Vilket valsätt av kyrkoherde är bättre i dessa coronatider? Det grubblar både domkapitel och församlingarna på.

kyrkoherdeval. Under pågående pandemi har domkapitlet sänkt tröskeln för församlingarna att få avvika från regeln att ordna folkval av kyrkoherde. Men någon sådan automatik finns inte. 4.3.2021 kl. 08:50
– Mitt hjärtebarn är ungdomsarbetet, säger den nyvalda ordföranden Rebecka Stråhlman.

Kyrkans Ungdom. Rebecka Stråhlman är färsk ordförande för Kyrkans Ungdom. Kyrkpressen tog henne på pulsen. 3.3.2021 kl. 18:41

barn. Ron, tre månader, har smilgropar och världens gladaste leende. Hans föräldrar Anette och Samuel Sundelin har väntat på honom i sjutton år. – Det skulle har varit lättare att vänta om vi hade vetat vad Gud har för plan. 3.3.2021 kl. 10:11

konfirmandundervisning. De vill fixa en meningsfull konfirmandtid och att erbjuda lägergemenskap är en prioritet för församlingarna i Helsingfors. Det blir skriba också i år, även om det kräver en del tålamod, flexibilitet – och att ha en kristallkula skulle inte skada. 2.3.2021 kl. 13:41
Janette Lagerroos är nyvald ordförande för Finlands svenska prästförbund

Finlands svenska prästförbund. Janette Lagerroos är nyvald ordförande för Finlands svenska prästförbund. Hon har jobbat upp sig ”från gravens botten”. 1.3.2021 kl. 19:06
Det nya ämnet på skolschemat heter Religions- och 
livsåskådningskunskap.

religionsundervisning. Ett religionsämne för alla på Åland – alla deltar i samma undervisningsgrupp oberoende av samfund eller åskådning. 1.3.2021 kl. 18:32

fasta. Kanske årets fasta inte handlar om att avstå, utan om att få in något som gör att du orkar till påsk 25.2.2021 kl. 16:58

Corona. Mellan 20 och 25 personer utsattes för coronaexponering i Jakobstads svenska församling på fredag. Samtliga berörda är kontaktade och satta i karantän. 23.2.2021 kl. 13:54
Under coronatiden har Lars-Runar Knuts hållit till på stugan i Dragsfjärd. – Vi följer med gudstjänsten på nätet!

Åbo. Lars-Runar Knuts har varit medlem i församlingsrådet i 46 år. – Och aldrig har jag känt mig som en gummistämpel. Jag har faktiskt kunnat påverka. 22.2.2021 kl. 15:50
Mats Björklund tillträder som kyrkoherde i Korsholms svenska församling kring påsk.

korsholm. Mats Björklund är nyvald kyrkoherde i Korsholms svenska församling. Han har lång stubin och gillar att hålla i trådarna. 18.2.2021 kl. 20:00
Göran Björks erfarenhet av diskussionen inom kyrkan är att den handlar mera om hur vi ska stoppa medlemsflykten, alltså om ekonomi, än om andlig fördjupning.

kallelse. I samskolan ville han inte ha någon yrkesvägledning. För Göran Björk visste han skulle bli pastor, så stark var hans kallelse. Men när han inte längre kunde vara pastor blev han vilsen. 18.2.2021 kl. 06:00
Att Filip Saxén jobbar hårt för jämställdhet har stark koppling till det han själv upplevt.

beslut. Filip Saxén vågade slutligen gå i närkamp med sig själv, med skammen och ångesten efter de övergrepp han utsattes för som barn. Som sportchef på Hufvudstadsbladet har han också vågat införa en helt jämställd sportjournalistik, trots mycket kritik. – Ibland måste man bara våga vara modig, säger han. 17.2.2021 kl. 14:51

bibeln. Under fjolåret färdigställde den internationella bibelöversättningsorganisationen Wycliffe Associates ett rekordantal nya översättningar. Nya testamentet utkom på 114 nya språk och Gamla testamentet på åtta. 15.2.2021 kl. 09:44

Monica Heikel-Nyberg.

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58
– Kyrkan är unik både vad gäller kalkmålningar, struktur och arkitektur. Den har så mycket av allting kvar, säger Åsa Ringbom.

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33
– Många församlingar talar i dag själva om andligt våld. Det är nytt, säger Maria Björkmark,

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19
Alexandra Ramsay rör sig vant på Riksarkivet i Helsingfors.

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46
Sebastian Holmgård är programledare för "Tänk, tänkare, tänkast" som hittas på Yle Arenan.

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58